Home   >   Senaste nyheter   >   Marknaden påverkas av en orolig omvärld

Marknaden påverkas av en orolig omvärld

By on 19 mars, 2023
När fågelinfluensan drabbade Sverige 2021 sjönk produktionen av ägg med 14 procent och importen ökade med 24 procent, för att täcka bortfallet av svenska ägg. I butik syntes då ägg från andra EU-länder.
Foto: Åsa Lannhard.

Marknaden för kött, ägg och mejeriprodukter påverkas av en orolig omvärld. Utvecklingen av animaliemarknaden 2022 varierade mellan olika sektorer, men samtliga påverkades av höga produktionskostnader och sviktande efterfrågan på produkter med högt pris.

Den totala köttproduktionen minskade samtidigt som både import och export ökade. Totalkonsumtionen av kött steg medan den svenska marknadsandelen sjönk. Äggmarknaden återhämtade sig efter fågelinfluensan 2021 och utvecklingen på mejeriprodukter var relativt stillsam.

Totalkonsumtionen av kött ökade med 0,7 procent 2022 samtidigt som den svenska marknadsandelen för kött sammantaget sjönk från 72 till 70 procent. En förklaring till att svensk grisproduktion gick mot strömmen och ökade förra året är att antalet grisar i stora producentländer inom EU minskade kraftigt.

I Tyskland var minskningen 10,1 procent och i Danmark var den 12,9 procent. Samtidigt sveper en våg av ökade krav på tuffare djurskyddsregler över EU, både från politiker- och konsumenthåll, regler som vi i många fall införde i Sverige för länge sedan.

Den minskade produktionen av matfågel beror på tilltagande konkurrens från importerad kyckling. Importen till EU från bland annat Ukraina och Brasilien steg kraftigt 2022 och ett ökat överskott på EU-marknaden, i kombination med stigande matpriser som får konsumenter att leta lågpris, påverkade även Sverige.

Tillfälligt trendbrott på köttmarknaden?

I samband med att debatten om antibiotika tog fart för omkring tio år sedan vände den under lång tid stigande importen av griskött nedåt, vilket sedermera drog med sig en liknande utveckling för andra köttslag. Produktionen av svenskt kött ökade samtidigt successivt och den svenska marknadsandelen nådde höjder som inte skådats på länge.

Detta trots att vi till följd av vegotrenden från 2017 noterade en minskad köttkonsumtion med ett par procent per år. Vi åt helt enkelt mindre kött men mer svenskt och undersökningar visade tydligt att det var viktigare för konsumenterna med svenskt än billigt. Pandemin gav bränsle till den här utvecklingen 2020, eftersom minskat uteätande fick importen av kött att falla ännu snabbare än tidigare.

Från 2021 började kurvorna för svensk marknadsandel, import och köttkonsumtion vända i nygammal riktning igen. Samhället öppnade upp efter pandemin, restaurangbesöken normaliserades och likaså importflödena vilket gav mer kött på den svenska marknaden, kostnaden för lantbrukets insatsvaror började stiga och under 2022 förstärkte Rysslands anfallskrig mot Ukraina kostnadsökningen.

Hög inflation och konjunkturnedgång är idag ett faktum, hushållen håller hårdare i slantarna och svenskt hamnar inte längre på första plats i undersökningar av vad som vägleder konsumenternas matinköp idag. För kött märks det inte minst på efterfrågan av ädlare styckningsdetaljer och flera stora slakterier rapporterar nu om sänkta priser till köttproducenterna.

– Förutom att normaliseringen av våra matvanor efter pandemin gett en ökning av köttkonsumtionen de två senaste åren, är en tänkbar förklaringen att vegotrenden svalnat av flera skäl och att en del konsumenter går tillbaka till tidigare matvanor. Vårt fokus har också flyttats mot livsmedelsförsörjning, för att sedan skifta över till att jaga lågpris och kampanjerbjudanden. Det faktum att priserna ökat kraftigt även på andra livsmedel, som grönsaker och bröd, kan också ha fått konsumenter att dra slutsatsen att det inte hjälper hushållsekonomin att dra ner på just köttet som ju är den livsmedelsgrupp vi lägger mest pengar på, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Jordbruksverket.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen har under tio år ställt frågan till svenska livsmedelsföretag om de hetaste trenderna som påverkar företaget just nu. Nedan presenteras en egen sammanställning av svaren i mätningarna som publicerades i konjunkturbrevet för Q4-2020 respektive Q4-2022. Lokalproducerat, svenskt, premium och hälsa halkade under förra året ner på listan samtidigt som EMV, lågpris och mindre socker hamnade i topp.

