- BIK Karlskoga höll inte borta mot AIK
- Helgpyssel på Drottninggatan
- Folkmusik i stället för black metal, så sprider högerextrema sin ideologi
- Region Örebro län inför övergångsregler
- Nästan 1 500 invånare i Örebro län har inkomst från skogsbruk
- Hällefors kommuns öppettider under jul och nyår
- Gullvivan i Karlskoga flyttar till tillfälliga lokaler
- Kumla tar tydliga steg framåt inom trygghetsfrågan
- RGM-metoden förenar gemenskap och hjärngympa
- Sex lodjur får skjutas i licensjakten 2025
Hög arbetsbelastning går ut över hemtjänstpersonalens hälsa
Anställda inom hemtjänsten drabbas av sämre livskvalitet när arbetsbelastningen blir för hög. Den höga belastningen skapar oro och nedstämdhet bland personalen. Ett fullvärdigt socialt stöd på arbetsplatsen verkar däremot utgöra en skyddsfaktor som dämpar problemen. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.
– Utöver vikten av socialt stöd tycks utbildning av personalen vara en effektiv åtgärd för att motverka negativa konsekvenser av en hög arbetsbelastning, säger Fredrik Norström, Institutionen för epidemiologi och folkhälsa.
Redan före utbrottet av Covid- 19 var det väl känt att arbetsbelastningen inom svensk vård successivt har ökat. Forskare vid Umeå universitet genomförde under 2017 en studie inom hemtjänsten med fokus på hälsorelaterad livskvalitet som en effekt av hög arbetsbelastning.
Studien, som bygger på självskattningar, visar på att en försämrad hälsorelaterad livskvalitet blir följden av en stor arbetsbelastning. Betydligt fler, 20 procent, bland dem med hög jämfört med dem med ”normal” arbetsbelastning upplever att känslan av oro och nedstämdhet är problematisk och att den påverkar deras hälsa på ett negativt sätt.
– Våra resultat visar hur viktigt det är att arbeta för en långsiktigt hållbar arbetsbelastning inom vård och omsorg, säger Fredrik Norström.
Resultaten bygger på en tvärsnittsstudie som genomfördes inom kommunal hemtjänst i tre regioner i norra Sverige under 2017. Av cirka 2000 inbjudna besvarade 1 162 anställda en enkät vid sin arbetsplats. Frågor från det validerade frågeinstrumentet NordicQPS användes för att definiera arbetsbelastningen hos hemtjänstanställda medan det validerade frågeinstrumentet EuroQol 5 dimensions användes för att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Svarsfrekvensen var 58 procent.
Studien är del av projektet ”Är en bättre folkhälsa värd sitt pris” som finansierats av statliga anslagsgivaren Forte. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Archives of Occupational and Environmental Health.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
Källa: Umeå universitet
Related Posts
Latest News
-
BIK Karlskoga höll inte borta mot AIK
Under onsdagskvällen spelade BIK Karlskoga den sista matchen inför juluppehållet...
- Posted december 18, 2024
- 0
-
Helgpyssel på Drottninggatan
Nu till helgen lördag 21 och 22 december är alla...
- Posted december 18, 2024
- 0
-
Folkmusik i stället för black metal, så sprider högerextrema sin ideologi
Från black metal och nazi-punk till rap, EDM och folkmusik....
- Posted december 18, 2024
- 0
-
Region Örebro län inför övergångsregler
Region Örebro län inför övergångsregler i samband med att åldersgränsen...
- Posted december 18, 2024
- 0
-
Nästan 1 500 invånare i Örebro län har inkomst från skogsbruk
Under 2022 hade 1 476 invånare i Örebro län inkomst...
- Posted december 18, 2024
- 0
-
Hällefors kommuns öppettider under jul och nyår
Hällefors kommun tackar för det gångna året och önskar alla...
- Posted december 18, 2024
- 0
-
Gullvivan i Karlskoga flyttar till tillfälliga lokaler
Gullvivan flyttar till tillfälliga lokaler i väntan på ny förskola....
- Posted december 18, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login