Notan för skräpet ska rapporteras in i Örebro län

By on 31 mars, 2024
Skräpet kostar kommunerna flera hundra miljoner kronor att städa upp varje år.
Håll Sverige Rent / Jonas Holmqvist

Senast idag 31 mars ska alla kommuner i Örebro län för andra gången rapportera in sina kostnader för att hantera nedskräpningen. Detta sen en ny princip om att ”förorenaren betalar” trädde i kraft förra året.

Nu ska de som producerar vissa engångsplastprodukter stå för en del av skräpnotan.

227 av Sveriges 290 kommuner rapporterade tillsammans in 430 miljoner kronor i kostnader för nedskräpningen förra året. Kommunerna kommer från och med i år att få ersättning för en del av sina städkostnader. Det är producenter av vissa engångsplastprodukter som kommer att stå för den kostnaden.

Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten. 

Kostnaden är underskattad

Men variationen i de svar som kom in förra året indikerar att kostnadsberäkningarna inte är heltäckande eller enhetliga. Några kommuner rapporterade in noll kronor i kostnad för att ta hand om skräpet. 

– Vi tror att en mer korrekt beräkning av kostnaderna för att städa skulle visa en betydligt högre nota för skräpet än vad som kom fram förra året. Förhoppningsvis blir systemet mer stabilt över tid och därmed mer korrekt, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.  

I Örebro län rapporterade 8 av 12 kommuner in sina kostnader förra året. Bara på posten ”uppstädning” rapporterades totalt nästan 5 miljoner kronor in.

Inom bara några dagar är det dags för kommunerna att återigen rapportera in till Naturvårdsverket och de kan då inkludera kostnader för exempelvis uppstädning, transport och behandling av det avfall som städats upp, administrationskostnader och informationsspridning

Om uppgifterna inte rapporterats in kan Naturvårdsverket komma att förelägga kommunen med vite. 

Pengarna hade kunnat användas till annat 

Många är nog överens om att dyra kostnader för att ta hand om skräp är en tråkig utgift och anser att pengarna hade kunnat användas till bättre saker. Den kostnad som rapporteras in är enbart för att ta hand om skräp som hamnat fel, inte för att exempelvis tömma papperskorgar. 

– Det betyder att om ingen hade skräpat ner skulle vi spara minst 430 miljoner kronor årligen, säger Johanna Ragnartz.  

430 miljoner kronor skulle exempelvis räcka till att betala årslöner för över 1000 förskolelärare eller brandmän, eller nästan 1400 vårdbiträden. *  

Ekonomi | Örebro/Örebro län
Örebronyheter

Källa: Håll Sverige Rent
*baserat på Statistikmyndigheten SCB:s genomsnittliga månadslön för respektive yrkesgrupp

You must be logged in to post a comment Login