Home   >   Ekonomi   >   Matsvinnet i skolorna får ökad prioritet

Matsvinnet i skolorna får ökad prioritet

By on 1 oktober, 2022
Bild: Orkla

Matsvinnet i skolorna får ökad prioritet i svenska kommuner, Sveriges kommuner är eniga om att matsvinnet kopplat till skolmaten ska minska. Sex av tio kommuner ser matsvinnsfrågan som mer prioriterad i år än tidigare och övriga ser den som fortsatt lika prioriterad.

Klimathänsyn och ökade priser är de två främsta anledningarna till att man vill jobba mer med sitt matsvinn. Det visar Orkla Sveriges undersökning Svensk skolmat och klimatet 2022, som undersöker hur landets kommuner jobbar med skolmåltiderna utifrån dess klimatpåverkan.

– Att minska svinnet är en viktig del i att minska matens klimatpåverkan. Allt fler kommuner lägger mer vikt på och jobbar strategiskt för att minska matsvinnet. Det är glädjande att se en tydlig trend i undersökningen för det går att göra mycket och är ett slöseri med bäring på både pengar och klimat, säger Kristina Fransson, direktör för FoodSolutions på Orkla Foods Sverige.

Per dag, elev och måltid handlar det om cirka 50 gram mat som slängs. Det motsvarar var sjätte portion och sammanvägt tornar detta årligen upp till ett matberg motsvarande 11 000 ton*.

65 procent av kommunerna har redan uppsatta mål för att minska matsvinnet i skolorna och cirka 20 procent uppger att de nu ska arbeta fram mål. Att minska mängden mat som slängs får en direkt påverkan på kostnaden och 81 procent uppger att det är en mer prioriterad fråga till följd av ökade kostnader. Samtidigt svarar 74 procent av kommunerna att matsvinnsfrågan är mer prioriterad eftersom de har ett högre fokus på sitt klimatarbete.

– Minskade kostnader är snarare ett extra plus än den bakomliggande anledningen. Att minska matsvinnet är tillsammans med att öka mängden växtbaserat mat det effektivaste sättet att minska matens klimatpåverkan och där kan vi verkligen se ett engagemang ute i kommunerna, säger Kristina Fransson.

Det finns ett stort intresse bland skolkockar att minska matsvinnet, hela cirka 85 procent av kommunerna uppger att det är mycket stort eller stort. Bland eleverna är intresset desto svalare, cirka 60 procent uppger det som litet eller mycket litet.

– Den klimatsmartaste maten är maten som blir uppäten. Ett högt matsvinn riskerar att medföra att elever presterar sämre i klassrummet. Skollunchen är beräknad och tillagad för att barnen behöver den, för att de ska må bra och klara skoldagen. Därför är det också viktigt att maten som tillagas är både näringsrik och smakar riktigt gott, säger Jonas Paulsson, måltidschef i Helsingborgs stad.

I undersökningen uppger kommunen bland annat investeringar i tillagningskök för att kunna laga till rätter av överbliven mat, jobba med måltidsmiljön; allt från ljudvolym till tid i matsalen, uppmuntra eleverna att ta om fler gånger, och att värma upp och ställa ut mindre mängder i taget som effektiva sätt att minska matsvinnet.

Undersökningen Svensk skolmat och klimatet 2022 genomförs för tredje året i rad av Orkla Sverige. Där undersöks kommunens arbete med skolmat kopplat till klimatarbete. I år djupdykte undersökningen in på frågor kopplat till matsvinn. Det är en enkätundersökning som besvaras online mellan den 25 augusti – 9 september 2022. Undersökningen besvarades av kostchefer eller motsvarande i 93 av Sveriges 290 kommuner.

Visste du det här om skolmaten?

  • 323 gram väger den genomsnittliga lunchen en grundskoleelev äter i skolan varje dag.
    .
  • 3 länder ger elever lagstadgad gratis skolmat, Sverige, Finland och Estland.
    .
  • Per dag, elev och måltid handlar det om cirka 50 gram mat som slängs. Men det motsvarar en av sex portioner och sammanvägt tornar detta årligen upp till ett matberg motsvarande 11 000 ton*.

Det finns ett stort intresse bland skolkockar att minska matsvinnet, hela ca 85 procent av kommunerna uppger att det är mycket stort eller stort. Bland eleverna är intresset desto svalare, ca 60 procent uppger det som litet eller mycket litet.

Fler sätt att minska svinnet

Fler tillagningskök. 
För skolkök som enbart är utrustade som mottagningskök är det svårt att återanvända matsvinn. Men nya tillagningskök är samtidigt dyra för kommunerna att installera och det tar tid att ställa om, men allt fler skolor har idag egna mindre tillagningskök att komplettera de större tillagningsköken med. De är ett bra sätt att kunna laga till nya rätter av rester från dagen innan.

Koll på frånvaro. 
När skolköken inte får information om sjukfrånvaro och att hela klasser är borta på studiebesök lagas mat som ingen äter upp. Hitta sätt att minska ledtiderna mellan skola och kök för beställningar.

Jobba med tallrikssvinnet och få eleverna att i högre utsträckning äta upp är att se över scheman och förlänga tiden i matsalen, uppmuntra eleverna att ta mindre portioner och i stället ta om och hitta sätt att öka intresset hos pedagoger.

Mät och följ upp. 
Sätt mål, mät matsvinnet dagligen och analysera. Synliggör gärna matsvinnet så blir det tydligt även för eleverna.

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa Orkla

You must be logged in to post a comment Login