Home   >   Senaste nyheter   >   Kuba: Misstänkta kritiker trakasseras och straffas med arbetslöshet

Kuba: Misstänkta kritiker trakasseras och straffas med arbetslöshet

By on 18 november, 2017

Den kubanska regimen trakasserar regimkritiker och tvingar in dem i arbetslöshet, det visar en ny rapport från Amnesty International. Rapporten bygger på 60 intervjuer med kubaner som lämnat landet.

Vanliga kubaner som misstänks för att vara det minsta kritiska mot landet riskerar att trakasseras på jobbet eller bli arbetslösa – eftersom regimen använder sin kontroll av arbetsmarknaden som ett verktyg i förtrycket.

Rapporten Your mind is your prison visar hur decennier av ett godtyckligt användande av brottslagstiftningen och sådant som felaktiga och diskriminerande avskedanden från statliga jobb har omvandlats till ett system där även kubaner som inte är politiskt aktiva måste undvika att kritisera regeringen om de vill behålla sina jobb.

– Många kubaner känner sig kvävda av det nät av statlig kontroll som spinner över deras dagliga liv. En del av den här kontrollen lyder: vill du behålla ett jobb måste du hålla med om allt regeringen tycker, säger Erika Guevara-Rosas, chef Amnesty Internationals Amerikaavdelning.

Den kubanska staten är landets största arbetsgivare, runt 70% av alla jobb finns inom den offentliga sektorn. Regimen har också kontroll över den lilla och växande, men hårt reglerade, privata sektorn.

Kuba är det enda land i Amerika-regionen där Amnesty International inte tillåts besöka landet officiellt. Men Amnesty har pratat med 60 kubanska migranter i olika städer i Mexiko för att be dem beskriva det dagliga livet i landet där yttrandefriheten länge har varit begränsad.

De flesta av dem som intervjuats hade aldrig varit öppet kritiska mot Kubas politiska eller ekonomiska system, och var heller inte inblandade i någon form av aktivism eller politisk opposition. Ändå uppgav runt hälften att de hade gripits och fängslats minst en gång, de flesta anklagade för brott som inte är i överensstämmelse med internationell rätt. Till exempel berättade en kvinna att hon hade tillbringat åtta månader i fängelse år 2011 för att “olagligt ha köpt kött”.

I Kubas strafflagstiftning finns också en rad sanktioner som baseras på en persons misstänkta “benägenhet” att begå ett brott, och sannolikheten för att ett framtida agerande kan komma att betraktas som “anti-samhälleligt”. Det är också straffbart att ha relationer med personer som myndigheterna anser som “potentiellt farliga för samhället” eller de som “utgår ett hot mot den sociala, ekonomiska eller politiska ordningen i den sociallistiska staten”.

– Allt är olagligt i Kuba, sa en före detta statlig säkerhetsagent vars jobb var att infiltrera arbetsplatser för att sedan kunna lämna rapporter om vad arbetarna sagt och gjort.

Den som även bara på ett ytterst försiktigt vis inte håller med om den kubanska regeringens politik får antingen godtyckligt sparken eller utsätts för så grova trakasserier att hen tvingas lämna sitt jobb och i värsta fall även landet. För en person som blivit avskedad från ett statligt jobb på grund av att ha uttryckt en kritisk åsikt är det nästan omöjligt att få ett annat statligt jobb.

De som tvingats bort från sina jobb har ingenstans att överklaga beslutet. De flesta intervjuade sa att Kubas enda offentliga fackförening inte representerade dem och att det inte fanns någon möjlighet för dem att ansluta sig till ett oberoende fackförbund. Ingen av de intervjuade hade tagit sitt fall till domstol eftersom de ansåg att domstolarna helt kontrollerades av regimen.

Trots nyligen gjorda förändringar i Kubas migrationslagar är det fortfarande ett brott att försöka lämna landet med båt. De som lämnar landet kallas för “desertörer”, “förrädare” eller “kontra-revolutionärer”, de fängslas och är exkluderade från statliga jobb på samma sätt som de som fredligt utnyttjat sin yttrandefrihet.

– Om myndigheterna i Kuba menar att de är redo för en förändring, måste de se över sin lagstiftning så att den följer internationell rätt, och de måste upphöra med alla diskriminerande och felaktiga avskedanden samt med trakasserierna av arbetare i syfte att få tyst på allt som andas kritik. Tills detta är gjort kommer landet fortsätta att vara ett fängelse för människornas hjärnor, säger Erika Guevara-Rosas.

Världen
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login