Home   >   Hälsa   >   Nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan

Nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan

By on 25 oktober, 2017
Arkivbild

Jonas Mikaels, doktorand vid GIH, har i sin avhandling undersökt friluftsliv som kunskapsområde inom ämnet idrott och hälsa. Resultaten visar att genom en platsresponsiv pedagogik, som tar utgångspunkt i platsers kulturella, ekologiska och historiska förutsättningar, skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.

I den nuvarande och föregående läroplanen för den svenska grundskolan beskrivs friluftsliv som en central och viktig del av ämnet idrott och hälsa, men när det kommer till den faktiska undervisningen blir friluftsliv som kunskapsområde ofta marginaliserat. 

– En anledning är att friluftsliv ofta anses både kostsamt och tidskrävande. Många lärare menar att friluftsliv är svårt att få till på lektionerna i idrott och hälsa, särskilt i högstadiet. Men det inte är friluftsliv i sig som är dyrt eller kräver mycket tid utan vår föreställning om vad friluftsliv är, menar Jonas Mikaels.

Resultaten visar att beroende på hur vi föreställer oss friluftsliv som kunskapsområde inom ämnet idrott och hälsa skapas såväl möjligheter som begränsningar för vad som anses möjligt. Avhandlingen baseras på intervjuer med lärare i Nya Zeeland, studenters reflektionsböcker från en månadslång tur i kanadensiska Klippiga bergen samt läroplansdokument, intervjuer och workshopreflektioner från en ettårig fallstudie med en grupp lärare inom idrott och hälsa i Sverige.

För att utmana den dominerande synen på friluftsliv i skolan som aktiviteter med upplevelse i fokus och gärna i natursköna miljöer, har Jonas Mikaels utforskat den pedagogiska potential som en platsresponsiv pedagogik har att erbjuda. Platsresponsiv pedagogik är något som uppmärksammas i internationell forskning men som lyser med sin frånvaro i både den svenska skolpraktiken och i de svenska styrdokumenten för idrott och hälsa. Pedagogiskt handlar det om en praktik som tar utgångspunkt i platsers kulturella, ekologiska och historiska förutsättningar. 

– Resultaten visar att platsresponsiv pedagogik passar bra ihop med intentionerna i läroplanen, särskilt om man läser den inledande delen som handlar om det alla lärare ska arbeta med i sin undervisning. Där betonas det att historiska, miljömässiga, internationella och etiska perspektiv ska behandlas inom alla ämnen. Som lärare är det vårt ansvar gentemot elever, samhällen och ekosystem att bättre möta vår tids förändrade behov och de etiska relationer som är mer värdiga komplexiteten i vår föränderliga värld, säger Jonas Mikaels.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login