Home   >   Senaste nyheter   >   Kina – förtrycket av muslimer i Xinjiang

Kina – förtrycket av muslimer i Xinjiang

By on 11 juni, 2021

-Hundratusentals kvinnor och män som hör till den muslimska minoriteten är utsatta för massfängslanden och tortyr.

-Miljoner muslimer är utsatta för systematisk massövervakning.

-Muslimska etniska grupper tvingas överge sina religiösa traditioner, sin kultur och och sitt språk.

-Fler än 50 personer som suttit fängslade i läger ger nya skrämmande vittnesmål om förhållandena i lägren och hur de behandlades där.

-Amnesty kräver att lägren stängs, och startar också en kampanj för att över 60 personer som tros befinna sig i lägren ska friges.

Uigurer, kazaker och andra i huvudsak muslimska etniska minoriteter i den autonoma regionen Xinjiang i nordvästra Kina utsätts för massfängslanden, tortyr och förföljelse. Det här är ett systematiskt och statligt organiserat förtryck som utgör brott mot mänskligheten. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

I rapporten ‘Like We Were Enemies in a War’: China’s Mass Internment, Torture, and Persecution of Muslims in Xinjiang’ finns flera dussin nya vittnesmål från personer som suttit fängslade i lägren och som i detalj berättar om de extrema åtgärder som kinesiska myndigheter har tagit till sedan 2017 för att utrota de religiösa traditioner, den kultur och de språk som finns bland regionens muslimska etniska grupper. Åtgärderna har ägt rum under täckmanteln av att bekämpa “terrorism” och det är etniska uigurer, kazaker, kirgizer, huikineser, tadzjiker och uzbeker som har blivit utsatta.

 

– Dessa nya vittnesmål är skakande läsning om den rent ut sagt vidriga situation som muslimska grupper i Xinjiang lever i, både i och utanför lägren. Tortyr, hot och hjärntvätt i lägren – och total övervakning i samhället. En före detta regeringsrepresentant som vittnar om hur kvinnor hotades med att de skulle skickas till lägren om de inte gjorde abort och systemet med övervakare som flyttar in i personers hem är några exempel som visar hur sårbara och extremt utsatta dessa grupper är, säger Maja Åberg, policyansvarig på Amnesty Sverige och som följt situationen i Kina, och Xinjiang, under flera år.

Kinesiska myndigheter har byggt ett av världens mest sofistikerade övervakningssystem och ett omfattande nätverk av hundratals ohyggliga så kallade “omskolnings”-center — som i själva verket är interneringsläger — över hela Xinjiang. Tortyr och annan grym och omänsklig behandling förekommer systematiskt i lägren och varje aspekt av det dagliga livet är styrt i ett försök att med tvång skapa en sekulär, homogen kinesisk nation i linje med kommunistpartiets ideal.

– Uigurer, kazaker och andra muslimska minoriteter utsätts för brott mot mänskligheten och andra allvarliga kränkningar av deras mänskliga rättigheter som hotar att utrota deras religiösa och kulturella identiteter. Det måste chocka samvetet hos mänskligheten att mängder av människor har utsatts för hjärntvätt, tortyr och annan förnedrande behandling i interneringsläger och att miljoner andra lever i skräck under en omfattande övervakningsapparat, säger Agnès Callamard, Amnesty Internationals internationella generalsekreterare.

Massfängslanden

I rapporten dokumenteras hur ett stort antal män och kvinnor från framförallt muslimska etniska minoriteter i Xinjiang sedan tidigt 2017 har blivit godtyckligt internerade. Bland dessa finns de hundratusentals människor som har satts i fängelse i tillägg till de hundratusentals, kanske över en miljon eller fler, som har skickat till interneringsläger.

Alla av de över 50 före detta lägerfångar som Amnesty intervjuat blev frihetsberövade för vad som tycks vara ett fullt lagligt beteende. Det kan röra sig om att äga en religiös bild eller att kommunicera med någon som befinner sig utomlands. En regeringsrepresentant som deltog i massgripanden sent under 2017 berättade för Amnesty hur polisen tog människor från deras hem utan förvarning och internerade dem utan någon som helst rättslig process.

