Home   >   Senaste nyheter   >   På väg mot rymden

På väg mot rymden

By on 31 mars, 2021
Fotograf: Erik Cronberg

Idag börjar ansökningsperioden för den som vill bli Europas nästa rymdfarare. Tusentals kommer att söka men bara en handfull blir, efter en minutiös process, uttagna till grundutbildningen. Drömmen om att bli astronaut, att få färdas tyngdlöst ut mot den internationella rymdstationen ISS, mot månen, vidare ut i rymden. Vad handlar den egentligen om? Vi frågade Anna Hidalgo Larsson som till sommaren är färdig civilingenjör i teknisk fysik vid KTH i Stockholm.

– Ett av mina första och starkaste rymdminnen är när pappa väckte mig de där decembernätterna 2006 och vi tittade på Christer Fuglesangs uppsändningar på teve. Känslan när vi såg hur Discovery på sitt andra försök, klockan 02.47 svensk tid, lyckades komma upp. Jag var 11 och fröet till rymdintresset började gro, säger Anna Hidalgo Larsson.

Idag är Anna 25 år och assisterar bland annat på 7,5-poängskursen ”Bemannad rymdfart” som Christer Fuglesang håller på KTH. Samtidigt gör hon sitt exjobb på det statliga rymdbolaget Swedish Space Corporation (SSC). Trots att hon inte är klar med sin utbildning, ter sig hennes rymdkarriär redan spikrak: hon gick på Rymdgymnasiet i Kiruna och genomförde därefter Tekniksprånget med praktik på rymdbasen Esrange utanför Jukkasjärvi, hon har bland annat sommarjobbat på det svenska solteleskopet på La Palma och hon har varit vice ordförande i organisationen Astronomisk ungdom.

Annas största drivkraft är nyfikenhet. Hon har en filosofisk ansats när hon utvecklar tanken om att alla människor har en relation till rymden, att den berör oss alla.

– Rymden är ju, förutom världshaven, den sista stora outforskade platsen som vi har kvar idag. Och när vi kan förena de stora frågorna om universum, med detaljerade tekniska frågor om hur vi kan få en satellit att överleva i rymden. Alltså då får vi en oslagbar kombination som är både utmanande och nervkittlande, säger Anna.

Drömmen om rymdäventyret lever alltså. Men Anna kommer inte att söka till vårens stora rekrytering av nästa generations europeiska rymdfarare.

– Nej jag är inte ens behörig. Jag behöver flera års relevant arbetslivserfarenhet och jag är fortfarande för ung. Kanske nästa omgång, troligtvis om cirka 10 år, säger hon.

Den europeiska rymdorganisationen, ESA, har ett maxtak på 50 år för sökanden till den nuvarande antagningen och de äldsta aktiva astronauterna är betydligt äldre än så. Medelåldern vid uttagningar är 34 år. Inte som elitidrottare alltså, vilket annars är en jämförelse som ligger nära till hands.

Tur, erfarenhet, skicklighet och vilja
Astronaut är ett yrke som kräver att du är bra på väldigt många saker. Du måste vara en väl fungerande individ som kan passa in i de flesta situationer man kan ställas inför som människa. Du måste ha de praktiska, fysiska, psykiska och teoretiska förutsättningarna. Anna beskriver hur det är nästan omöjligt att matcha den perfekta profilen, även om du uppfyller alla de formella kraven.

– Du ska vara en teamspelare, kunna klara en extremt utsatt miljö, orka jobba dygnet runt. Du behöver också klara av ett enormt medietryck. Allt detta kräver såklart en hundraprocentig dedikation. Men det räcker inte. Du behöver ha tur också och du får inte bli sjuk, förklarar Anna.

Detta betyder att den stora gruppen sökande till astronaututtagningen kokar ner till en liten, liten skara individer. Men Anna tror i och för sig att kraven kommer att behöva sänkas i takt med att fler och fler människor kommer att skickas upp i rymden i framtiden. ESA har också varit tydliga med att de vill öka bredd, mångfald och inkludering i årets rekrytering.

– Ja det är häftigt att de till exempel öppnar upp för funkis-astronauter eller parastronauter. Det är också helt rimligt. Det finns inget som säger att bara för att du har en funktionsvariation, till exempel saknar en fot, så kan du inte uppfylla kraven, säger Anna.

Anna vill också se fler kvinnor i rymden. Italienskan Samantha Cristoforetti är idag den enda aktiva kvinnliga europeiska astronauten. Samantha är såklart häftig och en stor inspirationskälla, menar Anna. Men hon kommer från försvaret, är kapten i italienska flygvapnet, och har därmed en annan bakgrund än Anna.

– Jag tycker det är både roligt och viktigt att unga tjejer ska kunna identifiera sig med någon som gör det som de själva vill göra och drömmer om. Själv blev jag inspirerad av Christer Fuglesang och fick tidigt upp ögonen för civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik på KTH. Det är en bred utbildning som gav mig möjligheten att fortsätta utbilda mig inom rymdområdet, säger hon.

Toppen av ett isberg
Så är astronaut alltjämt slutmålet? Olika tekniska möjligheter och utmaningar kring rymdfarkoster och satelliter är Annas främsta fokus idag.

– Astronautyrket är toppen av ett stort isberg. Rymdbranschen är enormt stor med fantastiska yrken som spänner över en mängd olika discipliner. Under min utbildning har jag fått upp ögonen för att det finns så många fler möjligheter inom rymdbranschen.

Annas pågående examensarbete är relaterat till problemet med de miljontals delar av rymdskrot som far runt jorden med en hastighet på flera kilometer i sekunden och som när som helst kan träffa och förgöra en satellit – eller ett rymdskepp med människor i.

– Min dröm är fortfarande att jobba med rymdteknik och raketer, men om jag själv ska bemanna dem eller ej, det får framtiden utvisa, avslutar Anna Hidalgo Larsson.

ESA:s astronautrekrytering 2021
Idag den 31 mars öppnar den europeiska rymdorganisationen ESA sin ansökningsprocess i rekryteringen av nya astronauter. Sedan 1970-talet har ESA bara genomfört tre rekryteringskampanjer för nya astronauter. Tidigare har rekryteringar genomförts 1978, 1992 och 2008. Ansökningsperioden pågår fram till 28 maj och på ESA:s webbsida för astronutrekrytering kan man läsa allt man behöver veta för att ansöka. Denna webbplats är navet för allt innehåll från ESA:s astronautrekrytering och kommer att uppdateras under hela processen.

Kärt barn har många namn
En rymdfarare, även astronaut (amerikansk rymdfarare), spationaute (fransk/europeisk rymdfarare), kosmonaut (rysk rymdfarare) eller taikonaut (kinesisk rymdfarare), är en människa som färdas i rymden utanför jordens atmosfär. 

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Rymdstyrelsen

You must be logged in to post a comment Login