Home   >   Senaste nyheter   >   Jättemeteoriter bildade mineral på månen

Jättemeteoriter bildade mineral på månen

By on 12 maj, 2020

Efter att Apollo-färderna hämtade markprover från Månen för ca 50 år sedan har forskare vetat att Månens yta mest består av basalt, en vulkanisk bergart som även är vanlig på Jorden och bildas vid en temperatur på 1 300 grader Celsius.

Nu har forskare hittat bevis för att viss basalt på Månen istället bildades under massiva kollisioner som orsakade superheta områden vid nedslagsplatsen. Fyndet ger oss en bättre bild av hur Månens första skorpa bildades.

En liten del i ett månprov som tidigare inte har hittats, visade sig vara rester av det sällsynta mineralet kubisk zirconia, mera känt på jorden som syntetiska ”falska diamanter” i smycken. Det märkliga är att sådana mineral kräver minst 2 300 grader Celsius för att bildas.

Provet hittades i en flera hundra kilometer stor krater efter ett jättelikt meteoritnedslag. Forskarna vet att vid sådana kollisioner skapas extrema tryck och temperaturer som kan skapa nya mineral. Detta är första belägget för att just detta har skett på månen.

Äldre än jordens stenar
Ännu mer intressant blev fyndet efter att det åldersbestämdes i laboratorier vid Naturhistoriska riksmuseet. Åldern var 4,3 miljarder år, alltså från månens ungdom. Så gamla stenar finns inte kvar på jorden eftersom bergarterna på jorden ombildas i plattektonikens kretslopp mellan jordskorpan och den smälta magman. Det gör det svårt att undersöka jordens äldsta historia och därför tar forskarna hjälp av månen.

Martin Whitehouse, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, driver museets forskargrupp om planetär utveckling som studerar jordens äldsta stenar och mineral, månprover från Apollo- och Luna-uppdrag och meteoriter från Mars.

– Månen är vårt laboratorium för att förstå vad som hände på jorden de första 500 miljoner åren, säger Martin Whitehouse.

Forskarnas slutsats är att skorpan på månens yta inte bara förstördes av de otaliga och massiva nedslag som präglat månens historia, utan har även bidragit till att bilda de mineral och stenar som finns där idag.

– Den unga jorden och andra planeter upplevde samma bombardemang av meteoriter som Månen. Tack vare forskningen om månen kan vi bättre förstå processerna som formade den tidiga jorden och andra planeter i vårt solsystem, säger Martin Whitehouse.

Nya prover på gång
Denna studie på 50 år gamla månprover visar också hur dagens forskares kunskap och metoder gör det möjligt att se saker som forskarna på 1970-talet inte kunde se. Vi kan bara spekulera i vad framtidens forskare kommer att kunna göra som inte vi kan idag. Därför sparas en del av månproverna för framtiden.

– Snart hoppas vi på nya, spännande månprover från det kinesiska återvändaruppdraget, Chang e´5, säger Martin Whitehouse. Naturhistoriska riksmuseet ingår i ett internationellt samarbete som ska studera de kinesiska provtagningarna.

Åldersbestämningen av månprovet gjordes vid jonmikrosonden som är en del av Vetenskapsrådet finansierade infrastruktur, Nordsim-Vegacenter vid Naturhistoriska riksmuseet. Forskningen om planetär utveckling finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Vetenskapsrådet.

Resultatet publicerades i Nature Astronomy 11 maj 2020 i ett samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet och forskare i Kanadas Royal Ontario Museum och Storbritanniens Universiteten i Portsmouth, Manchester och The Open University.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Naturhistoriska riksmuseet

You must be logged in to post a comment Login