Kol och kväve lagrade i torvmarker sårbara för tinande permafrost

By on 11 augusti, 2020
Foto: Gustaf Hugelius

Nordliga torvmarker har stora lager av kol och kväve och spelar därmed en nyckelroll i den globala klimatdynamiken. Men, deras sårbarhet för klimatuppvärmningen är osäker, delvis på grund av bristen på rumsligt tydliga, observationsbaserade torvkartor. Detta visas i en studie publicerad i PNAS av bland annat forskare vid Umeå universitet.

Studien undersöker de potentiella effekterna av global uppvärmning på kol- och kvävelager i nordliga torvmarker. Forskarna genererade kartor över torvdjupet på norra halvklotet och kol- och kvävelagren med hjälp av data samlade från mer än 7 000 fältobservationer. Baserat på dessa kartor uppskattade författarna att nordliga torvmarker täcker cirka 3,7 miljoner kvadratkilometer och lagrar cirka 415 petagram kol och 10 petagram kväve.

– Att använda maskininlärning för att kartlägga torvlandsdjup i hemisfärisk skala är ett viktigt framsteg för att bättre förstå vilken roll nordliga torvmarker har i den globala koldioxidcykeln, säger Matthias Siewert, postdoktor vid institutionen för ekologi och miljövetenskap, Umeå universitet.

En betydande del av dessa kol- och kvävelager är i torvområden som påverkas av permafrost. Forskarna uppskattade att nordliga torvmarker för närvarande är en nettosänka för atmosfäriskt kol. Under framtida globala uppvärmningsscenarier beräknar forskarna emellertid förluster på hälften till nästan all torvmark som påverkas av permafrosten. Upptiningen av permafrost skulle omvandla dessa torvmarker till en nettokälla för atmosfäriskt kol, främst på grund av ökade metanutsläpp.

Enligt forskarna tyder resultaten på att medan nordliga torvmarker för närvarande är en källa till global avkylning, kan permafrost som tinar på grund av den globala klimatuppvärmningen omvandla torvmarker till en nettokälla för uppvärmning.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Umeå universitet

You must be logged in to post a comment Login