Home   >   Senaste nyheter   >   Populationerna av vilda ryggradsdjur minskar

Populationerna av vilda ryggradsdjur minskar

By on 23 oktober, 2022
Bergsgorilla (gorilla beringei beringei) i Virunga nationalpark, Demokratiska republiken Kongo.
Foto: Peter Robinson

Populationerna av vilda ryggradsdjur har i snitt gått ned med 69 procent, bestånden av vilda ryggradsdjur – däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – har i snitt minskat med 69 procent mellan 1970 och 2018.

Det visar WWFs Living Planet Report 2022, som granskar tillståndet på planeten. Krisen har dubbla orsaker – dels de ökade klimatförändringarna, dels den snabba förlusten av biologisk mångfald.

– Jag hoppas att denna rapport blir startskottet för en rejäl förändring. Det finns fortfarande chans att vända skutan. Men utan fungerande ekosystem raseras grunden för ett hållbart samhälle och människors matförsörjning, ekonomi och hälsa hotas, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Living Planet Index (LPI), som är själva kärnan i Living Planet Report, tar tempen på hur ryggradsdjuren mår och följer populationsförändringar av vilda ryggradsdjur över tid.  Studien omfattar i år nästan 32 000 artpopulationer, vilket är drygt 11 000 fler än 2020.

– Årets siffra visar att läget globalt är värre än tidigare och att trenden går fortsatt neråt. De regionala indexen visar att nedgången är tydligast i tropiska områden. Där rasar det i en oroväckande takt. Det är mycket allvarligt eftersom de är några av de områden i världen som är rikast på biologisk mångfald, säger Olle Forshed, regnskogsexpert på WWF.

Olika former av livsmiljöer drabbas olika hårt. Sötvattensmiljöer, som sjöar och floder där många av våra fiskar och groddjur lever. är värst drabbade. Där är den genomsnittliga minskningen 83 procent. Det är oroande eftersom sötvattensmiljöer innehåller en rik biologisk mångfald och utgör hem för en tredjedel av planetens ryggradsdjur.

Många av jordens ekosystem är idag hotade. Balansen mellan arterna och andra naturliga funktioner påverkas av mänsklig aktivitet. Den största orsaken till att ekosystem och livsmiljöer idag försvinner är förändrad mark-, vatten- och havsanvändning. Det kan exempelvis bero på avskogning och intensivt skogsbruk. Även i Sverige är det storskaliga skogsbruket en utmaning. Enligt SLU Artdatabanken finns 2200 hotade arter i Sverige och av dem lever hälften i skogen. Totalt finns 86 hotade arter av ryggradsdjur i Sverige.

Utöver hot som markomvandling, exploatering, föroreningar och invasiva arter så påverkas ekosystemen, arter och dess populationer alltmer av klimatförändringarna. Om uppvärmningen inte begränsas till 1,5 grader kommer klimatförändringarna sannolikt att bli den dominerande orsaken till förlust av biologisk mångfald de kommande årtiondena.

– Det är inte för sent att ändra den negativa utvecklingen. Men för det krävs ökade naturvårdsinsatser och att vi tar itu med drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. Det krävs grundläggande förändringar i sättet som vi producerar och konsumerar och våra ekonomiska och finansiella system måste ställas om. Världens ledare har nu en unik chans att ta beslut i den riktningen vid höstens FN-toppmöten om biologisk mångfald och klimat, säger Olle Forshed.

Sveriges regering och riksdag bör arbeta internationellt för att:

  • Driva på för en hög ambition inom EU och i FN-förhandlingarna om biologisk mångfald (CBD COP15) för att säkra ett ambitiöst globalt ramverk som inte bara stoppar utan även vänder förlusten av biologisk mångfald till 2030.
    .
  • Driva på inom EU och FN (COP27) för en hög ambitionsnivå på klimatområdet.

 Det här behöver regering och riksdag göra i Sverige:

  • Ta fram en samlad nationell plan för biologisk mångfald, motsvarande klimathandlingsplanen, för att stärka genomförandet.
    .
  • Besluta om ett nationellt mål att skydda 30 procent av land, sötvatten och hav samt öka insatserna för att restaurera livsmiljöer. Öka anslagen för skydd, restaurering och skötsel av natur. Stärk miljöövervakningen och inför åtgärdprogram för hotade arter.
    .
  • Utveckla styrmedel som stärker ett hållbart nyttjande av naturresurser inom olika näringar/sektorer. Utveckla nationella stöd för restaurering av betesmarker,slåtterängar och våtmarker, ett mer naturnära skogsbruk, miljöanpassning av vattenkraft och inför fiskeförbud i svenska marina skyddade områden och andra känsliga områden.
    .
  • Besluta om en utsläppsbudget för Sverige som är förenlig med Parisavtalets 1,5 gradersmål och ta hänsyn till rättviseaspekter. Riksdagen måste besluta om ett stoppdatum för användning av fossila bränslen inom bland annat industrin.

Det här bör företag göra:

  • Ta fram strategier och mål för att främja den biologiska mångfalden och minska klimatpåverkan och driva på politiska beslutsfattare.

Det här behöver kommuner och regioner göra i Sverige:

  • Påskynda omställningen mot bevarad biologisk mångfald och minskade klimatutsläpp.

Sverige/Världen
Örebronyheter

Källa WWF
Fakta Living Planet Index
Living Planet Report (LPR), ges ut för 14:e gången (första upplagan 1997). Rapporten tas fram av WWF i samarbete med Zoological Society of London samt bidrag från forskare, universitet och en rad andra aktörer. För fyra år sedan (2018) visade LPI Index en nedgång på 60 procent sedan 1970 och för två år sedan låg den på 68 procent. Varje index är en helt egen uträkning och inte en uppföljning av tidigare rapporter och kan därför inte jämföras rakt av. I år ingår dock fler populationer än någonsin – läget är värre än tidigare.
Fakta
Det ekologiska fotavtrycket, som finns med i Living Planet Report, visar att mänskligheten lever som om det fanns 1,75 planeter. Cirka 60 procent av fotavtrycket utgörs av koldioxidutsläpp från fossila bränslen, enligt Global Footprint Network.

You must be logged in to post a comment Login