Home   >   Senaste nyheter   >   Omställning tar fart – Svensk nybilsregistrering 2018 granskad

Omställning tar fart – Svensk nybilsregistrering 2018 granskad

By on 3 januari, 2019
Arkivbild.

2018 var ett turbulent år för nybilsmarknaden, präglat av bonus malus-beskattningen som infördes 1 juli, men också av långa väntetider på de laddbara bilarna och en sjunkande acceptans för dieselbilar. 2030-sekretariatet bedömer att omställningen behöver ytterligare stimulans för att transportsektorns klimatmål för år 2030 ska kunna nås.

I och med införandet av bonus malus-beskattningen och reduktionsplikten för drivmedel, har två viktiga byggstenar lagts på plats i arbetet för en fossiloberoende fordonsflotta. 2030-sekretariatet bedömer att andelen fossiloberoende fordon under 2019 kommer att passera tio procent av nybilsförsäljningen med god marginal, men sekretariatets indikatorer visar också att det är lång väg kvar till måluppfyllelse, och föreslår därför fem punkter för rikspolitiken att snarast ta tag:

1. Klargör att miljöbil = bonusbil. Miljöbilsdefinitionen är direkt styrande för statliga myndigheters köp, leasing och långtidshyra, och används även för många företags tjänstebilspolicies och kommuners fordonsval. Den behöver skärpas, med utgångspunkt att motsvara bonus i bonus malus-systemet, men med dispensmöjlighet när lämpligt fordon saknas.

2. Säkerställ att befintliga el- och gasbilar stannar i landet. För att kunna nå en fossiloberoende fordonsflotta, duger inte dagens situation där det i princip är ”en in, en ut” för gasbilarna och inte långt bättre för elbilarna. Betydligt bättre stimulans måste införas för befintliga el- och gasbilar så att de inte lämnar landet.

3. Stärk kommunernas rätt att styra. Kommunerna bör få reservera p-platser åt t.ex. bonusbilar eller poolbilar, och tillåtas differentiera p-avgifter utifrån klimatprestanda.

4. Fortsätt utbyggnaden av infrastruktur. Statlig delfinansiering har haft stor betydelse för utbyggnaden av laddinfrastruktur, men har inte varit särskilt framgångsrik för vare sig snabbladdning eller laddning i anslutning till bostaden. För det senare finns ett särskilt bidrag som verkar behöva ett omtag eftersom det använts så pass lite. Också för gasinfrastruktur behöver det säkerställas att de många gasmackar som fått finansiering genom Klimatklivet förverkligas, vilket i sin tur beror på om det blir mer attraktivt att köra på gas.

5. Inrätta kontrollstationer. För att skapa den långsiktighet industrin behöver, och för en tydlig resa ända fram till 2030 års klimatmål, behövs kontrollstationer vart tredje år för bonus malus, miljöbilsdefinitionen och annan stimulans för omställning. Vid den första stationen bör bl.a. stimulansen för gasbilar ses över och troligen stärkas, och malus för bilar med riktigt höga utsläpp eventuellt höjas. Det överskott systemet ger bör användas för att påskynda omställningen.

Utvecklingen 2018 i fem punkter

  1. Minskad nybilsförsäljning. Första halvåret var bilförsäljningen mycket stark, och juni satte all time high för försäljning av både nya personbilar lätta lastbilar, som ökade med 72,9 % respektive 193 % jämfört med samma månad föregående år. Första halvåret har 225 543 nya personbilar registrerats, 16,5% fler än motsvarande period förra året (193 530). Därefter sjönk registreringen kraftigt, vilket visade att många skaffade ny bil innan skattehöjningen när bonus malus trädde i kraft 1 juli. Totalt blev nybilsregistreringen 2018 den tredje högsta genom tiderna.
  2. Laddbart boomar. Andelen laddbara bilar ökade mycket kraftigt efter att bonus-malus infördes, till 8,1 % mot 5,2 % 2017. I december var andelen ännu högre, 11,7%, vilket pekar på att ökningen kommer att fortsätta – om bara tillverkarna förmår leverera bilar. Sverige har därmed enligt preliminära siffror Europas tredje högsta andel laddbara bilar, efter Norge och Island. 6,2 % av marknaden var laddhybrider, 2,0 % rena elbilar, med VW Passat som etta trots lång leveranstid, med bästsäljande elbil Nissan Leaf på sjätte plats, Renault Zoe på sjunde och Tesla Model S på tionde.
  3. Gasbilar stampar, etanol är över, vätgas är obefintligt. Att gasbilarna får 10 000 kronor i bonus har inte kunnat förhindra att marknadsandelen minskar till 0,9 % av nybilsmarknaden, mot 1,0 % 2017. Ett problem har varit att gasbilar som formellt sett betraktas som efterhandskonverterade, trots att de är nya, inte omfattats av premien. Gasbilarna stod 2018 för 0,3 % av nybilsmarknaden; i princip enbart Volkswagen Golf som nu lagts ner. Enbart fem vätgasbilar registrerades 2018, mot 14 året innan.
  4. Bensin är åter störst. Intresset för dieselbilar minskar, delvis för att skattebefrielsen för miljöbilsklassade snåldieslar upphört, men också för en hårdare bedömning av dieslars påverkan på luftkvalitet och klimat, inklusive förväntade begränsningar av hur dieselbilar ska kunna användas i städerna. Det betyder att bensin nu åter är vanligaste drivmedlet för nya bilar, med 46,9 % av marknaden mot 37,9 % för diesel, som var störst 2009–2017. Klimatmässigt är det oroande, eftersom andelen biobränsle är långt högre i dieseln än i bensinen.
  5. Transportfordon ställs också om. Inom lätta lastbilar var dieselns dominans total fram till halvårsskiftet. Efter att bonus malus införts och till skillnad från gamla supermiljöbilspremien också gäller lätta lastbilar, började eldrivna varianter säljas bättre. Registreringen har nästan fördubblats gentemot föregående år, från 460 till 757, och domineras av Renault Kangoo och Nissan E-NV 200.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login