Home   >   Senaste nyheter   >   Litauen: Flyktingar och migranter utsätts för pushbacks, tortyr och annan illabehandling

Litauen: Flyktingar och migranter utsätts för pushbacks, tortyr och annan illabehandling

By on 27 juni, 2022
Arkivbild
  • Ny rapport beskriver övergrepp mot människor som kommit till Litauen via Belarus
  • Tydlig skillnad jämfört med mottagandet av människor från Ukraina
  • EU-kommissionen uppfyller inte sina förpliktelser enligt EU:s lagstiftning

Tusentals människor har blivit godtyckligt frihetsberövade av litauiska myndigheter, placerats i militära anläggningar under inhumana förhållanden och utsatts för tortyr och annan illabehandling. Det konstaterar Amnesty International idag i en ny rapport där organisationen dokumenterat hur flyktingar och migranter i flera månader suttit frihetsberövade i eländiga, fängelseliknande flyktingförvar i Litauen. Där har de nekats tillgång till rättssäkra asylprocesser och utsatts för andra allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter, i syfte att få dem att “frivilligt” återvända till länderna de flytt ifrån.

Denna behandling står i stark kontrast till den välvilja med vilken människor på flykt från kriget i Ukraina välkomnats i EU.

Amnesty har intervjuat dussintals människor från länder som Kamerun, Demokratiska republiken Kongo, Irak, Nigeria, Syrien och Sri Lanka, som blivit olagligt frihetsberövade. Många vittnade om att ha blivit slagna, förolämpade och utsatts för rasistiska hot och trakasserier av vakter i de hårt bevakade anläggningarna, där det också saknas tillräcklig tillgång till sanitet och sjukvård.

En yazidisk kvinna som sitter frihetsberövad i en anläggning i Medininkai, nära gränsen till Belarus berättade för Amnesty: “I Irak hör vi om mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter i Europa. Men här finns inga rättigheter”.

— Varje människa som söker skydd ska behandlas jämlikt och med respekt. Men de människor vi talade med i Litauen har suttit olagligt frihetsberövade i månader under förfärliga förhållanden och utsatts för fysiska och psykiska övergrepp och annan kränkande behandling. Alla människor i dessa anläggningar måste friges omedelbart och få tillgång till en rättssäker asylprövning, säger Nils Muižnieks, regionchef för Europa på Amnesty International.

— Litauen har med rätta välkomnat tiotusentals människor på flykt från Ukraina. Samtidigt kunde skillnader i upplevelserna som de förvarstagna beskrivit för oss inte vara större. Det här väcker allvarliga farhågor om en inbäddad institutionell rasism i Litauens asyl- och migrationssystem.

Olagligt frihetsberövande och nekande av asyl

I juli 2021, när allt fler människor kom till Litauen via gränsen mot Belarus, antogs ny lagstiftning som innebär att människor som på irreguljär väg tagit sig till Litauen automatiskt frihetsberövas. För att kringgå EU:s skyddsmekanismer mot godtyckligt frihetsberövande beskrev myndigheterna frihetsberövandet som “tillfälligt boende” och “alternativ till frihetsberövande”.

Resultatet blev att tusentals människor, däribland många som har behov av internationellt skydd, har hållits frihetsberövade under långa perioder. För många har det också gått flera månader utan att de fått lagligheten i sina frihetsberövanden granskade juridiskt. Många människor har heller aldrig fått sina asylskäl prövade. Tusentals därtill har utsatts för våldsamma pushbacks tillbaka över gränsen till Belarus, där de saknar möjligheter att söka skydd.

Inhumana förhållanden

Amnesty besökte två förvar i Litauen, så kallade registreringscenter för utlänningar (Foreigners’ Registration Centres) i Kybartai och Medininkai, och gjorde intervjuer med 31 personer.

Hundratals män är för närvarande frihetsberövade i förvaret i Kybartai, som fungerade som fängelse fram till september 2021 då myndigheterna började använda den som förvar för flyktingar och migranter. Förvaret har galler för fönstren, säkerhetsdörrar och en hög mur runt om. Männen som sitter frihetsberövade där har begränsad rörelsefrihet inom anläggningen och har bara tillgång till dusch med varmvatten två gånger i veckan. Anläggningen har varit överbelagd i flera månader och har smutsiga handfat, toaletter och duschar.

I mars berättade en syrisk man för Amnesty: “Jag vill tacka Litauen för att ha tagit emot oss… men de behandlar oss inte väl. Det här är ett fängelse, inte ett läger. Var jag än tittar ser jag taggtråd, varför? Jag är ingen brottslig, jag är en flykting.”

Övergrepp på folk i förvar

I Medininkai hålls ytterligare hundratals människor i förvar. Där tvingas de sova i containrar på en fotbollsplan. För att gå på toaletten tvingas de gå utomhus, på vintern genom snön i den hårda litauiska vinterkylan. De fångar som Amnesty talade med berättade om den skräck de upplever på grund av vakternas aggressiva beteende. Det händer att fångarna protesterar, i frustration över att vara godtyckligt frihetsberövade under skrämmande förhållanden. Många gav en oroväckande bild av hur myndigheterna bemöter dem som protesterar: genom att slå dem, bland annat med batonger, och använda pepparspray och elchockvapen.

