Lokalt | Hur konstiga nya vanor blev en del av vår vardag

By on 13 november, 2015

Grammofonen, bandspelaren och vardagsrummet spelar alla avgörande roller för hur vi uppfattar musik.

Ulrik Volgsten, professor i musikvetenskap på Örebro universitet, har fått 3,6 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att leda ett forskarlag som ska reda ut hur musiken kommit att bli en så viktig del av våra liv.

Att lyssna på musik i ensamhet, i sitt privata vardagsrum sågs vid 1900-talets början som något nytt, annorlunda och konstigt eftersom musik då uppfattades som en social aktivitet. Musik var en händelse, precis som en fotbollsmatch, förklarar Ulrik Volgsten och påpekar att fonografen, grammofonens moder, inte var tänkt för musik, utan som ett sätt att spela in tal.

Inspelad musik ansågs som en kuriös bieffekt medan fonografen var tänkt för till exempel träna vältalighet, berättar han.

Finrummet omvandlades till vardagsrum under förra seklets första del samtidigt som ny teknik gjorde det möjligt att lyssna på inspelad musik. På 1950-talet uppgraderas tekniken med bandspelaren som än mer tänjde på ramarna genom att göra det möjligt att spela in och lyssna på egen musik. På 70-talet var musikapparaterna en del av vardagen i de flesta svenska hem.

Örebroforskarna ska bland annat söka sina svar i det som skrevs i tidningar, tidskrifter, annonser, utställningskataloger med mer. Ett spår är att identifiera det som framhävs som viktigt.

Det kan handla om att särskilda sätt att lyssna framställs som mer musikaliska än andra, till exempel och att man försökte få den som lyssnade på grammofon att känna sig modern och teknikkunnig, säger Ulrik Volgsten.

Örebro Universitet
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login