Home   >   Senaste nyheter   >   Hur svårt kan det vara – Varför stoppas inte fyllning av AC med sk ”fulgas”

Hur svårt kan det vara – Varför stoppas inte fyllning av AC med sk ”fulgas”

By on 24 juli, 2020
Foto SFVF

På senare år har det blivit allt vanligare att fylla bilars AC-system med s k ”fulgas”, dvs gas som inte är avsedd för AC och som kan innebära en allvarlig säkerhetsrisk. I Naturvårdsverkets vägledning om Fluorerade växthusgaser står det att en bils AC aldrig får fyllas på med något annat än det den är typgodkänd för.

Det spelar därför ingen roll om AC:n i princip är tom på F-gaser eller ej. Alla åtgärder samt påfyllnad av AC ska utföras av certifierad personal. När det gäller gasol är det dessutom en brandfarlig gas förenad med stora risker vid denna användning.

– Sveriges Fordonsverkstäders Förening har sedan länge verkat mot att företag och privatpersoner fyller fordons AC-system (klimatanläggningar) med brandfarlig propan som importeras och säljs av en del företag på den svenska marknaden. Att fylla ett fordon med propan istället för köldmedium är farligt då bilen inte är gjord för den här typen av brandfarlig vara vilket framgår klart och tydligt av fordonets typgodkännande inom EU, säger Bo Ericsson, VD Sveriges Fordonsverkstäders Förening (SFVF).

– SFVF anser att import och försäljning av propan, samt hantering och påfyllnad av propan, där syftet är att fylla på ett fordons AC-system strider mot Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Vi kan konstatera att det egentligen bara finns två svenska kommuner som visat intresse för att sätta stopp för detta, Sjöbo och Oxelösund. Landets övriga kommuner förhåller sig helt passiva. Nu kräver SFVF att kommuner i hela Sveriges agerar och skickar ut miljöinspektörerna och följer de goda exempel som finns från Sjöbo och Oxelösunds kommun, säger Bo Ericsson.

Bilverkstäder får ständigt ökade krav på sig och efterlevnaden bland seriösa verkstäder kontrolleras allt oftare. Samtidigt som det sker ser vi från den seriösa branschen en ökad konkurrens från verkstäder och andra aktörer som inte följer rådande lagstiftning, inte betalar moms och arbetsgivaravgifter etcetera.

– SFVF har kontaktat Naturvårdsverket, Arbetsmiljöverket, MSB, Konsumentverket och gjort polisanmälan men alla ”slår ifrån sig” och kan inget göra. Samtidigt undrar vi från den seriösa branschen varför våra medlemmar ska konkurreras ut på grund av flathet hos myndigheter? Nej, nu är det dags att kommunernas miljöinspektörer och kommunerna gör sitt jobb och tar ansvar i denna fråga, säger Bo Ericsson med eftertryck.

Varför ska seriösa verkstäder certifiera sig och dra på sig högre kostnader för utbildning av personal än oseriösa aktörer? Varför ska seriösa verkstäder behöva göra investeringar som också leder till högre timpriser mot bilägaren när ”grannen” arbetar svart, struntar i allt vad certifikat heter och arbetar utan att betala lagstadgade miljöavgifter. SFVF anser att sanktionsavgifterna som borde utfärdas ska vara lika höga som när människor lurar staten på pengar. Kan det verkligen vara meningen att den seriösa branschen ska kontrolleras i alla avseenden, medan aktörer som verkar inom parallellsamhället går under radarn.

– SFVF och MRF har infört en branschstandard kallad Godkänd Bilverkstad, www.godkandbilverkstad.se. Den standarden borde alla kommuner ställa som krav vid en förhandling anser vi, säger Ulf Stefansson jurist hos SFVF.

Standarden är framtagen på uppmaning av Per Bolund som var Konsumentminister vid det aktuella tillfället. Standarden är framtagen av SFVF, MRF och Konsumentverket. Ett flertal kommuner ställer idag som krav att verkstaden är en Godkänd Bilverkstad för att få vara med i en upphandling.

Sjöbo kommun beslutade att påföra en privatperson boende i kommunen en miljösanktionsavgift på 3 000 kronor för att ha utfört läckagekontroll och påfyllning av gas på mobil utrustning som innehåller f-gaser utan att inneha certifiering för kyl- och värmeutrustning. Miljösanktionsavgiften har tagits ut med stöd av 30 kap miljöbalken (SFS 1998:808) samt 9 kap 21 § punkt 1 förordningen (SFS 2012:259) ta ut miljösanktionsavgifter.

Emilia Torstensson och Andreas Edhag som handlade ärendet vid Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i Oxelösunds kommun har föregående vecka tagit tag i denna fråga. Många av de lagrum som används i ärendet kommer från förordningen, Förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser.

– Vi har även varit i kontakt med Naturvårdsverket för hjälp med bedömning i ärendet, säger Emilia Torstensson.

Fakta om bestämmelserna kring fluorerade växthusgaser:

Enligt 26 kap 9 § miljöbalken får en tillsynsmyndighet i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas.

En tillsynsmyndighet får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas enligt 26 kap 26 § miljöbalken.

Enligt 7 § förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser står det att det är förbjudet att leverera köldmedium till andra mottagare än:

  1. Den som enligt denna förordning får fylla på f-gaser i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning,
  2. Den som tillverkar kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller f-gaser, och
  3. Den som bedriver verksamhet för rening eller destruktion av f-gaser.

Av 17 § förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser framgår det att de krav på certifiering som anges i genomförandeförordningen om certifiering för kyl- och värmeutrustning ska också uppfyllas av personal som utför läckagekontroll, återvinning, installation eller underhåll av eller service på mobil utrustning som innehåller f-gaser. Certifieringen ska uppfylla kraven i artiklarna 3 och 4 i genomförandeförordningen.

I 19 § förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser framgår följande:

För installation, service och underhåll av mobil luftkonditioneringsutrustning i fordon är det trots 18 § tillräckligt att:

  1. Certifieringen avser de minimikrav på färdigheter och kunskaper enligt kategori I och II i bilaga I till genomförandeförordningen om certifiering för kyl- och värmeutrustning som är relevanta för arbetet, eller
  2. Arbetet leds av någon som är certifierad och det finns tillgång till nödvändiga verktyg och rutiner, om utrustningen innehåller mindre än 5 ton koldioxidekvivalenter köldmedier.

I förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser 22 § står det att ett certifikat enligt denna förordning ska vara utfärdat av ett certifieringsorgan som är ackrediterat för de uppgifter som certifikatet gäller och har sin certifieringsverksamhet anmäld hos Naturvårdsverket.

Regionalt
Örebronyheter

Källa Sveriges Fordonsverkstäders Förening

You must be logged in to post a comment Login