Klyftorna växer när landsbygden avfolkas

By on 15 juli, 2017

Det demografiska kostnadstrycket ökar rekord­snabbt, men det slår skevt. Klyftorna mellan stad och land ökar ytterligare under de närmaste fem åren, visar Dagens Samhälles kartläggning. Ett fåtal kommuner har överflöd av yrkesaktiva invånare, medan bördan av en åldrande befolkning växer snabbt i glesbygd.

Sveriges högsta försörjningskvot finns i Pajala, 109 förra året. Det ska läsas som att 100 invånare i arbetsför ålder har att försörja 109 barn och gamla. Försörjningskvoten beräknas öka till 127 inom fem år.

Ytterligheten åt andra hållet är Solna. Här dominerar invånare i arbetsför ålder. Försörjningskvoten är 52, det går alltså bara 52 barn och gamla på 100 yrkesverksamma. Solnas kvot kommer inte förändras nämnvärt under de närmsta fem åren.

Utjämningssystemet är lösningen som gör att skillnaderna i kommunernas befolkningsstruktur inte leder till alltför stora obalanser i skatteuttag eller service. Omfördelningen är redan stor. I takt med att klyftorna ökar måste den bli ännu större.

– Jag ser en risk för ökad polarisering mellan dem som behöver bidrag och dem som ska betala. Det behov vi har av utjämning i dag är inget mot det vi får om allt fortsätter som nu, säger Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

En annan kartläggning som Dagens Samhälle gjort visar att välutbildade personer i allt högre grad väljer att bosätta sig i storstäder och storstadsnära kommuner. Detta leder till ytterligare ökande klyftor mellan stad och land.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login