På morgonen den 2 mars 2022 genomförde kravallpolis en räd mot förvaret i Medininkai. Detta var en reaktion på en demonstration som de frihetsberövade hade genomfört kvällen innan. Kvinnor och män berättade om hur vakter och polis slagit dem med knytnävar, batonger och elchockvapen; lagt handfängsel på dem och släpat ut dem från sina “rum” i de tunna containrarna. En grupp svarta kvinnor blev sexuellt förödmjukade när de tvingades utomhus i kylan, halvnakna med händerna bundna, och senare låstes in i en container. Detta skildras i en otäck video som Amnesty har fått ta del av. Åtminstone 12 människor blev senare flyttade till andra anläggningar.

Det här var ingen isolerad händelse. Det finns ett flertal rapporter om dålig behandling, som i vissa fall utgör tortyr, och oproportionerlig våldsanvändning, såsom användning av pepparspray och annan specialutrustning. Människor har också placerats i isolering och bitits av hundar när de försökt fly. En psykolog som arbetade i anläggningen utreds nu för påstått sexuellt våld mot de fångar som han behandlade.

Amnesty har också dokumenterat hur rasifierade fångar, särskilt svarta män och kvinnor, har utsatts för djupt kränkande rasistiska glåpord.

Asylprocessen och systemet för rättshjälp utformat för att svika människor

I augusti 2021 hindrade Litauen människor som anländer på irreguljär väg till landet från att ansöka om asyl. Litauiska myndigheter verkade inte ta någon hänsyn till de ansökningar som gjorts innan augusti, eller för de som sedan dess i undantagsfall tillåtits lämna in en ansökan. De har struntat i rättssäkerheten, förhindrat asylsökandes tillgång till nödvändig bevisning och ofta misslyckats med att tillhandahålla tillräcklig hjälp med tolkning.

Amnesty har fördömt systemet för rättshjälp som ren bluff. Jurister som ska representera asylsökande anlitas av samma migrationsverk vars beslut advokaterna ska ifrågasätta, vilket skapar en risk för intressekonflikt för advokaterna.

— Detta ad hoc-system bygger på en farlig risk för intressekonflikter. Jurister som sägs vara anlitade för att bistå och försvara flyktingar och migranter misslyckas konsekvent med detta, och agerar ibland till och med emot dem i rätten. Det här bedrägeriet är ytterligare en barriär för människor som söker skydd, säger Nils Muižnieks.

Dags att vända blad

I Litauen kan människor frihetsberövas i högst 12 månader och litauiska myndigheter har nyligen uppgett att de inte kommer att förlänga denna maxgräns. Myndigheterna har däremot ännu inte klargjort hur de ska komma till rätta med de kränkningar som de begått under det senaste året. Det är något de måste göra, eftersom deras agerande har brutit mot såväl internationell som EU:s lagstiftning.

— Ett år efter införandet av “krislagstiftningen” och tillhörande policy och praxis, som orsakat så mycket elände och lidande, är det dags för Litauen att vända blad. Litauiska myndigheter bör omedelbart frige alla som fortfarande är frihetsberövade under systemet för “tillfälligt boende”, säkerställa tillgång till rättssäkra asylprocesser, tillhandahålla kompensation för allt fysiskt och psykiskt lidande, utreda all form av illabehandling av människor och avskaffa all skadlig lagstiftning som antogs 2021-2022, säger Nils Muižnieks.

EU:s tysta godkännande

Europeiska unionen har låtit ett tudelat system växa fram under de senaste månaderna. Medan ukrainska medborgare ges skydd i EU och behandlas med den medkänsla de förtjänar så låses människor från andra länder in och ställs inför otaliga barriärer i ett system som är befläckat av rasism och andra former av diskriminering.

När Litauen försökte “legalisera” pushbacks, automatiskt frihetsberövande och nekandet av asyl genom inhemsk lagstiftning, pendlade EU-kommissionens svar mellan direkta lovord och tyst godkännande. Kommissionens ledare förklarade för ledamöter i Europaparlamentet att pushbacks är uppenbart olagliga, men lät också påskina att det inte fanns några konkreta bevis för att de ägde rum. Amnestys rapport som släpps idag tillhandahåller rikligt med bevis, vilket också andra internationella organisationer och lokala grupper gjort under det senaste året.

Litauens lagstiftning, policy och praktik är en flagrant kränkning av internationell- och EU gemensam lagstiftning, men EU-kommissionen har ännu inte agerat mot dessa överträdelser. Samtidigt fortsätter poliser från EU:s gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå (Frontex) att bistå litauiska gränspolisen, bland annat med gränskontroll och andra aktiviteter som kan bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter.

— Ett år efter att Litauen försökte göra det olagliga lagligt har EU-kommissionen fortfarande inte agerat för att få Litauens lagstiftning i linje med EU-rätten.. Så länge som kommissionen står och tittar på skickar det ett budskap till andra medlemsstater att EU:s lagar kan brytas med straffrihet, sa Nils Muižnieks.

Världen | Litauen
Örebronyheter

Källa: Amnesty International

You must be logged in to post a comment Login