Lagföring, kriminalvård och återfall i brott

By on 29 maj, 2020
Arkivbild

Nu publiceras den slutliga officiella statistiken över lagföringsbeslut och kriminalvård 2019, samt återfall i brott 2013 (slutlig) och 2017 (preliminär). Statistiken beskriver händelser i rättskedjans senare del och påverkas därmed av inflödet från myndigheter tidigare i rättskedjan, som polis och åklagare.

Lagföringsbeslut

  • År 2019 fattades 104 000 lagföringsbeslut (fällande domslut i tingsrätten och lagföringsbeslut hos åklagare), vilket är en ökning med 3 procent eller 3 170 fler beslut jämfört med 2018.
  • Domsluten ökade med 4 procent till 62 700 domslut, strafföreläggandena ökade med 3 procent till 31 300 beslut och åtalsunderlåtelserna ökade med 1 procent till 10 400 beslut.
  • Av samtliga lagföringsbeslut avsåg 16 procent (17 000 beslut) kvinnor och 84 procent (87 300 beslut) män.
  • Antalet domslut med huvudpåföljden fängelse ökade med 2 procent (+ 241 domslut) till 10 900 domslut jämfört med 2018. Det var främst de långa fängelsestraffen på 24 månader eller mer som ökade, med 13 procent eller 164 domslut, jämfört med 2018.
  • Den totala utdömda strafftiden (summan av fängelsestraffens längd) ökade med 12 100 månader, eller 10 procent jämfört med 2018. Den genomsnittliga strafftiden ökade med 0,8 månader, eller 8 procent jämfört med 2018 till 11,4 månader. Jämfört med 2010 har den genomsnittliga strafftiden ökat med 22 procent, eller 2 månader.
  • Antalet domslut med huvudpåföljden böter ökade med 6 procent till 32 400 domslut, och antalet domslut med huvudpåföljden villkorlig dom minskade med 2 procent till 9 470 domslut. Domslut med skyddstillsyn som huvudpåföljd minskade med 1 procent till 5 790 domslut.
  • Utvecklingen ser olika ut uppdelad på lagföringsbeslut för olika brottskategorier. Störst ökning jämfört med 2018 ses för antalet lagföringsbeslut med narkotikabrott som huvudbrott, som ökade med 13 procent, till 26 900 beslut. Även jämfört med 2010 har antalet narkotikabrott ökat, med 34 procent.

Kriminalvård

Anstalt

  • År 2019 togs 9 170 personer in på kriminalvårdsanstalt, vilket var en ökning (+3 %) jämfört med 2018. Av de personer som togs in 2019 var 727 (8 %) kvinnor och 8 450 (92 %) män.
  • Antalet kvinnor som togs in ökade med 8 procent jämfört med 2018, medan antalet män ökade med 2 procent. Sammantaget innebar det att andelsfördelningen mellan kvinnor och män som togs in 2019 var densamma som året innan.

Fotboja och frivård

  • Under 2019 påbörjade 1 610 personer intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), vilket jämfört med 2018 innebar en ökning med 3 procent. Av de som påbörjade IÖV 2019 var 255 kvinnor (+13 %) och 1 350 män (+1 %). Jämfört med 2010 har antalet personer som påbörjat IÖV minskat med 45 procent (−25 % kvinnor och −47 % män).
  • År 2019 var det totalt 9 910 personer som påbörjade frivårdspåföljd med övervakning (här avses dömda till skyddstillsyn eller villkorligt frigivna från anstalt). Av dessa var 1 190 kvinnor (+2 %) och 8 720 män (+2 %). Jämfört med 2010 har antalet personer som påbörjade frivårdspåföljd med övervakning minskat med 23 procent (−24 % för kvinnorna och −22 % för männen).

