Home   >   Senaste nyheter   >   Ny avhandling kritisk mot försvarets sätt att öva

Ny avhandling kritisk mot försvarets sätt att öva

By on 4 oktober, 2022
Arkivbild

I en ny avhandling från Högskolan Väst undersöker major Martin Schüler från Försvarshögskolan säkerhetsklimatet inom Försvarsmakten och hur organisationen tar hand om de erfarenheter som uppstår i samband med övningar. Resultaten visar bland annat att det finns brister i säkerhetsarbetet och att övningsmomenten sällan skapar ett lärande.

– Försvarsmakten skulle behöva ha fler övningar som var oförberedda och närma sig övningar som kan ge faktiska lärdomar, säger han.

I avhandlingen Säkerhetsklimat i en militär organisation i ämnet arbetsintegrerat lärande fokuserar Martin Schüler på säkerhet och lärande i Försvarsmakten, med syftet att utveckla ett enkätverktyg för att undersöka säkerhetsklimatet och relationen mellan säkerhet och lärande i det militära arbetet.

– Mycket av min avhandling handlar om militär förmåga och hur Försvarsmakten hanterar säkerhet. Säkerhet ses som något som är skilt från verksamheten och som man lägger till i efterhand, i stället för att ta med det i planeringen från början.

Forskningsprojekt baserat på erfarenheter från Försvarsmakten

Martin Schüler skapade sitt forskningsprojekt utifrån sina erfarenheter från Försvarsmakten.

– Det var vissa delar i samband med övningar som jag inte riktigt förstod fullt ut varför vi gjorde som vi gjorde. Varför utsätter man personalen för farliga situationer i fredstid och varför tycker man att det är okej? Jag hade också kollegor inom Försvarsmakten som var duktiga på säkerhetsarbete, som blev undanskuffade och vars kompetens inte värderades, jag ville ta reda på varför det var så.

Att mäta militär förmåga och arbeta förebyggande

Inom ramen för avhandlingsarbetet har han anpassat ett enkätinstrument för att kartlägga säkerhetsklimat så att det passar Försvarsmakten och militär personals behov. Verktyget kan mäta säkerhetsklimat i flera olika delar av den militära organisationen och områden som ledningens stöd, etik, fysisk träning och sårbarhet har lagts till för att fånga situationer som militär personal möter. Det kan användas både för att mäta militär förmåga och för att arbeta förebyggande med säkerhetsfrågor. Under arbetets gång har flera olika områden dykt upp som särskilt intressanta, som till exempel ledningens stöd i säkerhetsfrågor.

– Många på högre positioner har lärt sig att tala engagerat om säkerhet. Man vet att det anses vara viktigt, men det syns inte när man planerar arbetet och det saknas förutsättningar för att det ska få effekt i organisationen. Många av de interna säkerhetsföreskrifterna är inte heller skrivna för de som ska utföra arbetet utan för stabspersonal. Reglerna upplevs därför som krångliga eller omöjliga att följa, säger han.

Det framkommer också att det finns en ganska stor kännedom om säkerhetsregler, men inte så mycket kunskap om lagar och föreskrifter.

– Många saknar till exempel kunskap om arbetsmiljö- och elsäkerhetslagstiftning och de blivande officerarna får bristfällig eller ingen utbildning i dessa frågor, trots att de ska arbetsleda och vara chefer.

Säkerhet och lärande i samband med övningar

Även säkerhetsarbetet vid övningar dök upp som ett intressant område att utforska vidare under avhandlingsarbetet.

– Många jag intervjuade pratade om vardagen och insatsen, men övningar uppfattades som någonting mitt emellan.

Det var framför allt de så kallade dubbelsidiga övningarna när man slåss mot en motståndare som intresserade Martin Schüler. Han har följt ett antal övningar i egenskap av forskare för att analysera arbetet och vad som händer när tillbud och incidenter inträffar.

– Jag har försökt att distansera mig från verksamheten för att kunna granska den kritiskt, både genom skuggning och deltagande observationer. Jag har tittat på hur man jobbar i fält och följt både planeringen och själva genomförandet.

En av artiklarna i avhandlingen är kopplad till lärande under övningar, och visar hur drivkraften att vinna påverkar förmågan att arbeta säkert.

– Säkerhetsreglerna upplevs hindrande, och många är beredd att bryta mot säkerhetsföreskrifterna för att skaffa sig fördelar och nå framgång. Det anses viktigt att prestera vid övning och eftersom resultaten är det centrala så styr det hur man beter sig.

Man lär sig fel

Martin Schüler pekar också på att det faktum att man inom Försvarsmakten premierar ”görandet” framför ”tänkandet” spär på det tävlingsmässiga och blir negativt för lärandemomentet i samband med övningarna och att det inte tas tillvara.

– Man ser inte övningar som ett lärotillfälle utan mer som en tävling, men det är ju egentligen en pedagogisk situation. Övningarna borde i stället utformas för lärande med tid för reflektion, annars går lärandet förlorat.

Han fortsätter:

– Om man hårdrar det kan det till och med bli så att man lär sig att utföra moment felaktigt. Om man inte reflekterar över lärandet utan fortsätter att göra på samma sätt så vet man inte vad det man gjort är värt eller ens om det är rätt.

En dubbelsidig övning är något som förbereds i månader i förväg men det blir något av en paradox då man i ett krig inte kan förutse vad som ska hända.

– Försvarsmakten skulle behöva ha fler övningar som var oförberedda och närma sig övningar som kan ge faktiska lärdomar.

Martin Schüler pekar på några faktorer som är viktiga när man designar övningar så att de blir mer oförberedda och verklighetstrogna och som man skulle tjäna på att bygga in i övningen så att den blir mer ”orättvis”. Det handlar om att saker behöver inträffa utanför övningsområdet, att förbanden får ”tips från coachen” som plötsligt förändrar scenariot, att förbanden får tillgång till utrustning som de egentligen inte ska ha samt att övningsledaren intervenerar för att skapa det oväntade.

Kombinera rollen som officer och forskare

Efter disputationen hoppas Martin Schüler kunna fortsätta arbetet som forskare med fokus på Försvarsmaktens verksamhet.

– Just nu vet jag inte riktigt hur det kommer att bli. Jag är placerad som militär lärare vid Försvarshögskolan de kommande två åren, men skulle gärna vilja kombinera rollen som officer och forskare i framtiden, säger han.

Han fortsätter:

– Jag skulle gärna vara med och utveckla en metod som kan förbättra och ta tillvara det lärande som sker i övningssituationer för att stärka kopplingen mellan teori och praktik.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Högskolan Väst

You must be logged in to post a comment Login