Home   >   Världen   >   Kvinnorna viktiga för freden i norra Kenya

Kvinnorna viktiga för freden i norra Kenya

By on 9 mars, 2017
Att involvera kvinnorna i fredsarbetet i Turkana har visat sig ha stor framgång. Foto: Fredrik Lerneryd

Turkanaregionen i norra Kenya har i decennier präglats av en konflikt mellan folkgrupperna turkana och pokot. Konflikten har skördat många människoliv och kvinnor och barn drabbas hårt. PMU har under mer än tio års tid stött fredsarbetet i regionen och sett att ett viktigt redskap för att nå fred, är att samarbeta med kvinnorna. Idag på internationella kvinnodagen lanserar vi kampanjen ”Fredsagent 1325 – utan kvinnan ingen fred”, och ger uppmärksamhet till kvinnornas fredsarbete.

– Ofta dör någon i striderna. Hus bränns ner, kvinnor våldtas, flickor kidnappas och barn blir föräldralösa och tvingas prostituera sig, berättar Isabel Wamuyu, projektledare för PMU:s partner Free Pentecostal Church of Kenya, FPFK:s freds- och försörjningsprojekt.

Det är de två boskapsdrivande nomadgrupperna turkana och pokot som strider över de få vattendrag och betesmarker som finns i området. De stjäl varandras boskap för att överleva.
– Jag började kriga när jag var tio år. Redan då visste jag hur man hanterade ett vapen. Det enda jag äger är djuren, det är därför jag krigar, berättar Ewoi Nutmanik, som strider för folkgruppen turkana. Han är en av de många unga pojkar som krigat ända sedan barnsben.

Idag är Turkana ett område som för många anses för farligt att resa till. Men trots farorna, valde PMU att i samarbete med den lokala partnern FPFK, år 2004 gå in och jobba i området. Man startade ett fredsbyggande projekt i södra Turkana och västra Pokot, vars syfte var att sammanföra de stridande grupperna. Perioder av krig har varvats av fred.

Efter år av ihärdigt arbete har man lärt sig att för att få till stånd en hållbar fred, så måste kvinnorna involveras. Kvinnorna besitter en slags ”informell” makt inom familjen som inte syns utåt, men där de kan påverka männen och sönerna i rätt riktning. Tidigare uppmuntrade de männen att gå ut i strid så att familjen kunde få fler kor och bättre försörjning. Men den senaste tiden har denna trend brutits, bland annat efter att kvinnorna insett att det är dem själva som är de stora förlorarna i konflikterna.

– Våra makar som vi är beroende av för att klara oss dör. Vi överges. Om vi tillsammans kan stå upp som kvinnor och säga att vi inte vill ha mer strider. Om vi kan mobilisera våra män och andra samhällsmedborgare, då tror jag att vi kan få fred, säger Safina Ngasike, från en av FPFK:s fredsdialoggrupper i Kainuk.

– Idag jobbar vi aktivt med att sammanföra kvinnorna från de båda folkgrupperna och skicka ut dem som fredsambassadörer. Vi har skapat påverkansgrupper för kvinnor och flera kvinnogrupper går nu runt i byarna och sjunger fredssånger för att skapa lugn, berättar Isabel Wamuyu som leder FPFK:s fredsarbete.

Genom vårens kampanj ”Fredsagent 1325 – utan kvinnan ingen fred”, stödjer PMU kvinnorna inom folkgrupperna turkana och pokots kamp för fred.

Fakta
– Folkgruppen turkana består av 850 000 personer, medan pokot representerar 560 000.
– Det är ofta pojkar mellan 10 och 25 år som strider.
– Man strider över boskap och resurser som vatten och gräs.
– Trots farorna i området valde PMU:s samarbetspartner Free Pentecostal Fellowship of Kenya, FPFK, år 2004 att med stöd från PMU och Botkyrka Pingst, gå in och jobba i Turkanaregionen. Man startade ett fredsbyggande projekt vars syfte var att sammanföra de stridande grupperna. Idag jobbar man med alternativa försörjningsmöjligheter, alfabetiseringsklasser och skapar plattformar för dialog och samförstånd.
Källa: FPFK

Världen
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login