Home   >   Hälsa   >   Ny forskning: ”Influensavaccinering efter hjärtinfarkt bör bli standard”

Ny forskning: ”Influensavaccinering efter hjärtinfarkt bör bli standard”

By on 30 augusti, 2021
Arkivbild

Forskning presenterad som särskilt betydelsefull vid European Congress of Cardiology idag visar att tidig influensavaccinering av patienter med hjärtinfarkt eller annan akut kranskärlssjukdom minskar risken för död, hjärtinfarkt eller stentorsakad blodpropp. Nu hoppas Hjärt-Lungfonden och forskarna att influensavaccinering ska bli standard efter akuta kranskärlssyndrom.

– Under influensaepidemier dör fler människor av kardiovaskulära orsaker än annars. Ole Fröbert, som leder forskningen, har visat att influensavaccination bör betraktas som en självklar del av den sekundärpreventiva vården efter hjärtinfarkt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som är medfinansiär av studien.

Med hjälp av observationsstudier har forskarna sedan tidigare sett att influensavaccinet kan ha en skyddande effekt mot hjärtinfarkt. Nu har sambandet bekräftats av den stora randomiserade IAMI-studien, vars resultat utsågs till ett av de mer betydande på kongressen. Samtidigt är influensavaccinering idag bara en allmän rekommendation till patienterna, inget som ingår som en självklar del av den sekundärpreventiva vården efter akut hjärtsjukdom.

– Vår studie är den hittills största randomiserade på det här området och resultaten är signifikanta.

– Dödsfall av olika orsaker, antalet hjärtinfarkter och stentorsakade blodproppar minskade sammantaget med 28 procent i den vaccinerade gruppen jämfört med placebogruppen. Dödsfall av kardiovaskulära orsaker minskade med hela 41 procent hos den vaccinerade gruppen, säger Ole Fröbert, professor vid Örebro universitet.

Om IAMI-studien

Den randomiserade studien IAMI (Influenza Vaccination after Myocardial Infarction) har genomförts på 30 sjukhus i åtta länder (Sverige, Danmark, Norge, Lettland, Storbritannien, Tjeckien, Bangladesh och Australien) under fyra influensasäsonger från och med oktober 2016 till och med februari 2020. 2 571 patienter, varav 18 procent kvinnor, med en medelålder på 60 år, deltog i studien.

Metod

Deltagarna tilldelades efter slumpmässigt urval antingen influensavaccin eller placebo inom 72 timmar efter ett kranskärlsingrepp eller en sjukhusvistelse på grund av hjärtinfarkt eller annan akut kranskärlssjukdom. Effektmåttet bygger på en sammanställning av dödsfall, hjärtinfarkt och stentorsakad blodpropp upp till 12 månader efter insjuknande.

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)
– En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en förträngning eller blodpropp som täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist, vilket leder till skada.

– Varje år drabbas omkring 25 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör över 5 000 svenskar till följd av hjärtinfarkt.

– Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt att ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år. Till forskningens utmaningar hör till exempel att hitta biologiska riskmarkörer som visar att en hjärtinfarkt är på väg att inträffa.

Fakta: Vanliga symtom vid hjärtinfarkt

– Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest.

– Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom.

– Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Fakta: Riskfaktorer för hjärtinfarkt

– Ålder. Risken för hjärtinfarkt ökar med stigande ålder.

– Ärftliga anlag. Våra gener påverkar risken för hjärtinfarkt. För dem som har anlag som ökar risken är det extra viktigt att minimera övriga riskfaktorer genom ändrade levnadsvanor.

– Rökning. Den enskilt bästa åtgärden för att minska risken för hjärtinfarkt är att sluta röka. Risken minskar redan första dygnet efter rökstoppet och är nästan halverad ett år senare.

– Högt kolesterol. En viss mängd kolesterol behövs för att kroppen ska fungera, men mer kolesterol än nödvändigt (till exempel för mycket fett i maten) kan leda till åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt.

– Högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och leder till förändringar i själva hjärtmuskeln. Ett blodtryck över 130/90 mm Hg brukar betecknas som högt.

– Övervikt och fetma ökar ofta risken att insjukna och avlida i hjärtinfarkt. Det är främst bukfetman som innebär en ökad risk.

– Diabetes. Den vanligaste formen av diabetes, så kallad typ-2-diabetes, leder bland annat till snabbare åderförfettning av blodkärlen, vilket i sin tur kan orsaka kärlkramp och hjärtinfarkt.

– Stress leder ofta till försämrade levnadsvanor med osund kost och alltför lite eller ingen motion, vilket ökar sjukdomsrisken. Stress påverkar också blodkärlen och ökar risken för proppbildning.

Hälsa | Örebro
Örebronyheter

Källa: Hjärt-Lungfonden

You must be logged in to post a comment Login