Konsekvenser av pandemin har oroat unga personer

By on 20 mars, 2022
Arkivbild

Oron för konsekvenserna av pandemin var i vintras hög bland unga personer. Samtidigt hade oron för att bli allvarligt sjuk i covid-19 minskat i de äldre åldersgrupperna. Det visar en enkät från december 2021 om levnadsvanor och psykisk hälsa under pandemin.

Hösten 2020 var oron för att bli allvarlig sjuk i covid-19 hög i Sverige då 65 procent uppgav att de kände sig oroliga. I december 2021 hade andelen sjunkit till 46 procent. Bland personer över 70 år har andelen nästan halverats från 87 procent i november 2020 till 47 procent i december 2021. Det visar resultaten av den enkät om psykisk hälsa och levnadsvanor som Folkhälsomyndigheten genomfört regelbundet sedan pandemins start. I den senaste mätningen i december 2021 bjöds 9 554 personer i åldrarna 16–96 år in och drygt hälften av dem besvarade frågorna.

Bland unga personer har oron för att insjukna i covid-19 generellt varit lägre genom hela pandemin enligt den återkommande enkätundersökningen. Två av tre unga personer har däremot uppgett att de har oroat sig för konsekvenser av pandemin vad gäller arbete och studier. Enligt Folkhälsomyndigheten är det naturligt att känna oro vid en påfrestande situation som pandemin har varit och det kan vara svårt att avgöra när oro blir ohälsosam. Men om oron är starkare och håller i sig under en längre tid kan det påverka hur man mår och fungerar i vardagen.

– Oron var i december fortfarande mycket hög bland unga. Vi kopplar det till att unga drabbades hårdare av arbetslöshet under pandemins första år. Många som har studerat kan också ha upplevt att de missat delar av sin utbildning genom distansstudierna. När det gäller de äldre åldersgrupperna har oron för att bli sjuk troligen minskat på grund av vaccinationerna, säger Hillevi Busch utredare och ansvarig för undersökningen.

Överlag visar resultaten från enkäterna att varken psykisk hälsa eller levnadsvanor har försämrats nämnvärt i befolkningen under pandemin. Men Folkhälsomyndigheten betonar samtidigt att det är viktigt att fortsätta att följa utvecklingen, eftersom konsekvenserna av pandemin kan komma på längre sikt.

– Även om vi inte ser en försämring av den psykiska hälsan på befolkningsnivå är det viktigt att komma ihåg att olika former av psykisk ohälsa redan före pandemin var ett betydande folkhälsoproblem i Sverige. Vi kan också se att det finns grupper av befolkningen som har drabbats hårdare under pandemin, både vad gäller fysisk och psykisk hälsa. säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa: Folkhälsomyndigheten

You must be logged in to post a comment Login