Svenskmärkning AB gör regelbundna undersökningar bland konsumenter och en helt färsk sådan visar också att svenskt som vägledning vid matinköp minskat och landar på andra plats, medan att maten inte är för dyr ökat och intagit första plats.

Samtidigt är ursprung på råvarorna och tillverkningsland fortfarande viktigt och gynnande av svenska bönder är konsumenternas främsta skäl för att välja svenskt. Ägg, kött och mjölk är de livsmedel man anser att det är viktigast att köpa svenskt av.

– Trots att marknadsbalansen för 2022 är mestadels negativ för svenskt kött, med ökad import och försämrad svensk marknadsandel, så tror jag att kurvorna vänder igen så snart konjunkturläget förbättras. Många konsumenter har i grunden med sig vikten av att värna om den svenska livsmedelsproduktionen när de träder in i sin matbutik. Svenska mervärden kopplat till bland annat djurvälfärd, miljö och försörjningsförmåga har slagit igenom på bred front de senaste åren även om vi alla pressas av tunnare plånböcker för tillfället, säger Åsa Lannhard Öberg.

Återhämtning för svenska ägg men det finns orosmoln
Vi har under lång tid haft en hög svensk marknadsandel för ägg, som 2022 klättrade över 100 procent för första gången sedan EU-inträdet, och i de allra flesta matbutiker har konsumenter bara kunnat köpa svenska ägg. När fågelinfluensan drabbade Sverige 2021 sjönk produktionen av ägg med 14 procent och importen ökade med 24 procent, för att täcka bortfallet av svenska ägg.

I butik syntes ägg från andra EU-länder. Förra året återställdes den svenska produktionen av ägg med råge och nådde nästan 155 tusen ton, vilket är den högsta nivån någonsin i Sverige. Samtidigt dröjde prisökningar till äggproducenterna längre än för flera andra animaliesektorer och de slog igenom först under våren 2022.

I början av 2023 drabbades en stor anläggning med svenska värphöns av salmonella. Det är för tidigt att säga hur utbrottet kommer påverka marknadsbalansen för ägg framöver, det beror på hur snabbt anläggningen får bukt med smittan och kan börja producera samt leverera ägg för fullt igen. Inom EU har man brottats med fågelinfluensan under en längre tid och det finns en oro i Sverige för att smittan ska nå hit nu när flyttfåglarna börjar röra på sig.

Försämrad lönsamhet i många EU-länder har fått till följd att producenter pausat sin produktion. Det i kombination med fågelinfluensan har skapat ett underskott på ägg och priserna har stigit, vilket skulle göra det svårare att täcka en potentiell produktionsminskning i Sverige via import. Samtidigt betyder höga priser inom EU att det är intressant för svenska packerier att exportera ägg.

Högre priser på mjölk

På det stora hela visade mejerimarknaden en ganska stillsam utveckling av produktion, konsumtion och svensk marknadsandel 2022. Omräknat till mjölkekvivalenter ökade både export och import. Den låga svenska marknadsandelen för ost brukar få uppmärksamhet och den försämrades ytterligare förra året, från 41,5 procent året innan till 39,4 procent.

Mjölkproducenternas ekonomiska situation har varit relativt god de senaste två åren trots kostnadsökningar, eftersom avräkningspriset stigit med 67 procent från januari 2021 till december 2022.

Ludvig & Co sammanfattar lönsamheten 2022 för landets mjölkproducenter som god, för trots ökade kostnader har ett högre avräkningspris och krisstöd lyft kalkylen. Omsättning och resultat förväntas dock sjunka något under 2023.

Konsumentpriset på mat har stigit mer än priset till bonden 2022

I nyhetsrapporteringen lyfts nästan dagligen hur tilltagande inflation, stigande räntor samt prisökningar på drivmedel och el urholkar hushållens ekonomi. Livsmedelspriserna har varit särskilt omdebatterade och jämförelser visar att de stigit mer i Sverige än i många andra delar av EU.

