- Bildspecial – Örebro HK vs Rögle BK
- Örebro Hockey räckte inte hela vägen
- De är vinnarna i regionens skrivtävling nu är Writeit avslutad
- Hälso- och sjukvårdsnämnden vill stärka vården genom att finnas nära invånarna
- Anpassningen av Östra Bangatan till Citylinjen färdigställd den 15 november
- Tillsammans för ett tryggare Kumla
- Länsråd Anna Olofsson lämnar Länsstyrelsen i Örebro län
- Amy Loutfi blir ny programdirektör för miljardsatsningen WASP
- Två kandidater återstår till posten som rektor vid Örebro universitet
- Gamers kan omvandla digitala tillgångar ”skins” till hemelektronik
Hög arbetsbelastning går ut över hemtjänstpersonalens hälsa
Arkivbild.
Anställda inom hemtjänsten drabbas av sämre livskvalitet när arbetsbelastningen blir för hög. Den höga belastningen skapar oro och nedstämdhet bland personalen. Ett fullvärdigt socialt stöd på arbetsplatsen verkar däremot utgöra en skyddsfaktor som dämpar problemen. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.
– Utöver vikten av socialt stöd tycks utbildning av personalen vara en effektiv åtgärd för att motverka negativa konsekvenser av en hög arbetsbelastning, säger Fredrik Norström, Institutionen för epidemiologi och folkhälsa.
Redan före utbrottet av Covid- 19 var det väl känt att arbetsbelastningen inom svensk vård successivt har ökat. Forskare vid Umeå universitet genomförde under 2017 en studie inom hemtjänsten med fokus på hälsorelaterad livskvalitet som en effekt av hög arbetsbelastning.
Studien, som bygger på självskattningar, visar på att en försämrad hälsorelaterad livskvalitet blir följden av en stor arbetsbelastning. Betydligt fler, 20 procent, bland dem med hög jämfört med dem med ”normal” arbetsbelastning upplever att känslan av oro och nedstämdhet är problematisk och att den påverkar deras hälsa på ett negativt sätt.
– Våra resultat visar hur viktigt det är att arbeta för en långsiktigt hållbar arbetsbelastning inom vård och omsorg, säger Fredrik Norström.
Resultaten bygger på en tvärsnittsstudie som genomfördes inom kommunal hemtjänst i tre regioner i norra Sverige under 2017. Av cirka 2000 inbjudna besvarade 1 162 anställda en enkät vid sin arbetsplats. Frågor från det validerade frågeinstrumentet NordicQPS användes för att definiera arbetsbelastningen hos hemtjänstanställda medan det validerade frågeinstrumentet EuroQol 5 dimensions användes för att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Svarsfrekvensen var 58 procent.
Studien är del av projektet ”Är en bättre folkhälsa värd sitt pris” som finansierats av statliga anslagsgivaren Forte. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Archives of Occupational and Environmental Health.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
Källa: Umeå universitet
Related Posts
Annonser
You must be logged in to post a comment Login