Home   >   Kultur   >   Ny rapport visar hur kulturlivet kan breddas i hela landet

Ny rapport visar hur kulturlivet kan breddas i hela landet

By on 7 maj, 2023
Bild: LindeKultur

Myndigheten för kulturanalys föreslår i en ny rapport åtgärder för att bredda kulturlivet.

Åtgärderna handlar om att tydliggöra förväntningarna på kulturens effekter inom andra samhällsområden, att prioritera barn och unga i samverkan mellan politikområden, att säkerställa en infrastruktur för kultur i hela landet och att överväga förändringar i kulturpolitikens inriktning.

Rapporten ”Att bredda deltagandet i kulturlivet” är baserad på såväl tidigare kunskap som nya undersökningar och visar att ytterligare åtgärder behövs om det kulturpolitiska målet om allas möjlighet att delta i kulturlivet ska uppnås.

”Att stärka alla barns och ungas tillgång till kultur och att förstärka den nationella infrastrukturen för kultur är de kulturpolitiska åtgärder vi identifierar som de viktigaste i arbetet för att bredda deltagandet i kulturlivet. Detta kan ske genom stöd till kommuner, men också till det civila samhällets organisationer som kan bidra med såväl innehållsmässig bredd i kulturutbudet som lokal förankring över hela landet”, säger Mats Granér – myndighetschef på Kulturanalys i ett pressmeddelande.

Barns deltagande är idag särskilt kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå men rapportens resultat visar att även inkomst, kön, ålder och utländsk bakgrund har betydelse för skillnader i befolkningens deltagande i kulturlivet. Bakgrundsfaktorernas betydelse har inte förändrats över tid och de har också en tydlig koppling till snedrekryteringen till olika utbildningar på kulturområdet. För professionellt verksamma på kulturområdet är inkomstnivåerna dessutom lägre och anställningsvillkoren mer osäkra än för andra yrkesgrupper, vilket troligtvis försvårar arbetet med att locka nya grupper till sektorn.

– Här menar vi att det är viktigt att skilja de faktorer som kulturpolitiken kan påverka från de faktorer som kräver åtgärder inom andra politikområden. Kulturpolitiken bör prioritera att erbjuda invånarna ett brett kulturutbud av hög kvalitet och därigenom främja ett ökat och breddat deltagande. När det gäller barn och unga bedöms ett förstärkt stöd till kommunala verksamheter, exempelvis ett fortsatt nationellt stöd till kulturskolan, långsiktigt kunna bidra till att minska de skillnader som nu finns i förutsättningarna för deltagande. Men arbetet för att skapa likvärdiga möjligheter för deltagande och professionellt arbete i kultursektorn kräver framför allt åtgärder inom andra områden – exempelvis inom utbildningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken, säger Jenny Johannisson – utredare på Kulturanalys.

Rapporten ”Att bredda deltagandet i kulturlivet: Hinder och möjligheter” är ett regeringsuppdrag. I genomförandet av uppdraget har Kulturanalys sammanställt tidigare forskning och kunskap, men även genomfört analyser av invånarnas kulturvanor över tid, utbildning och arbetsmarknad för professionella inom kulturområdet, samt resultaten av nationella reformer som genomförts i syfte att öka och bredda deltagandet. Utredningen inkluderar också intervjuer med aktörer som bidrar till att genomföra kultursamverkansmodellen.

Åtgärder i syfte att bredda deltagandet ytterligare

Utifrån utredningens resultat bedömer Kulturanalys att det finns skäl att överväga ytterligare åtgärder för att bredda deltagandet, och därmed stärka allas möjlighet att delta i kulturlivet.

Åtgärderna handlar om att tydliggöra förväntningarna på kulturens effekter inom andra samhällsområden, att prioritera barn och unga i samverkan mellan politikområden, att säkerställa en infrastruktur för kultur i hela landet, och att överväga förändringar i kulturpolitikens inriktning.

Tydliggör förväntningarna på kulturens effekter inom andra samhällsområden

Utredningen visar att socioekonomiska faktorer som utbildning och inkomst, samt demografiska faktorer som kön, utländsk bakgrund och ålder, samvarierar med deltagande i kulturlivet. De skillnader som kan kopplas till socioekonomiska och demografiska faktorer kan dock inte i första hand åtgärdas genom kulturpolitiska åtgärder, utan med åtgärder inom andra politikområden som exempelvis utbildningspolitiken, den ekonomiska politiken och socialpolitiken.

Åtgärder för att stärka barns och ungas – men även vuxnas – möjligheter att delta i kulturlivet bör därför utgå från en insikt om kulturpolitikens begränsningar i att utjämna skillnader av en social och ekonomisk karaktär. Denna insikt bör också återspeglas i regeringens men också i regionernas och kommunernas uppdrag till offentligt finansierade kulturverksamheter.

Dessa uppdrag bör i första hand fokusera på att tillhandahålla ett varierat utbud av hög kvalitet och på så sätt främja ett ökat och breddat deltagande. I uppdragen bör också tillräckligt utrymme ges för verksamheterna att bedriva ett utvecklingsarbete med utgångspunkt i den egna uppföljningen och i kunskap om metoder för breddat deltagande.