Jämförelser av prisutvecklingen i Sverige per månad från januari till december 2022 i olika led av kedjan i relation till inflationen, visar att konsumentpriset för jordbruksprodukter stigit med drygt 21 procent samtidigt som priset som företag i livsmedelsindustrin får vid försäljning till handeln stigit med knappt 21 procent och ersättningen till bönderna stigit med drygt 18 procent. Kostnaden för insatsvaror till jordbruket har ökat med drygt 17 procent och inflationen, som mäts i form av KPI för alla varor, var 13 procent 2022.

Jämförelsen visar hur mycket priserna stigit från basperioden januari 2022, men säger inget om hur stora marginalerna eller lönsamheten var i lantbruket, industrin och detaljhandeln vid periodens inledning.

Det bör också poängteras att priset per kilo vara är betydligt lägre i primärproduktionen än i konsumentledet, vilket gör att samma kronpåslag i förstnämnda led får större procentuellt utfall än i sistnämnda. Observera slutligen att utvecklingen varierar inom olika produktgrupper medan figuren visar jordbruksprodukter totalt.

Andelen av vår disponibla inkomst som läggs på livsmedel är stabil
Svenska konsumenter lägger sedan millenniumskiftet en i ett internationellt perspektiv låg andel av disponibel inkomst på livsmedelsinköp med drygt 12 procent, samtidigt som vi ökat andelen av våra utgifter på uteätande. Under pandemiåret 2021 syns ett hack uppåt för livsmedelsinköp och ett hack nedåt för uteätande, innan kurvorna normaliserades igen 2022.

– Trots kraftigt stigande matpriser 2022 har andelen av disponibel inkomst som vi lägger på livsmedelsinköp och uteätande inte tappat i relation till den långsiktiga trenden. Sannolikt har vi prioriterat att äta på restaurang efter att ha levt med restriktioner under pandemin och priserna har dessutom ökat även för andra konsumtionsområden vår disponibla inkomst ska fördelas på, vilket gör helheten relativt stabil, säger Åsa Lannhard Öberg.

Temperaturen i svenskt lantbruk

Sammanfattningsvis har lönsamheten och produktionen i svenskt jordbruk generellt varit god det senaste året, kostnadsökningar har täckts av högre avräkningspriser och på sistone har prisnoteringarna för insatsvaror sjunkit på den globala marknaden. Men vi lever i en orolig tid kantad av konflikter, klimatförändringar, räntehöjningar och allmän konjunkturnedgång och i lantbruket ger det bland annat en sjunkande vilja att investera i stallbyggnader.

Samtidigt rapporterar LRF att företagarna i det gröna näringslivet för sjunde kvartalet i rad ser negativt på konjunkturen de närmaste tre månaderna, vilket beror på höga kostnader för insatsvaror, oro för framtida prisbild och för efterfrågan på svenskproducerade livsmedel.

Viktigt att värna svensk matproduktion

Utvecklingen för svenska producenter av kött, mejeriprodukter och ägg är inte entydigt positiv för tillfället även om lönsamheten varit god överlag det senaste året. Vi ser en sjunkande efterfrågan på svensk mat i butik samtidigt som lågpris och därmed även importerade alternativ tar marknadsandelar.

Men intresset för hållbar produktion och konsumtion av mat och våra svenska mervärden finns kvar, det är bara skymt för tillfället, och det var länge sedan beredskapsfrågorna var så heta. I det perspektivet är det avgörande att den svenska livsmedelsproduktionen inte minskar, utan snarare tvärtom.

En annan ljusglimt är att trenden med sjunkande andel svenskt, och ekologiskt också för den delen, inte syns i offentlig sektor på samma sätt som i dagligvaruhandeln. Offentliga måltider står för ungefär 3 – 4 procent av livsmedelskonsumtionen i värde.

I den strategiska planen för svensk tillämpning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) för perioden 2023 – 2027 görs offensiva satsningar på att öka svensk produktion genom stöd till bland annat investeringar och kompetensutveckling. Åtgärderna i CAP kan ge draghjälp för att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Jordbruksverket

You must be logged in to post a comment Login