Minskande näringsvärden och extrema variationer i årets skörd

By on 17 februari, 2019

Sommarens torka gav ett besvärligt skördeår 2018. Utvärdering av årets analysresultat visar extremt stora variationer mellan olika grovfoders näringsinnehåll och de senaste årens tendens av förändringar i innehållet av enskilda mikroämnen accelererar. Jämfört med SLUs mallfodervärden har tillgången på Zink, Koppar, Järn, Natrium och Svavel minskat väsentligt. Mangan och Socker ökar, där framför allt sockermängden i hösilage är jämförelsevis extremt högt.

Som en av de ännu relativt naturliga jordbruksprodukterna är grovfoder en intressant indikator på vad våra jordar levererar, vilket också påverkar näringsinnehållet i alla de råvaror vi utan närmare analys tilldelar olika egenskaper.

Risk för hälsoeffekter
Förändringar i näringssammansättning hos jordbruksprodukter leder till allvarliga hälsoeffekter hos både djur och människor. Med lägre andel av viktiga näringsämnen lider kroppens processer brist på råvaror, alternativt tvingas vi överkonsumera kost som belastar systemen. Balansen mellan näringsämnen påverkar också kroppens möjlighet att tillgodogöra sig näringen.

Mindre näringsämnen – mer socker
I årets analyser ser vi bara 50% Zink, 65% Järn och 75% koppar jämfört med mallfoder. Natriumhalten ligger på cirka 65% och svaveltillgången är fallande. Anmärkningsvärt är också att Kaliumhalten är 75%. Samtidigt stiger Manganhalten med nästan 50%.

Alarmerande är att sockerhalten stiger. I hö är medianökningen 17%, medan hösilage visar 300% ökning.
Hästägare är alltid oroade över socker som bl.a anses vara orsaken till sjukdomar som fång, insulinresistens och dålig tarmfunktion. Den extrema ökningen i just hösilage ska dock ses i perspektivet av att mängden socker inte är större i det numera dominerande grovfodret hösilage än i sedvanligt hö.

Normalt förbrukas en stor del av grönmassans socker i den ensileringsprocess som konserverar fodret, vilket uppenbarligen inte skett. Då många hästägare ser samband mellan utfodring med hösilage och problem med dålig tarmstatus ger detta en signal som bör följas upp.

Balansen är avgörande
Betydelsen av Mikroämnen (eller spårämnen) har historiskt inte värderats lika högt som t.ex makromineralerna kalcium, fosfor och magnesium eller protein och energihalter. Anledningen kan vara att man helt enkelt förutsatt tillgång till de relativt små mängder av mikroämnen som kroppen behöver. För djur som ofta har mycket liten kostvariation ökar betydelsen av att även dessa små mängder överhuvudtaget finns tillgängliga. Mikroämnen är viktiga enzymer eller katalysatorer för mängder av processer i kroppen.

Under senare år har man också kunnat fastställa att balansen mellan olika mikroämnen är helt avgörande för upptaget i kroppen. Det hjälper alltså inte att kosten innehåller tillräckligt med t.ex koppar om mängden zink inte balanserar. Resultatet blir detsamma som om vi hade brist av bägge. Dessa balansförhållande har man tidigare främst fokuserat till kalcium och fosfor.

Relativt få näringsämnen analyseras
Ytterligare en osäkerhetsfaktor kring kostens näringsvärden är att relativt få ämnen analyseras. Ex.vis har vi oftast ingen värdering på viktiga ämnen som jod, cobolt, selen och vitaminer. Här fortsätter man förlita sig till de traditionella mallvärden som vi inte längre vet statusen för. Minskat innehåll av analyserade näringsämnen, väcker självklart frågor kring statusen av icke analyserade mikroämnen.

Branschföreningen BSD har de senaste åren varnat för tendensen av allt näringsfattigare jordbruksprodukter. Med årets utvärdering påbörjas nu en striktare dokumentation för att följa utvecklingen kommande år. Värderingen av 2018 års analyser har skett mot SLUs mallfoder som ger en drygt 10-årig historisk jämförelse.

Utvärderingen har gjorts i BSDs regi utifrån Trikem ABs ÅretsSkörd-analyser från hästägare och grovfoder-producenter över hela landet.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login