Home   >   Politik   >   Myrsteg för högre pris på klimatutsläpp

Myrsteg för högre pris på klimatutsläpp

By on 27 oktober, 2019

När jag var barn lekte vi en lek där man skulle ta olika steg; myrsteg, banansteg, elefantsteg och paraplysteg var några av stegen. Myrsteg var de allra minsta steg man kunde ta. Även om man tog tio myrsteg kom man just ingenstans. Det gällde istället att få göra elefantsteg.

Jag kommer att tänka på den här leken när jag läser nyheter om koldioxidbeskattning. Både Tyskland, Norge och Irland har de senaste veckorna fattat sådana skattebeslut. Men tyvärr handlar det alltför mycket om myrsteg, när alla borde ta elefantsteg.

Internationella valutafonden, IMF, gjorde på torsdagen ett utspel om koldioxidskatter. Deras budskap är att alla större utsläppsländer bör införa koldioxidskatter och höja dem upp till 75 dollar/ton CO2 senast 2030. Utan ett sådant program för omställning kommer vi inte att klara 2-gradersmålet.

Först till Tyskland:
Om tysk klimat- och energipolitik kan man säga så här: ”Det finns inget som är enkelt som inte tyskarna kan göra komplicerat”. Till och med när de ska införa en så enkel sak som koldioxidskatt lyckas de krångla till det. Istället för att göra som vi i Sverige gjort, och lägga en skatt på alla fossila bränslen i förhållande till deras fossila kolinnehåll vid import eller utförsel på marknaden, har de tyska politikerna bestämt sig för ett system med utsläppscertifikat. De ska användas i alla verksamheter utanför handeln med utsläppsrätter, som ju omfattar alla stora utsläppskällor som kraftverk och tung industri. Certifikaten ska alltså gälla för alla andra sektorer, som uppvärmning av hushåll och lokaler, småindustri, trafik och areella näringar.

Man startar på en blygsam nivå, ett myrsteg på 10 euro/ton CO2 2021. Sedan fördubblas kostnaden 2022 till 20 euro, och därefter höjer man med 5 euro om året fram till 2025, då priset hamnar på 35 euro/ton, knappt hälften av den nivå IMF förordar. 2026 ska man ha en auktionering av certifikat, och målet är att priset ska hamna mellan 35 och 60 euro/ton.

Hur långa är de tyska myrstegen och ger de någon effekt? 10 euro per ton koldioxid ger en skatt på eldningsoljan kring 300 kronor per kubikmeter – inte mer. Men om några år handlar det om en tusenlapp, och då börjar det säkert påverka marknaden. Men fortfarande handlar det bara om en tredjedel eller fjärdedel av dagens svenska koldioxidskatt.

Man kan vara kritisk mot det tyska beslutet. Skatten är på tok för låg och höjningen går för långsamt. Samtidigt är det trots allt ett genombrott inom EU. Unionens största ekonomi har äntligen bestämt sig för att sätta pris på koldioxidutsläppen i hela ekonomin. Tillsammans med Frankrikes beslut om att införa koldioxidskatt för några år sedan kommer det att påverka beslutsfattarna både i Bryssel och i andra EU-huvudstäder.

Så till Irland:
Irlands finansminister Paschal Donohoe presenterade i början av veckan landets budget för nästa år. Han meddelade då att den irländska koldioxidskatten höjs med 6 euro/ton, från 20 euro till 26 euro. Höjningen slår igenom på bensin- och dieselpriserna direkt, medan höjningen på uppvärmningsbränslen genomförs först 20 maj, och alltså påverkar priset på eldningsolja, gas och kol för uppvärmning först till nästa vinter.

Också den irländska höjningen är ett myrsteg. Men Irland har antagit en långsiktig plan, där målet är att koldioxidskatten stegvis ska höjas till 80 euro/ton 2030. Pengarna staten får in ska användas för klimatåtgärder av olika slag. Man höjer också värmetilläggen för mindre bemedlade hushåll.

Till sist Norge:
Också Norge har i veckan presenterat sin statsbudget för 2020. Här heter finansminister Siv Jensen. Hon är partiledare i Fremskrittspartiet. Budgeten innehåller ett förslag om att höja koldioxidskatten med 5 procent utöver inflationsuppräkning. I praktiken betyder det att skatten på eldningsolja stiger från 507 NOK (norska kronor) till 545 NOK/ton CO2. Det är en skattehöjning med cirka 103 kr per kubikmeter olja, till en total skatt på knappt 1500 kr/m3 på eldningsoljan.

Den norska koldioxidskatten ligger därmed på knappt halva nivån mot den svenska, eller på cirka 55 dollar/ton, inte så långt från den av IMF önskade nivå.

Man kunde förstås önska att Norge snabbare höjde skatten till minst 75 dollar, eller ännu hellre upp mot den svenska nivån, för att snabbt stampa ut användningen av fossila bränslen.

Men Norge har större klimatproblem på sitt samvete. I veckan kom nyheten att det nya oljefältet Johan Sverdrup nu är i produktion. Fältet kommer under de kommande årtiondena att pumpa upp 2,7 miljarder fat olja och gas, 430 miljoner kubikmete eller 4 300 TWh. Eftersom en kubikmeter olja ger 2,7 ton koldioxid, kommer Johan Sverdrups olja vid förbränning att släppa ut 1 160 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar 22 år av de svenska växthusgasutsläppen, om jag räknat rätt.

Tillbaka till IMF, Internationella valutafonden. Tillsammans med Världsbanken engagerar man sig allt mer i koldioxidskattefrågan. ”Koldioxidskatter är det kraftfullaste och mest effektiva styrmedlet” säger IMF. I torsdagens budskap lyfter IMF upp Sverige som exempel:

  • En koldioxidskatt på 127 USD/ton CO2.
  • Minskade utsläpp med 25 % sedan 1995.
  • Ökad BNP med 75 % under samma tid.

Rekommendationen är inte att alla ska ha samma höga koldioxidskatt som Sverige. 75 dollar räcker. En viktig fråga är hur man får acceptans för koldioxidskatten, som kommer att höja priset på bensin och diesel, el och fossila uppvärmningsbränslen som eldningsolja och gas. IMF ger inget entydigt svar, men pekar på flera möjliga alternativ: direkt återbetalning till alla hushåll eller till låginkomsthushåll (dividend), skattesänkningar för samma belopp, subventioner till förnybar energi och andra klimatåtgärder, förstärkning av statens kassa.

Om man inte gör rätt kan det bli bakslag, som med de gula västarna i Frankrike. Just nu händer samma sak i Ecuador. IMF har krävt åtstramning av ekonomin för att bevilja lån, och en av åtgärderna är att avskaffa de stora statliga subventionerna till bensin och diesel som ruinerar statens ekonomi och är till skada för klimatet. Tiotusentals människor protesterar på gatorna mot prishöjningarna, och regeringen har tvingats fly från huvudstaden Quito.

Höjda klimatskatter och avskaffade subventioner till fossila bränslen kommer inte att tas emot med öppna armar överallt. Men det är nödvändig ekonomisk politik om vi ska klara klimatet. Och eftersom det är bråttom att vända trenderna behövs det elefantsteg, inte myrsteg.

Politik | Regionalt
Örebronyheter

Källa: SVEBIO

You must be logged in to post a comment Login