Högre kapitalskatter än väntat stärker det offentliga sparandet

Skatteintäkterna har reviderats upp i Ekonomistyrningsverkets nya prognos, till följd av starkare utfall än väntat för 2017. De offentliga utgifterna har bara ändrats marginellt, överskottet i det finansiella sparandet har reviderats upp både 2018 och 2019.

BNP-tillväxten är fortfarande hög men från och med andra halvåret i år bromsar tillväxttakten in och konjunkturen mattas av. Konjunkturbilden är i stort sett densamma som i ESV:s prognos i juni.

De totala skatteintäkterna ökar betydligt långsammare i år och nästa år än förra året. Intäkterna från skatt på företagsvinster och hushållens kapitalinkomster, bland annat utdelningsinkomster, har dock höjts jämfört med prognosen i juni. Det beror på starkare utfall än väntat för 2017, vilket har höjt nivån även för innevarande och kommande år.

De statliga utgifterna ökar mycket i år, främst till följd av satsningar i de senaste budgetarna. Kraftigt sjunkande utgifter för migration håller dock tillbaka utgiftsökningen. Marginalerna till utgiftstaket är goda. De takbegränsade utgifterna har sänkts marginellt jämfört med prognosen i juni.

Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas från 1,3 procent av BNP förra året till 0,9 procent av BNP i år. Nästa år minskar sparandet ytterligare något. Jämfört med prognosen i juni har sparandet höjts med 0,4 procentenheter både 2018 och 2019.

Från och med 2019 sänks överskottsmålet till en tredjedels procent av BNP. Det strukturella sparandet är den indikator som ska användas för att följa upp det nya överskottsmålet. Enligt ESV:s prognos är det strukturella sparandet 0,5 procent av BNP 2019, vilket är något högre än målnivån.

Prognosen i siffror