Home   >   Världen   >   ”Kriget mot drogerna” har blivit till ett dödligt krig mot de fattiga

”Kriget mot drogerna” har blivit till ett dödligt krig mot de fattiga

By on 1 februari, 2017

– Utomrättsliga avrättningar som kan utgöra brott mot mänskligheten
– Polisen planterar bevis, tar emot ”svarta pengar” och förfalskar rapporter
– Betalda mördare finns på polisens ”lönelista”

På order av regeringen har den filippinska polisen dödat – och betalat andra för att döda – tusentals påstådda narkotikabrottslingar i en våg av utomrättsliga avrättningar som kan utgöra brott mot mänskligheten, det säger Amnesty International i en ny rapport. (Varning för starka bilder i videon.)

Rapporten; ”If you are poor you are killed”: Extrajudical Executions in the Philippines´”War on Drugs” visar hur polisen systematiskt har riktat in sig på till största delen fattiga och försvarslösa personer över hela landet, hur de planterat ”bevis”, hur de rekryterat personer som mördar för pengar, hur de stulit från dem de dödat och hur de fabricerat rapporter.

– Det här är inte ett krig mot droger, utan ett krig mot de fattiga. Baserat på extremt tunn bevisning har människor som anklagats för att använda eller sälja droger dödats för pengar i en slags ”economy of murder”, säger Tirana Hassan, chef Amnesty Internationals avdelning Crisis Response.

Pådrivna av president Rodrigo Dutertes retorik har polisen, mördare som betalas av polisen och okända beväpnade individer dödat över tusen personer per månad under täckmanteln att det handlar om en nationell kampanj för att utrota droger. Sedan Rodrigo Duterte kom till makten för sju månader sedan har minst 7000 påstådda narkotikabrottslingar dödats på det här sättet, och där polisen dödat minst 2500 av dem.

Amnesty Internationals utredning dokumenterar i detalj 33 fall som involverar dödandet av 59 personer. Amnesty har intervjuat 110 personer i Filippinernas tre geografiska regioner och beskriver hur utomrättsliga avrättningar ägt rum i 20 städer, i hela landet. Amnesty har också undersökt dokument, som till exempel polisrapporter.

Dödar obeväpnade personer och förfalskar polisrapporter
Rapporten visar bland annat hur polisen, som arbetar efter listor med overifierade namn på personer som påstås använda eller sälja droger, stormar in i hus och skjuter ner obeväpnade människor – även dem som är villiga att överlämna sig till polisen.

Genom att ljuga i de efterföljande händelserapporterna säger polisen rutinmässigt att det är polisen som blivit beskjutna först. Tvärtemot polisens påståenden har vittnen berättat för Amnesty hur polisen utför nattliga räder och hur de inte ens försöker utföra ett gripande utan istället öppnar eld mot obeväpnade personer. I en del fall har polisen planterat ut droger och vapen som de senare påstått har varit bevis.

Andra personer som Amnesty talat med beskriver hur deras anhöriga avhumaniseras; hur de dödas brutalt och hur kropparna sedan släpas och dumpas.

– Sättet som de döda kropparna behandlas på visar hur lite den filippinska polisen värderar ett människoliv. Täckta i blod släpas kropparna framför de skräckslagna släktingarna, huvudena skrapar mot marken före det att kropparna dumpas till allmän beskådan. Människorna som dödas kommer i huvudsakligen från de fattigaste delarna av samhället och bland dem finns också barn, ett var så litet som åtta år, säger Tirana Hassan.

Det lönar sig att döda
Polisdödandet drivs på från högre instans, och genom att inkludera en order om att ”neutralisera” påstådda narkotikabrottslingar tillsammans med belöningar i form av pengar har det här i praktiken skapat en informell ”economy of death”, enligt Amnesty.

En polis som arbetat i ett decennium och som utför anti-narkotikaoperationer i Manila beskriver i rapporten hur polisen betalas per sammandrabbning.

– Vi betalas alltid per sammandrabbning. Summan varierar från 8 000 pesos (161 dollar) till 15 000 pesos (302 dollar). Summan är per person. Så om operationen är mot fyra personer blir det 32 000 pesos (644 dollar). Betalningen är i cash, i hemlighet, via huvudkontoren. Det finns inget incitament för att göra ett gripande, ingen betalning för det. Det händer aldrig att det blir en skottlossning och att ingen dör.

Polisvittnet berättade också att en del poliser har gjort upp med begravningsbyråer som belönar dem för varje död kropp som de får ta hand om. Vittnen berättade också för Amnesty att polisen stal från offrens hem.

Över 4100 av de som dödats i drogrelaterade händelser de senaste sex månaderna har dödats av okända beväpnade individer. ”Åka tillsammans” som fenomenet kallas lokalt; två personer på motorcykel dyker upp, de skjuter ner dem de siktat in sig på – och åker iväg.

Två betalda mördare berättade för Amnesty att de tagit order från en polis som betalar dem 5 000 pesos (100 dollar) för varje drogmissbrukare som de dödar och mellan 10 000 och 15 000 pesos (200-300 dollar) för varje person som säljer droger som de dödar. Före Duterte kom till makten hade de två ”uppdrag” i månaden, nu har de tre eller fyra i veckan.

De som dödas kommer från overifierade listor på människor som misstänks för att använda eller sälja droger, listor som görs av lokala regeringsföreträdare. Oavsett hur länge sedan det är som någon har använt droger eller hur lite droger de använt eller sålt, så kan personer hitta sina namn på listan. I andra fall kan deras namn ha hamnat där godtyckligt till exempel på grund av en hämndaktion från någon,

Amnesty är djupt oroade över att det avsiktliga, vitt spridda och systematiska dödandet av påstådda narkotikabrotttslingar – som ser ut att vara planerat och organiserat av myndigheterna – kan utgöra brott mot mänskligheten enligt internationell rätt.

– Det som händer i Filippinerna är en kris som hela världen borde uppröras över. Vi uppmanar regeringen och president Duterte att omedelbart se till att alla utomrättsliga avrättningar upphör. Vi uppmanar också Filippinernas jusititiedepartement att utreda och åtala alla som är involverade i dödandet – oavsett deras grad eller status inom polisen eller regeringen. Vi vill att filippinska myndigheterna själva hanterar den här människorättskrisen – men om inte något avgörande händer mycket snart borde det internationella samfundet vända sig till åklagaren vid den internationella brottmåldsomstolen och begära en utredning av dödsfallen, inklusive huruvida regeringensföreträdare på högsta nivå är involverade, säger Tirana Hassan.

Uppdaterad info
I dagarna kom ett besked från president Duterte att den filippinska polisen tillfälligt ska upphöra med sin kampanj mot narkotika, detta sedan en sydkoreansk affärsman mördats inne i landets polishögkvarter. Men när de ”korrupta polisleden” är rensade lovar Duterte att kampanjen ska starta igen och pågå till hans sista dag på posten, år 2022.

Amnesty säger i ett uttalande att även om polisen nu sagt att de ska upphöra med sina anti-drog åtgärder så har ju Duterte lovat att han ska fortsätta sitt ”krig mot drogerna.” De här motstridiga uppgifterna ger knappast något hopp om att vågen av utomrättsliga avrättningar kommer att upphöra.

Världen
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login