Home   >   Ekonomi   >   Offentliga sparandet nära noll

Offentliga sparandet nära noll

By on 19 juni, 2019
Arkivbild.

Ekonomistyrningsverkets prognos visar att den ekonomiska tillväxten bromsar in 2019 och skatteintäkterna ökar i långsammare takt än förra året. Den offentliga sektorns sparande minskar från 43 miljarder kronor förra året till 1 miljard kronor i år.

Konjunkturen i svensk ekonomi är fortfarande god men har passerat toppen. BNP-tillväxten blir betydligt lägre i år än förra året, främst på grund av att bostadsinvesteringarna fortsätter att sjunka. Tillväxttakten förblir relativt svag även under kommande år.

Konjunkturavmattningen och skattesänkningar gör att skatteintäkterna ökar långsammare i år än förra året. Skattesänkningarna påverkar framför allt skatt på arbete och uppgår till 20 miljarder kronor. Nästa år ökar intäkterna snabbare igen.

De takbegränsade utgifterna i statens budget ökar måttligt både i år och nästa år. Bidragen till kommunerna samt utgifterna för försvaret och rättsväsendet ökar mest. Samtidigt sjunker utgifterna för bland annat migration och integration. Marginalen till utgiftstaket fortsätter att vara god.

Den offentliga sektorns finansiella sparande minskar från 43 miljarder kronor förra året till 1 miljard kronor i år. Det motsvarar en minskning från 0,9 procent av BNP till 0,0 procent. Kommunerna visar underskott medan staten visar överskott. Det offentliga sparandet ökar sedan successivt.

Det strukturella sparandet minskar i år till -0,2 procent av BNP, vilket är i underkant i förhållande till det överskottsmål som gäller från 2019. Samtidigt är skulden låg och ligger inom ramen för skuldankaret.

Prognosen i siffror

  2018 2019 2020
BNP – procentuell utveckling
Fasta priser, kalenderkorrigerad		 2,5 1,5 1,3
Finansiellt sparande – miljarder kronor
Offentliga sektorn		 43 1 14
Finansiellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn		 0,9 0,0 0,3
Strukturellt sparande – procent av BNP
Offentliga sektorn		 0,2 -0,2 0,1
Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor 55 42 48
Budgetsaldo* – miljarder kronor 80 98 0

*) Skillnaden i utvecklingen mellan budgetsaldot och det finansiella sparandet 2018–2020 beror till stor del på att Riksbanken inte refinansierar tre valutalån vilka förfaller 2019 samt på kapitalplaceringar på skattekontot. Dessa faktorer påverkar saldot men inte sparandet. Åren 2015–2018 placerade både hushåll och företag pengar på skattekontot. I takt med att marknadsräntorna stiger väntas de ta ut det placerade kapitalet.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login