- Från saga till hårdrock
- Öppet hus på Degerforsgymnasiet
- Skadad lind vid gamla kommunhuset i Hällefors
- Forskarnas upptäckt har potential att bromsa nästa pandemi
- ”Konditoriet” av Leia
- KIF Örebros tid i allsvenskan slut
- Rymdäventyr väntar skolorna i Örebro län i höst
- Johan Motin BIK Karlskoga avstängd en match
- Kumla kommun utsatt för cyberangrepp
- Rådet för funktionsnedsatta och pensionärer sammanträder
Mediciner förändrar fiskars beteende
Läkemedel för människor som påverkar viktiga signalsystem i hjärnan gör fiskar djärvare, enligt en studie på arten storspigg gjord av forskare vid Linköpings universitet. Fynden stärker bilden av att signalämnena serotonin och dopamin spelar viktiga roller för variationen i beteende mellan individer och att läkemedel som hamnar i naturen kan få konsekvenser för djurlivet. Studien publiceras i tidskriften Journal of Experimental Biology.
Individer inom samma djurart uppvisar ofta olika personligheter, i form av konsekventa skillnader i beteende. Men vad det beror på är till stor del fortfarande en obesvarad fråga. Tidigare forskning har visat att det tycks finnas samband mellan variationen i individers beteende och olika signalämnen i hjärnan, som serotonin och dopamin. Dessa signalämnen har också en nyckelroll vid vissa sjukdomar hos människan, och flera olika mediciner som reglerar deras funktion används. Depressioner behandlas ofta med läkemedel som förstärker effekten av serotonin. På liknande sätt används mediciner som påverkar dopaminsystemet vid behandling av till exempel Parkinsons sjukdom.
I den aktuella studien av en forskargrupp som leds av Hanne Løvlie undersökte forskarna om serotonin och dopamin har betydelse för beteende kopplat till personlighet hos fisken storspigg. Storspigg är en vanlig fisk på norra halvklotet, även i svenska vatten. Tidigare forskningsstudier av andra forskargrupper har bland annat pekat på att fiskars ätbeteende och stresskänslighet påverkas av antidepressiva läkemedel. Forskarna bakom den nya studien har också tidigare funnit att syrsor blir mindre aktiva och mindre aggressiva när forskarna förändrade djurens serotoninnivåer genom behandling med läkemedlet fluoxetin.
Till vattnet i fiskarnas akvarier tillsatte forskarna antingen fluoxetin, som höjer serotoninnivåerna, eller ropinirol, som påverkar dopaminsystemet. En tredje grupp fiskar behandlades med båda läkemedlen samtidigt, så att den så kallade cocktaileffekten kunde undersökas. En fjärde grupp var en obehandlad kontrollgrupp. De doser med läkemedel som användes motsvarar doser som uppmätts i även svenska vattenmiljöer. Behandlingen pågick under 18 dagar och under den tiden utvärderade forskarna vid olika tidpunkter fiskarnas beteende. Forskarna testade hur djärvt och utforskande fiskarna betedde sig när de flyttades till en ny miljö som skilde sig från hemakvariet. Därefter placerades en spegel i akvariet och forskarna noterade hur aggressivt eller socialt fiskarna betedde sig mot sin spegelbild, som de bemöter som om det vore en okänd fisk.
Det visade sig att fiskarna betedde sig djärvare när serotoninsystemet påverkats av läkemedel. Skillnaden i beteende kom när fiskarna varit exponerade för läkemedlet i 18 dagar. Liknande effekt uppstod när fiskar exponerades för läkemedel som påverkade dopaminsystemet.
– Vår studie visar att när fiskar utsätts för läkemedel som påverkar signalämnena serotonin och dopamin kan deras beteende förändras. När våra läkemedel och läkemedelsavfall kommer ut i naturen kan det med andra ord få konsekvenser för djurlivet, säger Robin Abbey-Lee, forskaren som ledde studien, vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
Forskarna mätte också uttrycket av gener i hjärnan som är viktiga för serotonin- och dopaminsignalering och stressrespons. Genuttrycket ändrades inte av läkemedelsbehandlingarna, även om beteendet delvis gjorde det.
– Vi såg däremot att den naturliga variationen mellan individer i uttrycket av gener i dessa signaleringssystem var kopplat till fiskarnas beteende. Det styrker att dessa system spelar en viktig roll för variationen i beteenden och personlighet, säger Hanne Lovlie, biträdande professor i etologi vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.
Studien har finansierats med stöd av bland annat Centrum för systemneurobiologi vid Linköpings universitet och Kungl. Vetenskapsakademien.
Regionalt
Örebronyheter
Källa: Linköpings Universitet
Related Posts
Latest News
-
Från saga till hårdrock
Från saga till hårdrock: Rosea Dans sätter unika dansverk på...
- Posted november 5, 2024
- 0
-
Öppet hus på Degerforsgymnasiet
Är det dags att välja gymnasieskola och är man nyfiken...
- Posted november 5, 2024
- 0
-
Skadad lind vid gamla kommunhuset i Hällefors
Skadad lind vid gamla kommunhuset i Hällefors ersätts med turkisk...
- Posted november 5, 2024
- 0
-
Forskarnas upptäckt har potential att bromsa nästa pandemi
En nässpray som botar och minskar smittspridningen av virus som...
- Posted november 5, 2024
- 0
-
Bostadsnotan krymper med 23 000 kronor
Jämfört med toppen under inledningen av 2024, har villaägarnas årliga...
- Posted november 5, 2024
- 0
-
Relevanta ämnen i gymnasieskolan ska redogöras
Skolverket ska redogöra för på vilket sätt ämnena i gymnasieskolan...
- Posted november 5, 2024
- 0
-
Varning för bluffbutiker inför Black Friday
Den populära säljperioden Black Friday står för dörren, och inför...
- Posted november 5, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login