Home   >   Senaste nyheter   >   Omfattande brister i underlagen till mer än varannan reform

Omfattande brister i underlagen till mer än varannan reform

By on 7 juni, 2022
Arkivbild

Majoriteten av de största reformerna i Sverige under 2000-talet har baserats på underlag med betydande brister. Av de reformer som har gått att utvärdera är det bara hälften som uppnått sina mål eller förväntade effekter, visar Riksrevisionens granskning.

Riksrevisionen har granskat underlagen bakom 25 av de beloppsmässigt största reformerna som införts i Sverige under åren 2000–2017.

Granskningen visar att majoriteten är baserade på underlag med brister när det gäller beskrivningar av vilka samhällsproblem som ska åtgärdas, vilka mål och effekter som eftersträvas, vilka konsekvenserna kommer att bli och till vilka kostnader. Endast 5 av de granskade 25 reformerna lever upp till grundläggande kvalitetskrav på dessa områden.

– Riksdagen behöver ett gediget beslutsunderlag, särskilt vid reformer som omfattar stora kostnader. Här bör regeringen göra ett bättre jobb, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Det förekommer också att regeringen endast översiktligt beskriver en reform inför att riksdagen ska fatta beslut om att avsätta medel till den. Ett mer genomarbetat beslutsunderlag presenterar regeringen först i ett senare skede.

Att stora reformer utvärderas i relation till sina mål är nödvändigt för att det ska vara möjligt att bedöma om staten använder sina resurser ändamålsenligt eller om något behöver förändras för att avsedda mål och effekter ska kunna nås.

Någon rutin för att säkerställa att större reformer följs upp finns inte. Granskningen visar att endast 11 av de 25 granskade reformerna har följts upp genom regeringens försorg. Utöver det har andra aktörer, främst Riksrevisionen, granskat ytterligare 8 av reformerna.

I praktiken saknas därmed kunskap om hur väl satsningarna har fallit ut för flera av de största reformerna i Sverige.

För 15 reformer har det varit möjligt att utvärdera hur väl mål eller förväntade effekter har uppnåtts. I granskningen uppskattar Riksrevisionen att ungefär hälften av reformerna har nått sina mål eller förväntade effekter.

I 13 fall har Riksrevisionen kunnat följa kostnadsutvecklingen efter tre år. För 6 av reformerna har utfallen legat någorlunda i linje med de ursprungliga beräkningarna, i övriga fall har avvikelsen varit mer än 25 procent.

– Regeringen behöver säkerställa att det görs bättre kvantitativa beräkningar inför stora reformer, säger Krister Jensevik, projektledare för granskningen.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att:

  • säkerställa att reformernas förväntade effekter och mål samt kostnader redovisas tydligt och företrädesvis kvantitativt i de propositioner där reformförslagen läggs fram
  • införa en rutin som säkerställer att alla stora reformer utvärderas.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Riksrevisionen

You must be logged in to post a comment Login