Home   >   Senaste nyheter   >   Marocko/Spanien: Otillräckliga utredningar av 37 dödsfall vid gränsen till Melilla försök till mörkläggning

Marocko/Spanien: Otillräckliga utredningar av 37 dödsfall vid gränsen till Melilla försök till mörkläggning

By on 14 december, 2022
Arkivbild

Spanska och marockanska myndigheter har fullständigt misslyckats med att få fram sanningen och skipa rättvisa efter att minst 37 människor dödades och ytterligare 77 fortfarande saknas vid gränsen till den spanska enklaven Melilla den 24 juni. Det hela ser ut som ett försök till en mörkläggning. Det konstaterar Amnesty International i en rapport som publiceras idag.

I rapporten “They hit him in the head to see if he was dead: Evidence of crimes under international law at the Melilla border” beskrivs händelserna som ägde rum när migranter och flyktingar från Afrika, söder om Sahara, försökte korsa gränsen från Marocko till Spanien den 24 juni. Myndigheter på båda sidor om gränsen har misslyckats med att få till stånd effektiva och transparenta utredningar för att ta reda på sanningen om vad som skedde den dagen. Marockanska myndigheter har upprepade gånger hindrat familjer och expertorganisationer när de letat efter människor som försvann den dagen.

– Ett halvår har snart gått och de spanska och marockanska myndigheterna fortsätter att förneka allt ansvar för det enorma övervåld som användes. Samtidigt som det finns en mycket stor mängd vittnesmål och annan bevisning på allvarliga människorättskränkingar, saknas det än i dag information om de avlidnas identitet och de försvunnas öde. För att förhindra att detta sker igen är det avgörande att både Spanien och Marocko tar reda på sanningen om vad som hände den dagen och ser till att rättvisa skipas, säger Madelaine Seidlitz, jurist och ansvarig för Amnesty Sveriges arbete med flyktingar och migranter.

Baserat på berättelser från ögonvittnen, videomaterial och satellitbilder målar rapporten en detaljerad och skrämmande bild av vad som hände när 2000 migranter och flyktingar försökte ta sig in i Melilla genom en gränsövergång som kallas Barrio Chino. På grund av bristande transparens hos båda länderna skrev Amnesty International till Marockos och Spaniens regeringar och bad dem dela information om sina pågående utredningarnas mandat och status. I november delade Amnesty även en sammanfattning av den här rapporten med båda länderna. Inga svar från länderna har dock inkommit.

Amnestys rapport visar att händelserna den 24 juni gick att förutse och att dödsfallen hade kunnat undvikas. Den avslöjar hur flyktingar och migranter i närheten av Melilla utsattes för allt fler attacker från marockanska säkerhetsstyrkor under månaderna och dagarna före 24 juni. Många fick sina ägodelar brända och förstörda, vilket ledde till att tusentals började gå mot gränsen där de möttes med olagligt och dödligt våld från de marockanska och spanska myndigheterna.

När de närmade sig gränsen började polisen kasta stenar och skjuta tårgas mot dem, samtidigt som skadade blev slagna och sparkade på medan de låg på marken halvt medvetslösa eller okontaktbara.

Zacharias, 22 år, från Tchad, berättade för Amnesty: “De marockanska och spanska säkerhetsstyrkorna kastade allt möjligt mot oss: tårgasbomber, stenar, gummikulor… Vi kunde inte se något och det var svårt att andas.”

Marockanska säkerhetsstyrkor samlade ihop omkring 400 människor i en liten inhägnad. I samarbete med Amnesty Internationals Evidence Lab har vi tagit fram en 3D-modell och visuell rekonstruktion av händelserna den dagen. Detta ger ett skrämmande perspektiv på händelserna och säkerhetsstyrkornas agerande, som skulle kunna utgöra tortyr och kan ha lett till olagligt dödande.

“Det verkade som att den marockanska polisen beredde väg för att vi skulle kunna ta oss att in i inhägnaden bara för att sedan tränga in oss där… De började skjuta tårgas och kastade militära knallskott mot oss… Alla försökte röra sig dit de kunde, det var kaos”, berättade Omer, en 21-årig man från Sudan.

Salih, 27 år, från Sudan, berättade för Amnesty: “Den spanska polisen sprayade oss i ögonen medan den marockanska polisen kastade sten mot våra huvuden.”