-Personer dömdes till flera års fängelse för saker som att ha ätit på en halalrestaurang och “ägt campingutrustning” och väl i lägren straffades de intagna med tortyr för förseelser som att ha bäddat sängen för tidigt eller inte suttit blickstilla i klassrummet. Det är svårt att ens föreställa sig lägerlivet med dessa grymma absurditeter, säger Maja Åberg.

De flesta överlevarna som pratade med Amnesty blev först förhörda vid polisstationer, där de fick sin biometriska och medicinska data dokumenterad innan de blev förda till ett läger. De blev ofta förhörda i så kallade “tigerstolar” — metallstolar med ben- och handfängsel som fixerar koppen i smärtsamma positioner. Misshandel, nekad sömn och överbeläggning är vanligt förekommande på polisstationerna. De som intervjuats i Amnestys rapport berättade om hur de blev kedjade och fick en huva över sig vid förhör och när de flyttades.

Från det att de kom in i de fängelseliknande interneringslägren var deras liv extremt styrda och kontrollerade. De hade inget privatliv eller någon autonomi, och de blev hårt bestraffade — ibland tillsammans med sina cellkamrater — för småsaker. De intagna var förbjudna att prata fritt med varandra och de blev allvarligt straffade när de svarade fängelsevakter eller andra tjänstemän på sitt språk istället för på mandarin. Varje aktivitet under deras dagliga rutin var reglerad och deras beteende blev konstant övervakat och utvärderat.

Så här beskrev en kvinna det, som blivit gripen på grund av att hon haft WhatsApp på sin telefon:

“Du går upp klockan fem varje dag och då måste du bädda din säng, och det måste vara perfekt gjort. Därefter är det flaggceremoni med en “trohetsed”. Sedan går du till matsalen för frukost, sedan till klassrummet. Därefter lunch och till klassrummet igen. Sedan middag. Sedan en till lektion. Och därefter går du till sängs. Varje natt var två personer tvungna att vara “i tjänst” (och bevaka andra cellkamrater) under två timmar. Det fanns inte en minut när du kunde vara ensam. Du blir helt slut.”

Under de första veckorna eller månaderna blev de intagna tvingade att antingen sitta still eller knäböja i samma position i sin cell, under tystnad, under större delen av sin vakna tid. Efter detta får de i regel gå igenom en påtvingad “utbildning” där de indoktrineras till att förneka islam, avstå från att tala sitt språk och utöva andra kulturella sedvänjor. De får då istället studera mandarin och propaganda för det kinesiska kommunistpartiet.

Förutom att bli eskorterade av väpnade vakter till och från matsalen, skolklasserna eller till förhör så får de intagna praktiskt taget aldrig lämna sina celler och de får knappt se dagsljus. De har ingen tillgång till att vara utomhus eller till fysisk träning.

Systematisk tortyr

Alla före detta intagna som Amnesty intervjuade hade utsatts för tortyr eller annan illabehandling.

Det handlar om den ackumulerade psykologiska effekten av att dagligen ha blivit utsatt för avhumanisering, såväl som fysisk tortyr i form av slag, elchocker, att bli satt i isoleringscell, nekad tillgång till sådant som mat, vatten och sömn, att exponeras för extrem kyla och att utsättas för fasthållning, bland annat med tortyrredskap i form av tigerstolar. En del vittnade om att de suttit fast vid en tigerstol i upp till 24 timmar eller längre.

En del berättade om att de blivit torterade många gånger, medan andra tvingades se sina cellkamrater utsättas för tortyr. Amnesty fick kännedom om ett fall där en intagen tros ha avlidit efter att ha suttit fastspänd i en tigerstol i cellen framför sina medfångar under 72 timmar. 

Övervakningsstat

Både inne i och utanför lägren tillhör muslimerna i Xinjiang den mest övervakade gruppen av personer i världen.

