Ny svensk studie: Behandlingsmetoder vid hjärtinfarkt fördubblar risken för blödningar

By on 2 september, 2019

Flera av de vanligaste behandlingsmetoderna vid hjärtinfarkt ökar risken för allvarliga blödningar. Samtidigt har dödlighet och återinsjuknande minskat betydligt mer varför nettoeffekten är gynnsam. Det visar en ny svensk studie, med stöd av Hjärt-Lungfonden, som i dag publiceras i European Heart Journal. Nu försöker forskarna hitta sätt att utveckla metoderna så att ännu fler liv kan räddas.

Med cirka 6 000 dödsfall varje år är hjärtinfarkt en av våra vanligaste dödsorsaker, men forskningsbaserade behandlingsmetoder som ballongvidgning och kranskärlsröntgen har bidragit till att dödligheten halverats under de senaste tio åren. Nu visar dock en ny svensk studie, som är ett av huvudnumren vid kongressen European Society of Cardiology i Paris i dag, att behandlingarna även har en baksida.

– Vi har tittat på konsekvenserna av de behandlingar som introducerats de senaste 20 åren. Slutsatsen är att parallellt med introduktion av de nya behandlingarna har risken för blödningskomplikationer ökat. Samtidigt är det viktigt att påpeka att fördelarna med metoderna är väldigt mycket större än nackdelarna, säger Moa Simonsson, forskare vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien.

Studien har undersökt 371 471 fall av akut hjärtinfarkt i Sverige, med hjälp av data från kvalitetsregistret Swedeheart som bland annat finansieras av Hjärt-Lungfonden. Forskarna har undersökt risken för allvarliga blödningskomplikationer på sjukhus – dödliga eller sådana som krävt kirurgiskt ingrepp eller blodtransfusion – samt blödningar som medfört sjukhusvård.

Resultatet visar att antalet blödningar efter akut hjärtinfarkt fördubblats under 20 år. Enligt forskarna är orsaken sannolikt dels nya invasiva behandlingsmetoder, det vill säga behandlingar med ingrepp såsom ballongvidgning, dels att användningen av flera blodförtunnande läkemedel ökar risken för biverkningar.

Forskarnas nästa utmaning blir att utveckla metoderna för att i högre grad undvika kritiska blödningskomplikationer. Till exempel undersöker man möjligheten att endast använda ett blodförtunnande läkemedel vid hjärtinfarkt, samt att ta fram och utvärdera nyttan av prediktionsmodeller för att tidigare kunna identifiera patienter med hög blödningsrisk.

– Efter en fantastisk reducering av dödstalen efter hjärtinfarkt så har den positiva trenden börjat att stanna av under senare år, framför allt hos yngre. Om vi nu kan utveckla behandlingsmetoderna ytterligare, och skräddarsy dem utifrån individens risk för blödning och ny hjärtinfarkt, så kommer sannolikt ännu fler liv att kunna räddas, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Förra året delade organisationen ut rekordbeloppet 351 miljoner kronor till forskningen.

Fakta om blödning:
En blödning innebär att blod läcker ut från ett kärl som har spruckit. En liten blödning läker oftast av sig själv genom att blodet koagulerar. En stor blödning kan leda till att alltför lite blod cirkulerar i kärlen så att syreförsörjningen till vävnaderna inte räcker till. Hjärtat försöker kompensera blodförlusten genom att pumpa snabbare. Den syrebrist och ansamling av skadliga ämnen som uppstår hotar kroppens livsuppehållande organ.

Fakta: Fem vanliga symptom vid hjärtinfarkt*(Källa: Hjärt-Lungfonden)
1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.
2. Smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
3. Stark trötthet och orkeslöshet.
4. Illamående, kallsvett och yrsel.
5. Andnöd och ångest.

 *Symptomen vid hjärtinfarkt kan vara väldigt olika hos olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symptom är dock de allra vanligaste.

Fakta om hjärtinfarkt 2019 (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Hjärtinfarkt är: När en blodpropp bildas i något av hjärtats kranskärl och orsakar akut syrebrist i hjärtat.
Drabbade och döda: Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Under 2017 drabbades cirka 25 300 svenskar av hjärtinfarkt, varav 5 884 personer dog.
Hjärt-Lungfondens mål: Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.
Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har dödligheten i hjärtinfarkt halverats på tio år.
Behandling: Akut ballongvidgning (PCI) eller propplösande medicin (trombolys) är de två vanligaste metoderna vid akutbehandling av hjärtinfarkt.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login