Home   >   Ekonomi   >   Öppen verksamhet lockar fler till kulturskolorna

Öppen verksamhet lockar fler till kulturskolorna

By on 28 mars, 2023
Bild: LindeKultur

Öppen och kostnadsfri verksamhet har lockat nya deltagare till landets kulturskolor, men nu hotas detta sedan den nya regeringen helt tar bort utvecklingsbidraget till kulturskolor från 2024.

Det framgår av Kulturrådets rapport ”Öppen verksamhet i kulturskolan” som bland annat bygger på en specialstudie av Kulturskolan Garnalia i Lindesberg.

Studien bygger på en enkätundersökning, som besvarades av 82 procent av landets kommuner med kommunal kulturskola, och intervjuer med representanter för och platsbesök i fem kommuner – Lindesberg, Huddinge, Katrineholm, Tjörn och Örnsköldsvik.

I urvalet togs bland annat hänsyn till att få en spridning utifrån kommunens storlek, socioekonomiska förutsättningar, geografiska placering samt inriktningen på den öppna verksamhet som bedrevs i kommunen.

Sju av tio kommuner erbjuder öppen verksamhet som i regel är avgiftsfri, öppen för alla och inte kräver föranmälan – däribland Lindesbergs kommunala kulturskola Garnalia. Det är vanligt att rikta delar av sin öppna verksamhet mot särskilda grupper, som boende i områden med socioekonomiska utmaningar, boende i glesbygd och barn och unga med funktionsnedsättning.

Lindesbergs kulturskola bedriver den öppna verksamheten Art Camp i kulturskolans bildsal i Lindesberg samt på fritidsgårdar ute i kommunen, bland annat på en fritidsgård i Frövi. Lindesbergs öppna verksamhet erbjuder dans, drama, bild och form, film och musik. Flera av dessa satsningar har fokus just på att nå barn och unga i glesbygd.

Statliga utvecklingsbidrag nödvändiga

Kulturskolornas öppna verksamhet finansieras som regel med tillfälliga, externa medel, såsom Kulturrådets utvecklingsbidrag. Kommunerna betonar i rapporten att de externa medlen är viktiga för att kunna bedriva utvecklingsarbete i en annars pressad ekonomisk situation. Under 2021–2022 fick 256 kommuner sådant stöd genom Kulturskolecentrums utvecklingsbidrag och kulturskolorna nådde 58.000 nya deltagare genom insatser som finansierades av bidraget.

Av de kommuner som fick utvecklingsbidraget hade 58 procent använt det till öppen verksamhet, däribland Lindesberg.

Det statliga utvecklingsbidragets storlek har under åren 2016–2022 varierat – från 50 miljoner kronor till 200 miljoner kronor. I den nya regeringens budgetpropositionen för 2023 framgår att bidraget till kulturskolor år 2023 är 100 miljoner kronor – men 0 kronor år 2024 och åren därefter.

”Det statliga utvecklingsbidragets inverkan på möjligheten att bedriva ett arbete för breddat deltagande illustreras av att flera kommuner, i såväl enkät som i intervjuer, angav just bidraget som en av de enskilt viktigaste framgångsfaktorerna för ett sådant arbete. Om de statliga satsningarna minskar eller försvinner krävs det ökade kommunala resurser för att upprätthålla nivån på arbetet. Detta blir särskilt utmanande i ett läge där kommuners ekonomi påverkas av inflation, ökade kostnader och besparingskrav. Flera intervjupersoner uttrycker en oro över möjligheterna att bedriva ett arbete för breddat deltagande utifrån de förutsättningarna”, enligt rapporten.

I Lindesberg menar kulturskolechefen att det faktum att den öppna verksamheten är kostnadsfri är avgörande. Dels hade flera av de nuvarande deltagarna i den öppna verksamheten inte kommit om det kostat pengar, dels hade verksamheten blivit på ett annat sätt, med större tvång än vad som är fallet idag.

Kulturskolan Garnalia vill med det breddade deltagandet främst nå de barn och unga som normalt sätt inte hittar till dem. Det är barn som inte har råd att betala avgift, och som ser deltagandet i kulturskolan främst som en social samvaro, där ”det andra” kommer på köpet.

Efterlyser mer samverkan för att nå nya målgrupper

I Lindesberg samverkar kulturskolan med den vanliga skolan. Samverkan ses som positiv av intervjupersonerna eftersom skolan är en arena som når alla. Kulturskolechefen menar dock att det finns potential att utveckla mer strukturerade planer för samverkan samt att involvera fritidsledare som har hand om rastaktiviteter i samverkan, enligt rapporten.

Kulturskolan samarbetar inte direkt ihop med fritidsgårdens personal vad gäller metoder och verksamhet. Samverkan sker istället genom att fritidsgårdens personal informerar om kulturskolans verksamhet.

Det kan handla om att använda sociala medier, men också genom dialog med fritidsgårdsbesökare, där fritidsledaren hjälper till med att ta upp anmälningar till kulturskoleverksamheten. Ungdomsledaren på fritidsgården beskrivs av en kulturskolepedagog som bryggan in till deltagarna, då hon kan identifiera och nå ut till målgruppen.

Fritidsledaren beskriver att vissa besökare på fritidsgården troligen inte skulle kommit om det inte var för just kulturskolans verksamhet Art Camp. Samtidigt har kulturskolan möjlighet att locka till sig nya deltagare i gruppen som besöker fritidsgården. Genom att den öppna verksamheten befinner sig i fritidsgårdens lokaler kan också besökarna växla mellan att delta i Art camp och att vara på fritidsgården.

Det finns dock upplevda stuprör mellan de båda verksamheterna. En pedagog berättar som exempel att fritidsgården hade engagerat en spoken word-poet från Stockholm samtidigt som Kulturskolan hade verksamhet – något de inte kände till i förväg.

Kulturskolan i Lindesberg har tidigare samverkat med bokbussen, där kulturskolepedagoger följde med bussen och visade upp verksamheten på olika ställen. Det har även förekommit en samverkan med en somalisk förening för att hitta nya deltagare i den målgruppen.

Saknar ett politiskt beslutat mål för kulturskola

Lindesberg saknar ett uttalat, politiskt beslutat mål för att bredda deltagandet i kulturskolan. Det finns dock ett mer allmänt mål som bygger på att verksamhetens utbud ska vara så brett som möjligt. Kulturskolan själv har satt upp mål i sin verksamhetsplan, som tagits fram gemensamt av skolledning och personal.

I målen framgår bland annat att kulturskolan ska göra ”kultur tillgänglig för alla oavsett socioekonomisk och kulturell bakgrund eller eventuella funktionsnedsättningar”. Lindesbergs mål med den öppna verksamheten handlar om att nå nya målgrupper, främst ungdomar i glesbygd eftersom de har särskilt svårt att få tillgång till kulturskolan

I Lindesberg menar kulturskolechefen att majoriteten av deltagarna i den öppna verksamheten inte går i vanliga terminskurser. Endast ett tiotal deltagare är med i båda typerna av verksamheter. För chefen spelar det inte så stor roll vilka som deltar i den öppna verksamheten:

”Det viktiga är att våra elever får komma och ägna sig åt skapande av olika slag, att få prova olika kulturyttringar och att få finnas med och delta i ett sammanhang. Det sociala perspektivet är viktigt oavsett terminskurser eller öppen verksamhet”.

Ekonomi/Kultur | Örebro län
Örebronyheter

Källa: LindeKultur

You must be logged in to post a comment Login