Home   >   Senaste nyheter   >   Ny rapport visar på möjligheterna till bildelning i mindre städer

Ny rapport visar på möjligheterna till bildelning i mindre städer

By on 23 juni, 2021

Forskningsprojektet SESMA har undersökt möjligheterna och utmaningarna för biltillverkare att lansera en tjänst för bildelning av autonoma fordon i en mindre stad. Resultaten visar på att användarnas livssituation och samverkan mellan flertalet aktörer är avgörande för smarta mobilitetstjänsters framgång.

Utvecklingen av autonoma fordon går fort, men hur användningen av tekniken faktiskt kommer att se ut är inte självklart. Sannolikt kommer fordonen vara kostsamma, vilket gör det svårt för enskilda hushåll att få tillgång till dem.

– Det är lite för dyr teknik för att ha på individnivå än så länge, förklarar Ulrika Lundh Snis, en av projektledarna i SESMA, professor i informatik och vicerektor för arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst. Utöver kostnadsfrågan så ligger även att dela fordon i linje med samhällets vision om att vi ska börja dela mer och äga mindre.

Ulrika Lundh Snis berättar även att trängsel i trafiken är ytterligare en problematik bildelning kan bidra till att lösa. Oavsett hur miljövänliga framtidens fordon är så är ambitionen att minska antalet fordon på gatorna, till förmån för andra faciliteter, kanske rent av helt nya eller omgjorda ytor såsom gröna platser eller boenden.

Nya affärsmodeller

I ett led att göra bildelning mer tillgängligt, minska det individuella ägandet och minska trängseln i trafiken försöker biltillverkare skapa nya affärsmodeller för bildelning. Ett exempel på detta är NEVS, en av projektets partners, som nu satsar på PONS. Ett mobilitetssystem med det tillhörande autonoma, eldrivna fordonet Sango.

– Vi är övertygade att mobilitetstjänster utförda av autonoma fordon kommer vara ett alternativ till den privatägda bilen, som inte bara är billigare och bekvämare för användaren, men som också bidrar till att reducera utsläpp och trängsel i städerna säger Felix Andlauer, VP Mobility Solutions.

Ett nytt perspektiv – den mindre staden

Forskningen inom området för bildelning och autonoma fordon visar att det finns både möjligheter och utmaningar i att lansera nya mobilitetstjänster och ny teknik för bildelning i storstäder. Dock finns det ytterst lite forskning kring möjligheterna och utmaningarna i en mindre stad. En lucka inom forskningen som SESMA syftat till att fylla.

– En mindre stad är inte homogen, utan områdena skiljer sig från varandra, förklarar SESMAS andra projektledare, Lars-Olof Johansson, universitetsadjunkt vid Högskolan i Halmstad.

Att SESMA då skulle ta sin utgångspunkt i Trollhättan var självklart. Staden liknar många andra svenska mellanstora städer, både geografiskt och demografiskt. Ytterligare så har Trollhättan en lång tradition av biltillverkning samt en attraktionskraft bland bilföretagen och andra företag som utvecklar tjänster för en smartare mobilitet.

Processer för hållbar samhällsutveckling

Ett av resultaten från projektet är underlag för en kommunövergripande strategi för hur framtidens mobilitet kan tas i beaktning vid samhällsbyggnadsprocessen. Detta i linje med Trollhättan Stads vision om att bli en hållbar och attraktiv stad för människor och företag att verka i.

– Genom SESMA har vi fått en fördjupad förståelse för framtidens mobilitet, vilket innebär att vi bättre kan anpassa våra processer för hållbar samhällsutveckling, förklarar Johan Bengtsson, samhällsbyggnadschef på Trollhättans Stad och medlem i SESMAs styrgrupp. Idag vet vi mer om vilka möjligheter som finns till påverkan och även när i processen det finns mest möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i den riktningen vi vill.

Livssituationen – en avgörande faktor

Ytterligare visar resultaten från SESMA på att ett hushålls livssituation i stor utsträckning påverkar mobilitetsbeteenden. Det innebär att tjänster och teknik för bildelning måste grundas i djupare kartläggningar av hela hushåll, inte bara av individuella beteenden.

Ulrika Lundh Snis påpekar vikten av att förstå hela människors livssituation, eftersom den i stor utsträckning påverkar våra mobilitetsmönster.

– De vi intervjuat i SESMA hade väldigt livssituationsnära motiv till sina mobilitetsmönster, förklarar hon. När jag byter jobb, när jag blir klar med skolan eller när jag flyttar – då ska jag skaffa elbil, till exempel. Det visar på vikten av att lyfta blicken – från användarvänlig design till att förstå hur en självkörande bil passar in i en människas hela livspussel. Jag hoppas att de tjänster som biltillverkare och tjänsteutvecklare tar fram är anpassade och följsamma till såväl samhället i stort, som till människors vardagsliv.

Samverkan

SESMA har letts av Högskolan Väst, i samverkan med Trollhättans Stad, NEVS, RI.se och bostadsbolaget Eidar. Projektledarna, Lars-Olof Johansson och Ulrika Lundh Snis, håller båda med om att samverkan har varit en viktig del av projektet och en framgångsfaktor.

– Genom samverkan kan vi skapa förståelse för den komplexitet det innebär att ställa om ett samhälle till ett nytt och mer hållbart transportsystem, förklarar Ulrika Lundh Snis.

Johan Bengtsson påpekar även han vikten av samverkan. Det breddade kontaktnät som SESMA inneburit skapar förutsättningar för Trollhättans Stad att i framtiden fortsätta planera, utveckla och arbeta med bra mobilitetslösningar. Han förklarar att det finns en stor vilja att fortsätta jobba för långsiktiga hållbara mobilitetslösningar tillsammans med andra aktörer.

Samverkan bidrar till en fördjupad förståelse för de olika aktörernas roll och för de många aspekterna implementeringen av ett nytt transportsystem innebär. Lars-Olof Johansson betonar vikten av att samverkan måste ske även i implementeringen av smarta mobilitetstjänster, inte bara under utvecklingsfasen. Med den insikten riktar nu projektdeltagarna blicken framåt.

– Tre nya projektansökningar har skickats in för granskning, nu efter SESMA, förklarar Lars-Olof Johansson. Varav två drivs av Trollhättans Stad och ett av NEVS, så det är fler spännande projekt på gång. Samtliga projekt drivs som samverkansprojekt och i alla ansökningar är Högskolan Väst inblandade.

Ett av de nya projekten kallas för FRAMÅT (Framtidens Mobilitet med Hållbara Transporter i Trollhättan). Målet är att utveckla och testa att implementera mobilitetstjänster för helautonoma fordon, där användaren upplever tjänsten och resan som privat, trygg och bekväm, även om resan är delad med andra. Detta för att kunna utvärdera och förbättra konceptet till att bli ett reellt substitut till den privata bilen.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Högskolan Väst

You must be logged in to post a comment Login