Både de marockanska och spanska myndigheterna underlät att ge medicinsk hjälp till skadade och nekade bland annat ett ambulansteam från Röda korset tillträde till området, samtidigt som dussintals människor låg hjälplösa kvar i den starka solen i åtminstone åtta timmar.

En intervjuperson berättade för Amnesty att spanska säkerhetsstyrkor tvingade tillbaka skadade människor över gränsen till Marocko, trots att de blödde eller hade öppna sår. Många av de som summariskt tvingades tillbaka till Marocko fängslades och utsattes för ytterligare övergrepp och våld. En 17-årig sudanesisk pojke berättade för Amnesty: “Alla vi som greps av polisen fördes till fängelset av den marockanska polisen och blev slagna i huvudet.”

Uppskattningsvis 500 människor kördes med buss till avlägsna delar av Marocko där de blev fråntagna alla sina ägodelar och lämnade vid sidan av vägen utan att ha erhållit någon vård. En del uppgav för Amnesty att de förts bort med tvång och blivit lämnade mer än 100 mil från gränsen.

Varken Marocko eller Spanien har offentliggjort antalet döda eller vilka dödsorsakerna var. De har inte heller sagt att de ämnar utreda gränspolisens användning av våld. Ingen av länderna har heller offentliggjort alla de övervakningsfilmer från de många kameror som finns längs gränsen. Spanska myndigheter har även vägrat att inleda en oberoende utredning.

Istället för att vara behjälpliga har de marockanska myndigheterna gjort det så gott som omöjligt för anhöriga och icke statliga organisationer att leta efter saknade och döda. Detta har varit smärtsamt för familjerna som försöker hitta sina nära och kära. Jalal, bror till Abdel Shakour Yehia, en 24-årig sudanesisk man, berättade för Amnesty: “Om min bror levde skulle han ha kontaktat oss, så jag tror att han är “försvunnen”.”

Det hade gått flera månader utan att Huwaida hört av sin far/morbror Anwar, en 24-årig sudanesisk man som saknats sedan 24 juni, när hon på internet kom över videor och bilder på hans uppenbart livlösa kropp. Hon berättade för Amnesty: “Utan honom finns det inget skratt eller liv. Hans mamma har tänkt mycket på honom. Hon vill veta vad som hände. Vi ber er, hjälp oss få rättvisa.”

FN:s experter har i över ett decennium uttryckt oro över hur människor från Afrika söder om Sahara diskrimineras vid just den här gränsen. Den 1 november 2022 sa FN:s särskilda rapportör i frågor som rör rasism, rasdiskriminering, xenofobi och intolerans att våldet i Melilla “avslöjar ett status quo vid EU:s gränser, nämligen hur rasifierad exkludering och dödligt våld används för att stänga ute människor från Afrika och Mellanöstern, och andra icke-vita befolkningar.”

De marockanska och spanska myndigheterna måste därför vara transparenta med vilket mandat och vilken omfattning som deras pågående utredningarna har. De bör också försäkra och garantera att deras mandat omfattar misstankar om rasism.

BAKGRUND

Samtidigt som stater har rätt att vidta åtgärder för att förhindra obehörigt tillträde vid sina gränser måste det göras med respekt för folkrätten och den internationella flyktingrätten och på sätt som inte kränker mänskliga rättigheter.

Under månaderna som gått sedan händelserna den 24 juni har allt fler detaljer framkommit och trycket på de spanska och marockanska myndigheterna har ökat.

Efter ett besök i Melilla i slutet av november kritiserade Europarådets människorättskommissionär öppet det faktum att flyktingar i Marocko saknar “verklig och effektiv” möjlighet till att söka asyl vid gränsen, vilket innebär att de inte har något annat val än att försöka korsa gränsen illegalt.

Efter en preliminär utredning och ett besök i Melilla slog även Spaniens riksombudsman fast att åtminstone 470 migranter och flyktingar summariskt tvingats tillbaka till Marocko från Spanien, och påminde Spanien om dess folkrättsliga skyldigheter att förhindra illabehandling.

Världen | Marocko/Spanien
Örebronyheter

Källa: Amnesty International

You must be logged in to post a comment Login