Home   >   Hälsa   >   Ny Analysrapport: Psykiskt välbefinnande bland unga med fokus på skydds- och riskfaktorer ur ett jämställdhetsperspektiv

Ny Analysrapport: Psykiskt välbefinnande bland unga med fokus på skydds- och riskfaktorer ur ett jämställdhetsperspektiv

By on 8 mars, 2022
Arkivbild

En ny analysrapport med underlag från undersökningen Liv & hälsa ung visar glädjande nog att skyddsfaktorer med starkt positivt samband med psykiskt välbefinnande såsom att ha kompisar i skolan, att ha någon att prata med och att känna tillit till föräldrar också är vanligt förekommande.

Det finns dock skillnader mellan tjejer och killar samt skydds- och riskfaktorer som bör prioriteras.

De starkaste sambanden

Det är ungefär fyra gånger så vanligt med högt psykiskt välbefinnande bland ungdomar som har någon att prata med om sina innersta känslor respektive känner tillit till någon förälder i jämförelse med de som inte har det. Det är dessutom omkring tre gånger så vanligt med högt psykiskt välbefinnande bland de som har kompisar i skolan. Den starkaste riskfaktorn, oavsett kön, är att ha blivit illa behandlad av någon vuxen i sin närhet.

Analysen visar också att antalet skydds- respektive riskfaktorer har betydelse. Det är sju gånger så vanligt att elever med ett stort antal skyddsfaktorer och enstaka eller inga riskfaktorer har högt psykiskt välbefinnande jämfört med elever med många riskfaktorer och inga skyddsfaktorer. Vidare visar analysen även att andelen elever med högt psykiskt välbefinnande ökar betydligt vid ökande antal skyddsfaktorer och minskar vid ökande antal riskfaktorer.

– Vår förhoppning är att underlaget kan bidra till att skapa en bättre förståelse för vilka faktorer som har ett samband med ungdomars psykiska hälsa och vara användbart för beslutsfattare och personer som, på olika sätt och på skilda nivåer i samhället, arbetar med de yngre länsinvånarnas förutsättningar för en god jämlik och jämställd hälsa, säger Carina Persson, epidemiolog på Staben hållbar utveckling.

Stöd vid prioritering i förbättringsarbetet

I rapporten redovisas även de studerade skydds- och riskfaktorerna grupperat i en prioriteringsmatris utefter hur vanligt förekommande de är samt hur starkt sambandet är med att ha ett högt psykiskt välbefinnande.

– Det är dock viktigt att betona att det som redovisas endast är statiska samband. De studerade sambanden kan alltså inte per automatik antas vara orsakssamband, säger Linda Bååk, analytiker på Staben hållbar utveckling.

Psykiskt välbefinnande ur ett genusperspektiv och hur kan samhället stötta

De socialt knutna skyddsfaktorerna, som att ha kompisar i skolan och någon att prata med, är de skyddsfaktorer som är vanligast bland både tjejer och killar och här är även nivåskillnaden mellan könen liten. Den i särklass största könsskillnaden noteras avseende trygghet.

Det är betydligt vanligare att tjejer känner sig stressade över skolarbetet eller känner oro för familjens ekonomi. Avseende utsatthet noteras att killar i högre utsträckning svarat att de utsatts för fysiskt våld i skolan medan tjejer oftare svarat att de utsatts för sexuella trakasserier i skolan eller har blivit fysiskt/psykiskt illa behandlade av någon vuxen.

– Normer om kön kan skydda en persons hälsa, men de kan även skada. Normer om kön, såsom en destruktiv maskulinitetsnorm, kan skada både killar och tjejer. Likaså kan normer om hur tjejer ska vara bidra till stress och oro. När vi planerar åtgärder för att behandla och förebygga psykisk ohälsa är det också viktigt att ta hänsyn till att det finns individer som lever utanför den gängse normen för hur tjejer och killar ”ska vara”. Samhället, vuxenvärlden, har ett ansvar för ungas hälsa och behöver därför bli bättre på att se och förstå hur dessa normer fungerar, säger Anna Swift Johannison, jämställdhetsstrateg, Region Örebro län.

Hälsa | Örebro
Örebronyheter

Källa Region Örebro län
Fakta Liv & hälsa ung
I början av år 2020 genomfördes undersökningen för sjunde gången i länets samtliga grund- och gymnasieskolor. I den här rapporten redovisas resultat från de knappt 5 000 elever i årskurs nio och år två på gymnasiet som svarat på frågor om psykiskt välbefinnande. Rapporter och resultat från samtliga undersökningar 2005–2021 finns presenterade på Region Örebro läns webb där det även är möjligt att följa förändringar över tid och att göra jämförelser på kommun- och skolnivå för grupper om minst 15 svarande elever (se www.regionorebrolan.se/livohalsaung).

You must be logged in to post a comment Login