Home   >   Ekonomi   >   Läget på elmarknaden i november

Läget på elmarknaden i november

By on 5 december, 2022
Arkivbild

Högre priser än förra månaden, lägre konsumtion än i fjol och större export än import hela tiden, här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade i Örebro kommun i november

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i november i elområde 3 som Örebro kommun tillhör. Månadspriset var 131 öre per kilowattimme, vilket är 50 öre dyrare än i oktober. Det är det fjärde högsta priset hittills i elområde 3. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i september 2022, då en kilowattimme kostade 229 öre.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i november i Örebro kommun inträffade mellan klockan 18 och 19 den 30 november, då kostade en kilowattimme 549 öre. Som lägst var priset i området −2 öre.

Det händer att timpriserna är negativa, men det är ovanligt. Under november hände det under 11 timmar. Negativa priser har noterats under tre månader det senaste året och då rör det sig om en handfull timmar per månad.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i november

Under november förbrukades det ungefär 11 300 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 8 procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var låg temperaturen på många håll i landet över eller mycket över det normala i början av november, innan det slog om till kallare väder. Januari är normalt sett den månad på året med högst elkonsumtion.

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 21 november konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i november, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan 17 och 18.

3. Produktionen: Ungefär hälften från vattenkraft

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under november. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 47 procent från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 17 procent från vindkraft.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med september 2022 – har solkraften stått för ungefär 1,1 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,3 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 17 procent av elproduktionen i november. Det motsvarar ungefär 2 400 gigawattimmar, vilket är mindre än samma månad i fjol. Tittar man däremot på hela det senaste året har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+25 procent). Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft ökat med runt 80 procent.

4. Självförsörjning: Mer export än import 100 procent av tiden

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I november exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under november exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Ekonomi | Örebro/Örebro län
Örebronyheter

Källa Newsworthy
Metod
Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Newsworthy jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.
När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår man från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför man bakåt i tiden till 2015.
Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.
SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.
Från SCB hämtar Newsworthy uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.
På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

You must be logged in to post a comment Login