Häkte

  • Den 1 oktober 2019 var 2 090 personer inskrivna i häkte, fördelat på 127 kvinnor och 1 960 män. Det motsvarade en ökning sedan 2018, på totalt 5 procent (+13 % kvinnor och +4 % män).
  • Av personerna inskrivna i häkte den 1 oktober 2019 avtjänade 109 personer sin fängelsepåföljd där, så kallade verkställighetsfall. Av dem var 3 kvinnor och 106 män. Antalet verkställighetsfall minskade med 40 procent jämfört med året innan. Därmed var antalet verkställighetsfall noterade den 1 oktober, de lägsta på tio år.

Återfall i brott

Preliminär statistik 2017 (återfall inom ett år)

  • Av samtliga personer med en ingångshändelse 2017 återföll 24 procent i brott inom ett år. Av kvinnorna återföll 16 procent och av männen 25 procent. Därmed återföll en lika stor andel personer som de med en ingångshändelse 2016.
  • Återfallsandelen uppvisar mycket små förändringar över tid. Bland dem som hade fängelse som mest ingripande påföljd i ingångshändelsen, har det dock skett en tydlig minskning i återfall sedan 2008. Av dem som frigavs från anstalt har återfallsandelen minskat, från 51 till 43 procent (−8 procentenheter).
  • Sedan 2008 hade andelen personer som återfallit i brott inom ett år minskat med 8 respektive 9 procentenheter för dem med 4–8 samt 9 eller fler tidigare belastningar.

Slutlig statistik 2013 (återfall inom tre år)

  • Av samtliga personer med en ingångshändelse 2013 återföll 39 procent i brott inom tre år. Bland kvinnorna återföll 29 procent och bland männen 42 procent.
  • Den totala återfallsandelen, samt den för män respektive kvinnor, uppvisar mycket liten förändring över tid. Jämfört med 2004 har den minskat med en (1) procentenhet.
  • Andelen personer som återfallit i brott hade minskat i de flesta påföljdskategorier, däribland fängelse, skyddstillsyn och villkorlig dom, sedan 2004. För dem med fängelse minskade andelen med 7 procentenheter. I påföljdskategorierna intensivövervakning med elektronisk kontroll, böter och övriga påföljder hade återfallsandelen ökat.
  • Sedan 2004 kan en minskad återfallsandel ses för samtliga belastningsgrupper. Starkast var minskningen för de med 2–3 tidigare belastningar, där återfallsandelen minskade med 6 procentenheter.

Definitioner/avgränsningar

  • Statistiken över lagföringsbeslut redovisar det årliga antalet fällande domslut i tingsrätten samt beslut om att meddela åtalsunderlåtelse (att åklagaren beslutar att inte åtala trots att den misstänkte bedöms vara skyldig till brottet) eller godkända strafförelägganden.
  • Statistiken över kriminalvård ger en översiktlig bild av Kriminalvårdens verksamhet på anstalt, häkte och frivård. Den beskriver nivån och utvecklingen över tid avseende antalet intagna och inskrivna på kriminalvårdsanstalt, antalet personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation, samt antalet personer inskrivna i häkte.
  • Statistiken över återfall i brott redovisar det årliga antalet och andelen personer som återfallit i nya lagförda brott efter en ingångshändelse. Ingångshändelsen utgör starttidpunkten från vilken återfall i nya brott följs upp. Uppföljningstiden är tre år i den slutliga statistiken, och ett år i den preliminära statistiken.
  • Ingångshändelse: när en person friges från anstalt, skrivs ut från sluten ungdomsvård eller avslutar en intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja), samt när ett domslut rörande andra icke frihetsberövande påföljder (t.ex. skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, ungdomstjänst) vinner laga kraft.
  • Statistik över lagföringsbeslut, intagna i kriminalvård respektive återfall i brott presenteras i tabeller samt i rapporter som sammanfattar de viktigaste resultaten och ger stöd i hur statistiken bör tolkas. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under referensåret eller över tid. Statistiken kan användas som ett underlag för vidare analys av utvecklingen på dessa områden.

Regionalt
Örebronyheter

Källa Brå

You must be logged in to post a comment Login