Home   >   Ekonomi   >   Kommunal satsning på ishall i Guldsmedshyttan – men biblioteket i Storå måste spara

Kommunal satsning på ishall i Guldsmedshyttan – men biblioteket i Storå måste spara

By on 10 januari, 2022
Biblioteket i Storå har numera bara öppet en dag i veckan - onsdagar kl 10-13 och 15-18.
Foto: LindeKultur

Lindesbergs kommun satsar på ishallen i Guldsmedshyttan – dels som ny servicepunkt för landsbygdsutveckling, dels genom kommunalt bidrag på två miljoner kronor till nytt tak. Samtidigt har biblioteket i Storå begränsat sina öppettider som en följd av besparingar på en miljon kronor för tillväxtnämnden.

Servicepunkten i Guldsmedshyttan kommer att drivas av Guldsmedshytte Sportklubb och utgå från Råshallen. Men det har inget samband med kommunens bidrag till nytt tak på ishallen (beviljat av kommunstyrelsen) respektive bibliotekets öppettider (styrs av tillväxtnämnden), enligt Martina Björck – näringslivsutvecklare på näringslivs- och infrastrukturenheten på Lindesbergs kommun.

”Vi ser en skillnad mellan vad servicepunkternas uppdrag är och vad som ingår i kommunens ordinarie utvecklingsarbete. Servicepunkterna är ett komplement till den utveckling kommunen skapar via sina ordinarie uppdrag”, förklarar hon i ett mail till LindeKultur.

Servicepunkter är en modell för landsbygdsutveckling i Lindesbergs kommun som finns i Fellingsbro, Ramsberg, Ullersätter, Vedevåg och numera även i Guldsmedshyttan. Servicepunkten ska vara en samlande kraft för bygden och en mötesplats för kommunen. Här samordnas de frågor som är viktiga för en positiv landsbygdsutveckling.

Kommunalt bidrag till nytt tak på ishallen

I november 2021 beviljade kommunstyrelsen ett bidrag på två miljoner kronor till Guldsmedshytte Sportklubb för byte av tak på Råsshallen som kommer att kosta 2,6 miljoner. Finansieringen sker via kommunstyrelsens planeringsreserv.

I beslutsunderlaget motiveras bidraget med bland annat: ”Kommunen är angelägen om att olika orter har en bra förväntad service och ett attraktivt utbud. Det är viktigt för ett samhälle att människor möts och kan bygga relationer som stärker sammanhållning och stolthet över sin bygd. Kommunen har behov av att samverka med föreningslivet för mötesplatser för äldre dagtid. Kommunen vill även utveckla arbetet med servicepunkter med bl a mer tillgänglig kommuninformation, samling av organisationer lokalt för utveckling av platsen med mera.”

Besparingar för biblioteken i Lindesbergs kommun

I mars 2021 minskades öppettiderna på biblioteken i Lindesbergs kommun som en följd av ett sparkrav på en miljon kronor för tillväxtnämnden med ansvar för bland annat folkbiblioteken. De nya öppettiderna innebär att biblioteken i Fellingsbro, Frövi och Storå är öppna enbart en dag per vecka. Läs mer på lindekultur.se >>

”Sveriges folkbibliotek är våra mest besökta gemensamma mötesplatser. Folkbiblioteken finns inte enbart för att vi ska kunna låna böcker gratis. De finns för att ge tillgång till böcker, tidningar, tidskrifter, internet, databaser med mera och för att vi ska kunna vara delaktiga demokratiska medborgare. Eftersom det är gratis får alla lika möjlighet till olika typer av information och medier,” skriver Svensk Biblioteksförening.

”Ett brett och allsidigt utbud av medier gör att vi alla kan bilda oss en uppfattning på ett välgrundat sätt och bidra till en fri åsiktsbildning. Genom riktade aktiviteter inom exempelvis barn och ungas läsning och digital delaktighet gör folkbiblioteken stor skillnad och bidrar till ökad jämlikhet. Många är också beroende av sitt folkbibliotek för kontakter med myndigheter och andra medborgartjänster.”

Folkbiblioteket i Storå fungerar även som skolbibliotek på Storåskolan – vars elever och lärare nu bara har tillgång till ett bemannat skolbibliotek några timmar en dag i veckan (onsdagar kl 10-13 och 15-18).

Servicepunkt – en naturlig mötesplats som drivs ideellt

Servicepunkterna drivs genom näringslivs- och infrastrukturenheten på Lindesbergs kommun och är en del i den landsbygdsutveckling som enheten driver som en del i sitt uppdrag.

