Överläggningar om ensamkommandes psykiska ohälsa

Barnombudsmannen har den senaste tiden fått signaler om att ensamkommande barn och unga känner allt större hopplöshet och mår allt sämre, vi kallar därför kommuner och landsting till en överläggning om nyanlända och asylsökande barn och unga som mår psykiskt dåligt och som riskerar att skada sig själva eller att ta sina liv.

Barnombudsmannen har fått indikationer på en ökad psykisk ohälsa och mer utbredd känsla av hopplöshet bland ensamkommande barn och unga. Vi har också fått information om att Migrationsverkets handläggningstider har ökat och att detta leder till att barn får vänta ännu längre på ett besked i asylprocessen. Vi är medvetna om att utvisningar som har verkställts till speciellt Afghanistan har väckt en stor oro och osäkerhet bland barn som har ett afganskt medborgarskap.

– Vi känner stor oro över informationen om att den psykiska ohälsan ytterligare ökat i gruppen. Därför kallar vi kommuner och landsting till överläggningar, säger Anita Wickström, vikarierande Barnombudsman.

Barnombudsmannen har uppmärksammat bristerna gällande barns och ungas rätt till en god hälsa vid ett flertal tillfällen. Vi har i arbetet med våra rapporter om barn på flykt träffat omkring 600 barn och unga under perioden hösten 2015 till hösten 2017. I våra möten med barn och unga blev det tidigt uppenbart att barnens hälsa var ett stort orosmoment. Barnen mådde dåligt redan vid ankomsten på grund av uppbrott, flykt och traumatiska händelser. I våra möten berättade framförallt de ensamkommande barnen om stor oro, sömnsvårigheter, självskadebeteende och tankar om att begå självmord.

En enkät gick också ut till elevhälsan i 1000 skolor. Skolsköterskornas svar pekade i stor utsträckning på samma saker som barnen berättat för oss om. Det framgick också av vissa svar att barnens hälsa förvärras under tiden i Sverige, bland annat på grund av den långa väntan på en asylutredning. Skolsköterskor från de kommuner och landsting som kallas till överläggningar deltog i enkäten.

Barnombudsmannen kommer att följa upp denna enkät genom djupintervjuer med skolsköterskor. Detta för att få en bild av hur det ser ut just nu för nyanlända och ensamkommande barns och ungas hälsa.

Barnombudsmannen har tidigare påtalat att det saknas kunskap och uppföljning av självmord bland unga som ej är folkbokförda i Sverige. Signalerna om att ensamkommande mår sämre och känner större hopplöshet måste trots bristen på statistik tas på stort allvar.

Sverige har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och regeringen har för avsikt att göra konventionen till svensk lag. Enligt artikel 24 i barnkonventionen har varje barn som befinner sig i Sverige har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar rätten till hälsa utifrån en positiv definition som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte enbart som frånvaro av sjukdom och andra åkommor.

Barnombudsmannens kallelse till överläggningar den 21 november 2017 görs med stöd av myndighetens rättsliga befogenheter. Detta är den andra överläggningen som vi kallar till med anledning av ensamkommandes psykiska ohälsa.

De som kallas nu är:

Landsting/region:

• Skåne
• Västernorrland
• Kommuner:
• Göteborg
• Malmö
• Stockholm
• Örebro
• Gotland
• Helsingborg
• Kristianstad
• Luleå
• Trollhättan
• Härnösand

Barnombudsmannens rättsliga befogenheter
Enligt § 5 lagen om Barnombudsman (1993:335) ska förvaltningsmyndigheter, kommuner och landsting på Barnombudsmannens uppmaning lämna uppgifter om vilka åtgärder som har vidtagits för att i den egna verksamheten genomföra barns och ungas rättigheter enligt barnkonventionen. De är också skyldiga att på Barnombudsmannens uppmaning komma till överläggningar med denne. Avsikten med bestämmelsen är att Barnombudsmannen ska kunna föra en dialog med myndigheter, kommuner och landsting om de åtaganden som finns enligt barnkonventionen om barns rättigheter och i förhållande till svensk lagstiftning. Barnombudsmannen har också möjlighet att uppmana till förändringar och åtgärder bland kommuner, landsting och myndigheter som är ansvariga för en viss verksamhet.