I minst flera månader efter att de frigivits från ett läger så är alla före detta intagna utsatta för en i det närmaste konstant både elektronisk och personlig övervakning, till exempel genom att medlemmar av regeringsstyrkor flyttar in i deras hem för att övervaka dem och sedan rapportera om “misstänkt” beteende. Det kan handla om sådant som fredligt religionsutövande, användandet av icke tillåtna kommunikationskanaler, som VPN eller WhatsApp, eller att köpa en “onormal” mängd av bensin eller el.

Rörelsefriheten för de som släppts från läger är också kraftigt begränsad genom ett massivt antal personer från säkerhetsstyrkorna som patrullerar gatorna och som också sköter tusentals kontrollstationer — mer kända som “mobila polisstationer”.

Religiös förföljelse

Muslimer får inte fritt praktisera sin religion i Xinjiang. Dussintals muslimska män och kvinnor berättade för Amnesty att de regionala kinesiska myndigheterna visade upp en fientlig inställning till islam. Grundläggande religiösa och kulturella sedvänjor har blivit stämplade som “extremistiska” och används som grund för att sättas i läger.

Som ett resultat av det har de flesta människor slutat be eller utåt visa några tecken på att vara praktiserande muslimer. Det kan handla om klädval, att raka sig och sättet att prata på.

Före detta medlemmar av regeringstrupperna berättade för Amnesty hur de brukade storma in i folks hem och konfiskera religiösa föremål. “Vi sa åt dem att ta bort foton (av moskéer) och istället sätta upp (kinesiska) flaggor”, som en uttryckte det.

De som intervjuats av Amnesty beskrev hur moskéer, helgedomar, gravplatser och andra religiösa och kulturella platser systematiskt har blivit förstörda eller ombyggda över hela Xinjiang.

Massiv mörkläggning

Den kinesiska regeringen har tagit till extraordinära åtgärder för att mörka sina brott mot internationell människorättslagstiftning i Xinjiang. Den som protesterar mot vad som pågår blir hotad, fängslad eller på annat sätt illa behandlad av myndigheterna.

Vad som hänt hundratusentals internerade är okänt. Många kanske hålls kvar i lägren. Andra har fått långa fängelsestraff – kinesisk statlig data visar på en signifikant ökning av fängelsedomar i regionen, och satellitbilder visar på flera nya fängelser i Xinjiang sedan 2017. Andra har skickats till vad som är att betrakta som tvångsarbete.

– Kina måste riva interneringslägren, frige de människor som godtyckligt hålls där och i fängelser och upphöra med sina systematiska attacker mot muslimer i Xinjiang.

Det internationella samfundet måste höja sin röst och agera unisont för att få ett slut på dessa avskyvärda övergrepp en gång för alla. FN måste etablera, och sjösätta, en oberoende undersökningsmekanism som har som syfte att ställa de ansvariga för dessa brott mot internationell rätt till svars, säger Agnès Callamard.

Om rapporten

  • Rapporten är baserad främst på vittnesmål från förstahandsvittnen som samlats in mellan oktober 2019 och april 2021. Den baseras också på analyser från satellitbilder och läckta regeringsdokument. Amnesty har intervjuat över 50 personer som suttit internerade, varav de flesta aldrig tidigare har berättat om sina upplevelser. Organisationen har även intervjuat personer som har varit i Xinjiang sedan 2017, över 70 familjemedlemmar till personer som är försvunna eller satta i läger, regeringsinformatörer och journalister, bland andra.
  • Av säkerhetsskäl gjordes så gott som alla intervjuer med villkoret att Amnesty inte publicerar personernas namn och/eller sådan information som kan användas för att identifiera dem, deras familjer eller andra som kan utsättas för risk om de skulle bli identifierade. Alla fall som skildras i rapporten är skildrade under pseudonym.
  • Samtidigt med rapporten lanserar Amnesty en global kampanj som handlar om över 60 personer som är försvunna och som tros befinna sig i Xinjiangs fängelser eller läger. Organisationen kommer kampanja för att de, och alla övriga som är godtyckligt fängslade eller satta i läger, blir frigivna.

Världen
Örebronyheter

Källa: Amnesty International

You must be logged in to post a comment Login