Prioritera barn och unga i samverkan mellan politikområden

Kulturpolitiken bör prioritera åtgärder som stärker barns och ungas rätt till kultur, då det idag finns tydliga skillnader i förutsättningar för barn och unga att möta ett brett urval av kulturella uttryck av hög kvalitet. Att få möjlighet att ta del av ett sådant urval utgör en nödvändig förutsättning både för att aktivt kunna välja att delta (eller inte delta) i kulturlivet och för att aktivt kunna välja (eller välja bort) utbildningsvägar som kan leda till professionell verksamhet på kulturområdet.

Av samma anledning finns det skäl för regeringen att i samverkan mellan utbildningspolitiken och kulturpolitiken ännu en gång se över möjligheterna att förstärka ställningen för estetiska ämnen inom den obligatoriska skolan och inom gymnasiet. Dessa utbildningsformer utgör viktiga arenor för att förmedla det breda kulturutbud som alla barn och unga har rätt till. Det finns också anledning att fortsätta utveckla det nationella stödet till kulturskolan, med särskilt fokus på att bredda deltagandet.

För att åtgärda den snedrekrytering som delvis är konstaterad till alla utbildningsformer på kulturområdet, så instämmer Kulturanalys i Kulturrådets bedömning att det bör vara en utbildningspolitisk aktör som får samordningsansvar för att planera och genomföra åtgärder. Kulturpolitiska aktörer bör dock involveras aktivt i detta arbete.

Säkerställ en infrastruktur för kultur i hela landet

Kulturanalys bedömer det som rimligt att anta att det relativt aktiva deltagande i kulturlivet som kännetecknar Sverige kan kopplas till den offentliga kulturpolitikens närmare 100-åriga prioritering av en nationell infrastruktur för kultur. Både för att upprätthålla nuvarande nivå och för att ytterligare bredda deltagandet i kulturlivet utgör därför ett kulturutbud som kännetecknas av mångfald och hög kvalitet med spridning i hela landet en nödvändig förutsättning. Utredningens resultat visar att den nationella infrastrukturen idag på olika sätt är sårbar.

Pandemin fick mycket negativa konsekvenser för hela kulturområdet men i synnerhet för aktörer inom det civila samhället. Det civila samhället bidrar till breddat deltagande genom såväl innehållsmässig bredd som genom lokal förankring. Bland offentliga aktörer utgör särskilt den ekonomiska utvecklingen i kommuner ett potentiellt hot mot en stabil nationell infrastruktur.

Detta inte minst då kommunerna uppbär huvudansvar för flera av de kulturverksamheter som kan bidra till att bredda deltagandet hos barn och unga. Regeringen bör därför särskilt överväga långsiktiga insatser som bidrar till att stärka de ekonomiska förutsättningarna för både kommuner och aktörer i det civila samhället.

Överväg förändringar i kulturpolitikens inriktning

Dagens kulturpolitik innebär att konstarter och kulturarv liksom professionell verksamhet står i fokus för åtgärder på statlig, men även i stor utsträckning på regional nivå. Dessa åtgärder bidrar till att uppnå att alla ska ha möjlighet att ta del av ett kulturutbud som uppvisar mångfald och hög kvalitet. De bidrar också till att uppnå att det ska vara möjligt att verka och förkovra sig professionellt som kulturskapare i hela landet. Åtgärder på kommunal nivå och insatser i det civila samhället bidrar särskilt till att uppnå att det ska vara möjligt för alla att själva skapa kultur.

Kultursamverkansmodellen utgör ett konkret exempel på en åtgärd som utöver detta syftar till att uppnå allas möjligheter att påverka kulturlivets och kulturpolitikens utformning. Inom modellen ryms samtliga politiska nivåer men också det civila samhället och det professionella kulturlivet. Det finns enligt Kulturanalys bedömning anledning för regeringen att överväga hur kultursamverkansmodellen i större utsträckning än idag skulle kunna skapa möjligheter till en ökad variation i kulturutbudet. Den pågående utredningen om kultursamverkansmodellen har i särskilt uppdrag att lämna förslag till hur modellen kan utvecklas i syfte att främja deltagande.

Inom ramen för ett sådant övervägande är det ett politiskt beslut att hitta balansen mellan två olika perspektiv på breddat deltagande. Om nuvarande prioriteringar i den ekonomiska medelstilldelningen kvarstår, så framstår det som mindre sannolikt att deltagandet i kulturlivet kommer att breddas i någon större utsträckning. Om offentliga medel istället skulle tilldelas andra aktörer än tidigare, exempelvis inom det civila samhället, eller om offentliga medel skulle tilldelas andra konstnärliga genrer än idag så ökar sannolikheten för att deltagandet skulle breddas.

Förutsatt att ytterligare ekonomiska resurser inte tillförs kulturpolitiken riskerar dock en sådan omprioritering att påverka det professionella utövandet av konst och kultur inom vissa genrer negativt. Det skulle också riskera att inverka negativt på befolkningens möjligheter att ta del av denna typ av kultur.

Kultur | Sverige
Örebronyheter

Källa: LindeKultur

You must be logged in to post a comment Login