Ny studie kring byggandet i landets kommuner

By on 12 juli, 2018

Tyréns har på Hyresgästföreningens uppdrag studerat Sveriges kommuners intresse av att bygga bostäder, studien visar att kommuner med en stor andel hyresrätter är bättre på att anpassa byggandet efter befolkningsutvecklingen än kommuner där ägt boende dominerar.

I Sverige har kommunerna planmonopol. Det innebär att vi gemensamt i den lokala demokratin beslutar om hur marken ska användas, vad och hur mycket som ska byggas samt i förlängningen hur många som ska kunna bosätta sig i kommunen.

– Det här är i grund och botten en bra ordning. Markanvändning är en politisk fråga och invånarna i en kommun bör ha inflytande över hur omgivningen utformas och vilken typ av stad som växer fram, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, i en kommentar till rapporten Hyresrätter som motor för byggande.

Tyréns uppdrag har varit att undersöka om de som äger sina bostäder vinner ekonomiskt på att utbudet av bostäder begränsas. Om många hyr på marknadsmässiga villkor har de istället ekonomiska incitament att vilja öka utbudet eftersom det pressar ner hyresnivån.

Sverige har överlag en ganska jämn fördelning mellan hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt med cirka en tredjedel vardera. Därför har Tyréns valt att definiera kommuner med ”stor andel hyresrätter” som kommuner där mer än 33 procent av beståndet utgörs av just hyresrätt.

Genom att studera småhuspriser samt real förändring av BNP och riksbankens styrränta har Tyréns fastställt den kommersiella viljan att bygga. Fysiska förutsättningar att bygga har identifierats genom att studera kommunens täthet samt den totala byggbara landytan. Slutligen har den kommunala viljan att bygga utkristalliserats genom att studera förra årets befolkningstillväxt och antal bostäder i beståndet.

Resultatet visar att byggandet är bättre anpassat efter behoven i kommuner med fler än 33 procent hyresrätter, än med färre. Skillnaden är signifikant. Om kommuner med färre andel hyresrätter än 33 procent hade byggt lika mycket i förhållande till sina behov mellan åren 1994 och 2017, hade bostadsbeståndet haft 45 000 fler bostäder idag.

Det hade naturligtvis inte varit tillräckligt med dessa 45 000 extra bostäderna, men det hade varit ett bra komplement, säger Martin Hofverberg. Vi ser idag en ökande segregering mellan kommuner, inte minst i storstäderna. Det riskerar att öka när hyresrättstäta kommuner fortsätter att ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen. Därför tycker hyresgästföreningen att frågan om antal bostäder bör flyttas upp till en regional nivå.

Det ger politiken större möjlighet att genom samarbete öka effektiviteten och bättre motverka bostadsbristen. Det skapar dessutom oftast beslut som håller över både mandatperioder och politiska omsvängningar.

Däremot tror vi att beslut kring hur och var i kommunen det byggs även fortsättningsvis bör vara en fråga för den lokala demokratin. Människors möjligheter att bidra till att utveckla och påverka sitt närområde leder oftast till både större delaktighet och mer långsiktiga beslut, säger Martin Hofverberg.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login