Home   >   Ekonomi   >   Pengarna växer i svensk idrott – bidragsberoendet ökar

Pengarna växer i svensk idrott – bidragsberoendet ökar

By on 25 maj, 2019
Foto: Joel Marklund

Idrottsförbundens omsättning ökar kraftigt. Samtidigt växer beroendet av statsbidrag. Den ekonomiska klyftan mellan de största och minsta förbunden blir dessutom allt större, visar nya siffror från Centrum för idrottsforskning.

På sajten Idrottsstatistik.se presenterar Centrum för idrottsforskning aktuella data om svensk idrott. Idrottsförbunden omsätter totalt cirka 1,9 miljarder kronor per år, visar statistiken. Det är en fördubbling sedan mitten av 1990-talet.

Kung fotboll regerar
Skillnaderna är mycket stora mellan de 71 specialidrottsförbunden. Vissa har många medlemmar och är kommersiellt intressanta. Andra är små med betydligt mindre pengar i omlopp.

De sju största förbunden omsätter över 50 miljoner kronor vardera. Tillsammans är det mer än hälften av den totala omsättningen för alla förbund. En majoritet av förbunden omsätter under 10 miljoner kronor.

Överlägset mest pengar finns inom Fotbollförbundet – över 500 miljoner kronor mer än Isseglarförbundet, som omsätter minst.

De flesta ökar omsättningen
En jämförelse mellan 2009 och 2017 visar att pengarna har ökat i de flesta förbund, men gapet mellan de största och de minsta har samtidigt växt.

Raketerna på listan är däremot ett par mindre förbund. Klätterförbundet har till exempel ökat omsättningen med över 140 procent och Triathlonförbundet hela 200 procent.

Det är viktigt att komma ihåg att omsättningen i ett förbund kan variera från ett år till ett annat. Stora mästerskap tenderar att lyfta omsättningen och alla idrotter har inte ett EM, VM eller OS varje år. Vissa förbund har också särskilda aktiebolag med intäkter som inte alltid redovisas inom ramen för moderföreningen. Brutna räkenskapsår kan också påverka statistiken.

Ökat bidragsberoende
Kraftigt höjda statsbidrag ligger bakom en stor del av ökningen av förbundens totala omsättning. Det innebär att beroendet av statliga medel också har ökat.

Drygt 30 procent av förbunden finansierade sin verksamhet till 70 procent eller mer med hjälp av bidrag 2017. År 2009, som är första året Centrum för idrottsforskning gjorde sådana beräkningar, var motsvarande siffra knappt tio procent.

I de största förbunden var bidragets andel av omsättningen omkring 25–45 procent 2017. För fotboll och golf var det däremot lägre.

Några av de minsta förbunden finansierades helt och hållet via bidrag 2017, till exempel gång, issegling och landhockey.

Ekonomi | Sport
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login