Home   >   Ekonomi   >   Låginkomstfamiljer tar lån för köp på 25 000 kr

Låginkomstfamiljer tar lån för köp på 25 000 kr

By on 4 september, 2024
Genrebild

Regeringen har lagt fram ett förslag att sänka maxräntan på krediter, från 40 till 20 procentenheter för att minska överskuldsättningen.

Bakgrunden till förslaget, som föreslås träda i kraft den 1 mars 2025, är att konsumtionskrediter har ökat vilket resulterat i rekordhöga skulder hos kronofogden. Att många hushåll gärna köper på kredit visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar.

Enligt resultaten svarar var femte barnfamilj med låg inkomst att de skulle ta ett privatlån för att finansiera en utgift på 25 000 kronor.

Förslaget är välkommet då det kan minska risken för låntagare att hamna i en skuldfälla, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar och fortsätter: 

— Privatlån bör endast användas i nödfall då lån utan säkerhet ofta kommer med höga kostnader som kan leda till långvarig skuldsättning.

Länsförsäkringar har i en ny undersökning, genomförd av Verian, undersökt hur barnfamiljer skulle finansiera ett inköp på 25 000 kronor. I undersökningen framgår att 7 procent skulle ta ett privatlån utan säkerhet för att finansiera inköpet.

Men det finns markanta skillnader i lånebenägenhet mellan låg- och höginkomsttagare, som påvisar hur ekonomiska klyftor inverkar på familjers ekonomiska trygghet och möjligheter att hantera planerade och oväntade utgifter.

I gruppen som har en hushållsinkomst under 35 000 kronor per månad är det betydligt fler (20 procent) som skulle ta ett privatlån utan säkerhet för att finansiera inköpet på 25 000 kronor. I kontrast är lånebenägenheten betydligt lägre bland familjer med en total inkomst över 84 000 kronor (2 procent).

— Lån utan säkerhet kommer med stora kostnader och en ökad risk att hamna i en långvarig skuldsättning. Det är bättre att bygga upp en ekonomisk buffert så att man kan hantera både planerade och oförutsedda kostnader. Har man en buffert är det lättare att undvika att ta dyra lån, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Risker för ekonomisk sårbarhet

Nyligen redovisade Kronofogdemyndigheten att kravbeloppet som skickas till dem har ökat med 70 procent på två år, och ligger nu på 18,4 miljarder kronor.

— Den dramatiska ökningen av kravbelopp hos Kronofogdemyndigheten är en signal om att allt fler hushåll har svårt att hantera sina skulder. Det understryker vikten av att öka medvetenheten kring riskerna av att köpa saker på kredit som på sikt kan leda till långvarig skuldsättning och ett ekonomiskt och socialt utanförskap som kan påverka den psykiska hälsan negativt, säger Stefan Westerberg.

Statistik från Kronofogden

Första halvåret i år fick Kronofogden in nästan 676 000 krav på bland annat obetalda fakturor, räkningar eller avbetalningar på lån, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande. Det kan jämföras med cirka 610 000 under samma period i fjol, en ökning med 11 procent.

På två år har antalet ökat med 24 procent. Antalet berörda personer har ökat med knappt 10 procent till 294 000 sedan förra året. Jämfört med 2022 är ökningen 16 procent.

Föreställ dig att du skulle behöva göra ett köp på 25 000 kronor. Hur skulle du finansiera ett sådant köp? Fler svar tillåtna

Ta av sparade medel  85%
Fråga en i familjen  12%
Sälja prylar i hemmet  9%
Ta ett privatlån utan säkerhet  7%
Belåna bostaden  4%
Fråga kompisar  3%
Pantsätta värdesaker  1%
Annat, nämligen:  2%
Tveksam, vet ej  3%

Andel som svarar ”ta ett privatlån utan säkerhet”

Hushållets inkomst: Under 35 000 kr 20%
Hushållets inkomst: 35 000 – 50 000 kr 6%
Hushållets inkomst: 50 000 – 84 0000 kr 6%
Hushållets inkomst: Över 84 0000 kr 2%
   
Ensamstående 9%
Sammanboende 6%
   
Totalt (hela populationen barnfamiljer)  7%

Ekonomi
Örebronyheter

Källa: Länsförsäkringar
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Verian (f.d. Kantar Public) på uppdrag av Länsförsäkringar mellan den 15:e och 19:e maj 2024.
Undersökningen genomfördes online via Sifopanel. 1000 individer från 18 – 79 år, med ett eller flera hemmaboende barn under 18 år, har svarat på frågorna.
Sifopanelen består av slumpmässigt rekryterade individer från ett riksrepresentativt urval avseende kön, ålder och region. Det finns ingen möjlighet att själv gå med i Sifopanelen. De som deltagit i undersökningen har blivit slumpmässigt utvalda.

You must be logged in to post a comment Login