Home   >   Hälsa   >   Kraftig dagsömnighet vanligt i medelåldern

Kraftig dagsömnighet vanligt i medelåldern

By on 24 februari, 2025
Dagsömnighet är vanligt hos medelålders personer, visar en ny studie.

Genrebild

Var femte person i medelåldern lever med kraftig dagsömnighet, visar en studie vid Uppsala och Göteborgs universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden.

Nattsömnens längd, negativ stress och känslan av brist på kontroll visade sig vara starkt kopplade till dagsömnigheten, faktorer som även kopplar till ökad risk för hjärt- och lungsjukdom.

— Att så många lever med dagsömnighet visar på ett behov av mer forskning för att identifiera och behandla orsakerna till sömnigheten, så att det inte leder till hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Syftet med studien var att undersöka om det finns fler påverkbara faktorer, än endast nattsömnens längd som kan kopplas till dagsömnighet. Studien omfattar 28 000 män och kvinnor 50‒64 år, från olika delar av Sverige baserad på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

Dagsömnighet brukar mätas med Epworth sömninghetsskala (ESS), där en person anger hur stor sannolikheten är att slumra till under åtta typer av relativt monotona dagliga aktiviteter. I varje situation kan sannolikheten graderas från 0 till 3, vilket ger en maxpoäng på 24. Om antalet poäng överskrider 10 klassas det som kraftig dagsömnighet.

Studiens deltagare fyllde i ett ESS-formulär som även innehöll andra variabler som tex sömnvanor och sömnkvalitet, sjukdom, samt psykologiska faktorer som depression, stress och känslan av kontroll över det egna livet.

Resultaten visade att 16 procent av studiedeltagarna rapporterade 11 poäng eller mer på ESS-skalan, och knappt 3 procent 16 poäng eller mer.

— Nattsömnens längd var associerat med ökad dagsömnighet men starkast koppling har stress, tecken på depression och att ha en känsla av låg kontroll i sitt liv, säger Jenny Theorell-Haglöw, docent vid Uppsala universitet.

När det gäller nattsömnens längd, noterade forskarna en U-formad kurva där åtta timmars nattsömn resulterade i lägst poäng på ESS-skalan. Fem timmars sömn och mindre, gav ungefär lika många poäng som tio timmars sömn och mer.

Samtliga psykologiska faktorer visade sig var för sig vara relaterade till ökad dagsömnighet, framför allt nedstämdhet och depression, konstant stress samt känslan av brist på kontroll över det egna livet, faktorer som även kopplar till ökad risk för hjärt- och lungsjukdom.

— Om vi vill minska dagsömnighet i samhället bör man rikta insatser på sömnområdet men också minska negativ stress och öka individers känsla av kontroll i livet, säger Jenny Theorell-Haglöw.

Hälsa
Örebronyheter

Källa: Hjärt-Lungfonden

You must be logged in to post a comment Login