Medborgarforskning avslöjar effekter av ett förändrat klimat

By on 26 april, 2024
Foto: Gert Olsson

Vintern har, som vanligt, varit nyckfull, med flera snöperioder och varmt däremellan. Svenska Botaniska Föreningen och SLU tar nu hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat just denna vår, för att kunna få koll på klimatförändringarnas inverkan på dem.

Alla som vill bidra uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.

Vårkollen, som är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015. Varje år har tusentals observationer rapporterats in från hela landet om vitsippans, blåsippans, tussilagons, sälgens och häggens blomning samt björkens lövsprickning. De flesta av dessa har redan kommit långt i södra Sverige medan det längst i norr fortfarande är vinter. Det är dock viktigt att folk i hela landet rapporterar precis hur det ser ut hemma hos sig, för att kunna ta reda på hur långt norrut vårtecknen har hunnit denna vår.

Vi i Sverige har en unik möjlighet att få koll på hur långt våren har kommit olika år och att jämföra med observationer som gjordes för 150 år sedan. Genom att samla in dessa vårtecken vid samma tidpunkt under många år, kan vi analysera hur växterna reagerar på varje typ av vårväder och om det finns några trender som tyder på att det är bestående skillnader från förr, som kan förklaras av klimatförändringar.

– De flesta är intresserade av att hitta vårtecken i naturen, ända från de första snödropparna till de sista askarna har slagit ut sina löv. Vi är glada att det är så många som också vill vara medborgarforskare genom att rapportera sina fynd till Vårkollen. De bidrar då till ny, vetenskapligt baserad kunskap om klimatförändringens effekter på våra växter, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Tidiga vårtecken har redan skådats och rapporterats från många platser i landet. På andra håll är marken fortfarande täckt med snö, vilket håller tillbaka våren där. Tidigare Vårkollar har visat att våra allra tidigaste vårtecken är särskilt kopplade till snöns utbredning. Sådana här lokala variationer gör att det är viktigt att få in rapporter både från platser där blomning och lövsprickning redan är över och från platser där dessa tecken inte har hunnit visa sig än.

Klimatförändringarna påverkar både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet, men varje år är unikt, så vi behöver fortsätta göra observationer av detta under en längre tid. De nio år som Vårkollen har genomförts, har flera av de ingående växterna på många platser startat mycket tidigare än vad som var normalt för 100–150 år sedan, men hur ser det ut i år?

– Samma vårtecken dokumenterades av ett observatörsnätverk från 1873 till början av 1900-talet, och nu jämför vi dessa med dem vi får in via Vårkollen, säger Ola Langvall från SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket. På det sättet har vi möjlighet att se vilken effekt dagens klimat har på växterna.

Vårkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behöver vi kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.

Vårkollen tar enbart emot observationer av vårtecken under de två dagarna 30 april och 1 maj, så det gäller att rapportera direkt.

Sverige
Örebronyheter

Källa: SLU

You must be logged in to post a comment Login