- Slow Art Day upptäck konst på ett nytt sätt
- Här utforskar lärare vid Örebro universitet flexibla lärmiljöer
- Resan fortsätter mot Division 1 för Kumlas herrar
- Nu ska köerna till tandreglering för barn och unga kortas
- Vårtecken Nora kommun har börjat sopa gatorna
- Emigration Expo i helgen var Lindesbergs kommun på plats
- Så fungerar yrkesverksamma lärare i utbildningen av lärare
- Degerfors IF nollade Halmstads BK
- Solala gör konsert på Makeriet
- Kumla IBK’s damer utslagna i kvalet
Hög arbetsbelastning går ut över hemtjänstpersonalens hälsa

Anställda inom hemtjänsten drabbas av sämre livskvalitet när arbetsbelastningen blir för hög. Den höga belastningen skapar oro och nedstämdhet bland personalen. Ett fullvärdigt socialt stöd på arbetsplatsen verkar däremot utgöra en skyddsfaktor som dämpar problemen. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.
– Utöver vikten av socialt stöd tycks utbildning av personalen vara en effektiv åtgärd för att motverka negativa konsekvenser av en hög arbetsbelastning, säger Fredrik Norström, Institutionen för epidemiologi och folkhälsa.
Redan före utbrottet av Covid- 19 var det väl känt att arbetsbelastningen inom svensk vård successivt har ökat. Forskare vid Umeå universitet genomförde under 2017 en studie inom hemtjänsten med fokus på hälsorelaterad livskvalitet som en effekt av hög arbetsbelastning.
Studien, som bygger på självskattningar, visar på att en försämrad hälsorelaterad livskvalitet blir följden av en stor arbetsbelastning. Betydligt fler, 20 procent, bland dem med hög jämfört med dem med ”normal” arbetsbelastning upplever att känslan av oro och nedstämdhet är problematisk och att den påverkar deras hälsa på ett negativt sätt.
– Våra resultat visar hur viktigt det är att arbeta för en långsiktigt hållbar arbetsbelastning inom vård och omsorg, säger Fredrik Norström.
Resultaten bygger på en tvärsnittsstudie som genomfördes inom kommunal hemtjänst i tre regioner i norra Sverige under 2017. Av cirka 2000 inbjudna besvarade 1 162 anställda en enkät vid sin arbetsplats. Frågor från det validerade frågeinstrumentet NordicQPS användes för att definiera arbetsbelastningen hos hemtjänstanställda medan det validerade frågeinstrumentet EuroQol 5 dimensions användes för att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Svarsfrekvensen var 58 procent.
Studien är del av projektet ”Är en bättre folkhälsa värd sitt pris” som finansierats av statliga anslagsgivaren Forte. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Archives of Occupational and Environmental Health.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
Källa: Umeå universitet
Related Posts
Latest News
-
Man gripen för misshandel i Lindesberg
En man i i fyrtiofemårsåldern har gripits misstänkt för misshandel...
- Posted mars 31, 2025
- 0
-
Bilist in i mitträcket på E20 (Uppdatering)
En personbil har kört in i mitträcket på E20 vid...
- Posted mars 31, 2025
- 0
-
Man körde påverkad på länsväg 529
En man i femtioårsåldern misstänks för bland annat rattfylleri, mannen...
- Posted mars 31, 2025
- 0
-
Slow Art Day upptäck konst på ett nytt sätt
Under Slow Art Day tittar man tillsammans på några konstverk...
- Posted mars 31, 2025
- 0
-
Här utforskar lärare vid Örebro universitet flexibla lärmiljöer
Vilken roll spelar rummet för studenternas engagemang och möjlighet att...
- Posted mars 31, 2025
- 0
-
Resan fortsätter mot Division 1 för Kumlas herrar
Vinst i match två och första hindret är avklarat för...
- Posted mars 31, 2025
- 0
-
Nu ska köerna till tandreglering för barn och unga kortas
Nu ska köerna till tandreglering för barn och unga kortas...
- Posted mars 31, 2025
- 0
You must be logged in to post a comment Login