”Servicepunkterna har som främsta uppgift att bidra i samtal om möjligheter och utmaningar i samhällsutvecklingen på lokal nivå – inte kopplat till en viss verksamhet och med ett perspektiv större än det kommunala uppdraget”, förklarar Martina Björck – näringslivsutvecklare på Lindesbergs kommun.

Servicepunkterna skapas via det lokala engagemanget som finns på orten och det har varit en öppen ansökningsprocess. Det är i ansökan som föreningen föreslår en utgångspunkt för servicepunkten. En fördel med en egen lokal är att de inte blir beroende av kommunens öppettider utan kan basera öppettiderna på lokala behov. Därför utgår de flesta servicepunkterna från naturliga mötesplatser på orten som drivs ideellt.

”Tydlig plats för civilsamhälle och kommun att mötas”

Kommunen bedriver givetvis frågor av olika karaktär i övriga förvaltningar – men servicepunkterna är tänkta att verka utifrån lokala intressen:
”Ofta är de kopplade till hur man på lokal nivå skapar en attraktiv ort. Då behöver man ha en tydlig plats för civilsamhälle och kommun att mötas”.

”Eftersom det är svårt för näringslivs- och infrastruktursenheten att vara på alla orter samtidigt har vi valt att låta ett lokalt engagemang vägleda oss i vart vi skapar dessa mer ’koncentrerade’ samarbeten,” fortsätter Martina Björck: ”Vi pratar givetvis landsbygdsutveckling oavsett var i kommunen man bor – men servicepunkterna kan vara bra ställen för att samla frågor och verka mer strukturerat. Via servicepunkterna kan kommunen vara behjälpliga med att hitta kontakter och inspiration, t.ex från stödorganisationer eller mot regionen. Det har bland annat kunnat ske i samarbete med Ramsberg och Coompanion där synergierna mellan dessa aktörer nu verkar för en kooperativt driven butik på orten”.

”Bibliotekets öppettider kan vara en fråga för servicepunkten”

Om det finns ett lokalt intresse i att se över tillgängligheten till biblioteksfilialerna kan det samtalet med fördel föras via servicepunkts-samarbetet. Och kunskaper och synpunkter som inhämtas via samtalen med servicepunkterna diskuteras internt mellan förvaltningarna i kommunen.

Martina Björck betonar att servicepunkterna främst är tänkt att verka utanför de strikta kommunala uppdragen – i Guldsmedshyttan SK:s fall genom att skapa samhällsnytta på eget initiativ genom exempelvis läxhjälp i en lokal mötesplats där många andra synergieffekter kan skapas för utvecklingsarbetet i orten.

”Om kommunen kan bidra till att hitta en modell för exempelvis erfarenhetsutbyte mellan en äldre generation (via läxhjälp) och en yngre generation (hjälp med digitalisering) så tror vi att fler orter kan verka efter samma modell. Därav blir värdet större än den enskilda orten”.

Modellen för servicepunkterna i Lindesbergs kommun är under uppbyggnad. ”Som vi har förlagt servicepunkterna nu så är de ganska väl spridda och kan testas på olika typer av orter. Passar modellen bäst i en ort med 100 invånare eller 1.500? Eller spelar det ingen roll? För att kunna utveckla modellen än mer behöver vi kunskap som bara går att hämta genom ’trial and error’ och omvärldsbevakning. Även om vi ser mycket positivt på det modellen redan skapat så behöver vi ha tid att bygga en modell som är hållbar över tid och där vi tillsammans hittar våra respektive roller i utvecklingsarbetet på lokal nivå.”

Övriga servicepunkter i Lindesbergs kommun:

Fellingsbro:
Servicepunkten i Fellingsbro drivs av Fellingsbro Sockenförening som också driver Sockenstugan (bilden) som är en samlingspunkt för invånarna.

Ramsberg: 
Kulturcentrum i Ramsberg har arbetat intensivt och lyckat för att skapa en naturlig mötesplats i bygden.

Ullersätter: 
Ullersäters bygdegårdsförening bedriver sin verksamhet och servicepunkt i Ullergården som är öppen för alla.

Vedevåg: 
Vedevågsvisionen arbetar med sin Servicepunkt i Kvarnbacka Café precis bredvid den lokala affären Kvarnbacka Livs.

Ekonomi, Kultur | Örebro län Storå
Örebronyheter

Källa LindeKultur

You must be logged in to post a comment Login