Home   >   Hälsa   >   Personalens hudfärg och kön skapar kontroverser på svenska äldreboenden

Personalens hudfärg och kön skapar kontroverser på svenska äldreboenden

By on 27 april, 2018
Arkivbild

I dag arbetar fler vita män och fler icke-vita kvinnor och män i äldreomsorgen än tidigare. Samtidigt lever förväntningarna på den ”riktiga” omsorgsarbetaren som en vit kvinna kvar. En ny avhandling från Stockholms universitet visar att såväl maskulinitet som icke-vithet kan utgöra grunder till problem i mötet med de äldre omsorgsmottagarna, men att god organisation och flexibilitet underlättar.

 Äldreomsorgen står inför stora personalbehov, vilket har skapat behov för att bredda rekryteringen av framtida personal. Även om andelen män och andelen personer med utländsk bakgrund ökar, diskuteras det sällan hur de upplever sitt arbete, vilka nya dilemman som kan uppstå i vardagen och vilka förutsättningar som finns att hantera dessa.

– Här uppstår en konflikt mellan omsorgens retorik och personalens vardagspraktik. I lagstiftning och i policydokument betonas de äldres inflytande och rätt till självbestämmande över de insatser som ges. Däremot diskuteras det sällan hur långt dessa värdebegrepp ska dras. Innefattar de rätten att välja bort vissa grupper av personal? Hur står det i så fall i relation till lagstiftning och ambitioner om ett inkluderande och ett icke-diskriminerande arbetsliv, frågar sig Palle Storm, forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

I sin avhandling Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor har Palle Storm undersökt dessa frågor relaterat till ett organisatoriskt perspektiv. Avhandlingen baserar sig på observationer samt intervjuer med personal i svenska och kanadensiska äldreboenden.

– Att jag tar utgångspunkt i Sverige och Kanada, beror på att äldreboenden i de båda länderna kännetecknas av skilda organisatoriska villkor – givet dessa kontexter ville jag studera betydelsen av kön och hudfärg, berättar Palle Storm.

Skillnaderna mellan de organisatoriska kontexterna är påtagliga. I Kanada är normen storskaliga äldreboenden med låg personalbemanning. Arbetet är medicinskt inriktat, vilket innebär att det är de äldres kroppsliga hjälpbehov som är i fokus. Det innebär begränsade möjligheter att bygga relationer, både i relation till de äldre och i relation till kollegor. Svenska äldreboenden kännetecknas av en ambition av att integrera fysiska och sociala behov; vidare har begrepp som hemlikhet, inflytande och värdighet introducerats som vägledande ord.

Avhandlingen visar att män i äldreomsorgen, oavsett land, kan utgöra ett problem, främst för att det finns äldre kvinnor och män som enbart accepterar hjälp från kvinnor. I en kontext med små möjligheter till flexibilitet blir männens närvaro komplicerad, eftersom de inte kan hjälpa alla omsorgsmottagare vilket riskerar att skapa merarbete för den kvinnliga personalen. En annan risk är att de äldres integritet blir kränkt när de måste acceptera hjälp av en oönskad personalkategori. Detta mönster var tydligast i de kanadensiska äldreboendena. I de svenska äldreboendena innebar ett större handlingsutrymme och högre personalbemanning att männen hade tid att lära känna de äldre så att dessa fick bättre möjligheter att komma över sin skepticism. Under tiden, eller om det inte löste sig, fanns det organisatoriskt handlingsutrymme i arbetsgruppen att byta hjälptagare med varandra.

– Vi måste reflektera över att omsorgsarbetets historia och feminina kodning innebär att kvinnor och män träder in i yrket under olika förutsättningar. Kön och hudfärg gör att vita kvinnor lättare tolkas som omsorgsgivande, medan män, särskilt icke-vita män, kan behöva bevisa sin duglighet för arbetet, både i förhållande till de äldre och till kollegorna. Tar vi inte hänsyn till detta finns risken att fler män innebär merarbete för kvinnorna, och att de äldre kan behöva acceptera hjälp av personal som de inte vill, säger Palle Storm.

Erfarenheter av rasism och skepticism från de äldre lyftes av såväl den svenska som kanadensiska personalen. För den kanadensiska personalen innebar den låga graden av flexibilitet att både de, och de äldre hamnade i ett depersonaliserat system som ingen av parterna uppskattade. Det innebar också de äldre var tvungna att acceptera den personal som fanns, vilket kan vara en anledning till att rasistiska uttryck från de äldre framstod som mer frekventa, jämfört med den svenska organisatoriska kontexten. I de svenska äldreboendena innebar den högre personalbemanningen att personalen kunde byta hjälptagare med varandra om någon av de äldre inte accepterade en mörkhyad personal. Det gjordes främst för att skydda den icke-vita personalen, samtidigt visade det sig att personalen eller chefer endast i något enstaka undantag försökt förmå den äldre att ändra åsikter. Även om detta givetvis var bättre för den icke-vita personalen, är frågan om det är den rätta vägen att gå.

– Ska äldreomsorgen bli en plats där vissa uttryck accepteras utan att ifrågasättas? Ofta talar man om att det handlar om personer med demenssjukdom, men samtidigt är det ju inte så för alla. Särskilt problematiskt blir det när de negativa kommentarerna kommer från de äldres anhöriga – hur ska personalen göra då? frågar Palle Storm.

Något som var gemensamt i båda ländernas äldreboenden var just hur personalen skulle agera när dessa situationer uppstod.

– För en del blir rasism en integrerad del i arbetets vardag och något som icke-vit personal menar att de måste vänja sig vid för att betraktas som professionell.

Samtidigt menar Palle Storm att den ovilja som finns att lyfta upp detta i arbetsgruppen bidrar till sopa dessa frågor under mattan.

En slutsats från avhandlingen är att tillräckligt med tid i arbetet och flexibilitet i arbetet inte bara är av betydelse för omsorgens kvalitet, det visar sig också ha stor betydelse för att kunna integrera män och icke vit personal i arbetet. Ett övergripande problem är att dessa frågor sällan lyfts högre upp i organisationen utan lämnas till personalen i arbetsgruppen att lösa. Därmed hänvisas ofta dessa svåra och etiska frågor till den grupp som har minst handlingsutrymme att åstadkomma förändring.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login