Home   >   Ekonomi   >   Lägre priser som vände uppåt vindkraften över 40 TWh

Lägre priser som vände uppåt vindkraften över 40 TWh

By on 1 januari, 2025
Den totala elproduktionen var hög under året och vindkraft nådde för första gången över 40 TWh.

Genrebild

Elpriserna 2024 följde inledningsvis den sjunkande trenden från föregående år, och var i genomsnitt en tredjedel lägre än 2023. Men i december steg priset vid två tillfällen till nästan samma nivåer som under 2022. Den totala elproduktionen var hög under året, och vindkraft nådde för första gången över 40 TWh, medan sol gav toppnoteringen 4 TWh.

Två begrepp som tidigare varit okända för den breda allmänheten präglade elåret 2024 prismässigt. Dels infördes i Norden en ny modell för beräkning av överföringskapaciteten i elnätet, flödesbaserad kapacitetsberäkning, även kallad flowbased. Dels inträffade i december två perioder när det nästan inte producerades vare sig sol- eller vindkraft i Tyskland, vilket på tyska kallas för Dunkelflaute.

— Den stora händelsen under året var att flödesbaserad kapacitetsberäkning togs i drift i början av november. Det sammanföll med händelser som ledde till mycket höga priser; rekordlåg produktion av sol- och vindkraft i Tyskland, driftstörningar i finsk kärnkraft och underhållsarbete i elnätet. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser efter en så kort period med den nya modellen, men prisutvecklingen på den finansiella elmarknaden pekar på ökade prisskillnader inom Sverige, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen Sverige.

Lägre genomsnittligt elpris

Trots pristopparna i december var det genomsnittliga elpriset lägre 2024 än föregående år. Som årsgenomsnitt uppgick systempriset, det vill säga referenspriset på den nordiska elmarknaden, till 41 öre/kWh. Detta är en minskning med 23 öre, eller 36 procent, jämfört med 64 öre/kWh år 2023.

Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 18 öre/kWh i augusti och 76 öre/kWh i januari. Timpriserna när det gäller systempriset har varierat mellan 285 öre/kWh och -17 öre/kWh.

— Genomsnittspriset är något högre än hur det har sett ut historiskt, men betydligt lägre än priserna 2023 och de mycket höga priserna under 2022. Elpriserna beror på många faktorer, men i år påverkades de framför allt av ett lägre gaspris på kontinenten, ett bättre läge för vattenkraften och såklart har mer sol- och vindkraft också bidragit till lägre priser i Norden och Sverige, fortsätter Magnus Thorstensson.

Mer sällan samma pris inom Sverige

De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena, Luleå (elområde 1), Sundsvall (elområde 2), Stockholm (elområde 3) och Malmö (elområde 4) varierade mellan 28 och 57 öre/kWh. Priset var detsamma i alla svenska elområden under knappt hälften av årets timmar, men i genomsnitt var elpriset i Malmö 16 öre/kWh högre än i Stockholm och 29 öre/kWh högre än i Sundsvall och Luleå. Priset i Luleå var i genomsnitt 0,5 öre/kWh högre än i Sundsvall.

Det högsta timpriset för året var det samma i Luleå och Sundsvall; den 5 januari klockan 17:00–18:00 uppgick priset till 589 öre/kWh. I söder inträffade årets högsta pris den 12 december klockan 17:00 –18:00 och uppgick till 816 öre/kWh i Stockholm och 806 öre/kWh i Malmö. Det lägsta priset under året i Luleå var -57 öre/kWh och noterades den 28 juli klockan 14:00–15:00, medan det lägsta priset i de övriga elområdena var -69 öre/kWh och noterades 11 augusti klockan 13:00 –14:00.

Trots lägre gaspriser bidrog bättre tillgång till vattenkraftproduktion att prisnivån i Norden var klart lägre än i Tyskland, där det genomsnittliga priset blev 79 öre/kWh (jämfört med 42 öre/kWh i Norden).

Den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland gör att prisvariationerna där är betydligt större. Det högsta timpriset under året var 1069 öre/kWh och det lägsta -155 öre/kWh.

Negativa priser vanligare

Med mer vindkraft och solkraft, både i Sverige och i övriga länder, ökar antalet timmar med negativa priser. I Tyskland var priset negativt under 457 timmar, vilket är 52 procent fler än året före. Det nordiska systempriset var negativt i 209 timmar, jämfört med 240 år 2023. I de svenska elområdena var priset negativt 626 timmar i Luleå, 722 timmar i Sundsvall, 651 timmar i Stockholm och 631 timmar i Malmö, vilket är mellan 44 och 71 procent fler än förra året.

— Negativa priser var tidigare en udda företeelse i Sverige men har blivit betydligt vanligare och inträffade cirka 700 timmar under året, motsvarande åtta procent av årets alla timmar. I takt med att mer sol- och vindkraft kommer in i elsystemet varierar elpriserna mer och vi får se fler timmar med negativa priser ofta när det blåser mycket, liksom det omvända när vindkraften står stilla, säger Magnus Thorstensson.

Rekordlåg import

Den totala elproduktionen år 2024 uppgick till 169,1 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar, kWh) och nettoexporten 33,2 TWh vilket båda nästan är i paritet med toppnoteringarna år 2022. Importen som de senaste åren minskat, nådde rekordlåga 5,7 TWh, en minskning med 23 procent mot föregående år.

Trots hög elproduktion har ingen nämnvärd förändring skett av den totala elanvändningen inom landet som är fortsatt låg, 135,9 TWh. Något högre är den temperaturkorrigerade elanvändningen (137,5 TWh).

Både vattenkraften och kärnkraften producerade inom sina respektive normalspann även om vattenkraften legat inom det lägre spannet. Detta trots att tillrinningarna varit höga och fyllt på vattenmagasinen.

Vindkraften sprängde 40 TWh-vallen

Vindkraften producerade för första gången över 40 TWh el under ett år. Från 34 TWh 2023 till 40,3 TWh 2024, en ökning med 6 TWh eller 18 procent. Det gav en ökad procentandel på tre procent av den totala elproduktionen i Sverige där vindkraften år 2024 stod för 24 procent. Även solkraften fortsätter att öka kraftigt och producerade ytterligare en TWh mer än föregående år, nu 4 TWh. Det motsvarar en ökning på en tredjedel jämfört med föregående år (3 TWh).

Höga bränslepriser och låga elpriser gav mindre kraftvärme

Kraftvärmen däremot producerade mindre än normalt med ovanligt låg produktion under hösten. Detta kan till stor del förklaras av både låga elpriser, höga bränslepriser och ett milt väder långt in på höstsäsongen.

Ekonomi
Örebronyheter

Källa: Energiföretagen

You must be logged in to post a comment Login