Offentliga sparandet tydligt lägre än målnivån

By on 23 november, 2019
Arkivbild

Tillväxten i ekonomin har bromsat in och högkonjunkturen är nu över. Den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett underskott på 17 miljarder kronor nästa år och det strukturella sparandet avviker tydligt från målnivån för överskottsmålet. Detta framgår av ESV:s nya prognos.

Avmattningen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen minskar och arbetslösheten ökar nästa år. En svagare tillväxt i kombination med skattesänkningar leder till att skatteintäkterna ökar långsammare. Samtidigt ökar utgifterna förhållandevis mycket och den offentliga sektorns sparande försvagas och visar ett underskott på 17 miljarder kronor nästa år. Staten har fortsatta överskott medan det är stora underskott i kommunsektorn.

Det strukturella sparandet är tydligt lägre än målnivån för överskottsmålet både i år och nästa år. Samtidigt ligger skulden väl inom ramen för skuldankaret, säger Ann-Sofie Öberg, biträdande avdelningschef på ESV.

I rapporten presenteras även ett fördjupningsavsnitt om indirekta konsekvenser av sänkt skatt för pensionärer.



Prognoser i siffror:

  2019   2020   2021 
BNP – procentuell utveckling
Fasta priser, kalenderkorrigerad
1,2 0,8 1,4
Finansiellt sparande – miljarder kronor
Offentliga sektorn
1 -17 -7
Finansiellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn
0,0 -0,3 -0,1
Strukturellt sparande – procent av potentiell BNP
Offentliga sektorn
-0,6 -0,3 0,1
Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor 40 38 63
Budgetsaldo* – miljarder kronor 99 10 14
Maastrichtskuld – procent av BNP 35 33 32

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

Källa Ekonomistyrningsverket
* Skillnaden mellan budgetsaldot och det finansiella sparandet 2019 beror till stor del på att Riksbanken inte refinansierat flera av de valutalån som har förfallit i år. Det stärker saldot, men påverkar inte sparandet.

You must be logged in to post a comment Login