- Jennifer och Elias skriver uppsats i Brasilien
- Elin Sahlberg ny socialchef i Askersunds kommun
- Kumla IBK går på julledighet som serieledare och tung förlorare
- Mingel – *Makeriet* Lördag 21 December 2024
- Nattens händelser från polisen
- Butiken Öround har stängt men konceptet lever kvar
- Klassikern Spöket på Canterville återuppstår
- Byggstart för nytt badhus i Karlskoga planeras till våren 2025
- Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
- Läkares etiska val i vardagen så hanteras svåra beslut i vården
Historiska kartor avslöjar vad som gått förlorat i landskapet
De senaste 50–70 åren har landskapet i Sverige blivit allt mer enahanda. Framförallt har de artrika gräsmarkerna minskat kraftigt. Det är i sig inte nytt, men nu har forskare från SLU och Stockholms universitet med hjälp av tusentals historiska kartor gjort den hittills största analysen som visar hur markanvändningen förändrats över tid och vad det har lett till.
Ett intressant resultat är att vilka arter man hittar i dagens gräsmarker till viss del beror på hur det omgivande landskapet såg ut tidigare. Ett faktum som både oroar och ger hopp.
Forskarna har jämfört Ekonomiska kartan från 1940 till 1970 med Topografiska kartan från 2016, med fokus på förändringarna i skog, öppen mark och åker. Det undersökta området sträcker sig från Värmland, Västmanland och Uppland i norr till Skåne i söder, och täcker 175 000 kvadratkilometer. Området har delats upp i 6733 ”landskapsbitar”.
– Framförallt har vi sett att landskapen har blivit mer homogena. Det finns mindre variation när det gäller hur många olika, och vilka sorters, livsmiljöer som finns i ett landskap, säger Alistair Auffret, som är biträdande lektor vid institutionen för ekologi, SLU, och artikelns huvudförfattare.
Två tredjedelar (67 procent) av alla ”landskapsbitar” har blivit mindre varierade. Om man koncentrerar sig på det som var öppet landskap på de tidigare kartorna har variationen minskat ännu mer – 94 procent av de landskapen är mer homogena i dag.
Sammanlagt har arealen skogsmark ökat med 11 procent, medan arealen naturbetesmark och äng – som tidigare täckte en stor del av landskapet – har minskat med 17 procent. Men forskarna anser att betydligt mer artrik gräsmark än så har försvunnit på grund av förändringar i jord- och skogsbruket.
– Till exempel har förhållandevis artfattiga betesmarker på före detta åkermark ökat i regioner med ett mer intensivt jordbruk. Dessutom har tidigare studier visat att många gräsmarker redan hade försvunnit när de första ekonomiska kartorna publicerades, främst ängsmarker som dikades under 1800-talet och tidigt 1900-tal, säger Alistair Auffret.
För att se hur förändringarna kan ha påverkat den biologiska mångfalden använde forskarna en databas från Jordbruksverket med över 46 000 naturbetesmarker i studieområdet. Antalet gräsmarksväxter, såsom backsippa, majviva och smörbollar, visade sig vara starkt kopplat till gräsmarkens storlek och kvalitet. Troligtvis har många bestånd av dessa arter försvunnit eftersom gräsmarkerna har minskat mycket i antal och storlek.
Men det är inte bara själva gräsmarken som påverkar hur många arter som kan finnas där, utan även hur det omgivande landskapet ser ut. Forskarna upptäckte också att antalet gräsmarksväxter i ett område förklaras bättre av hur landskapet såg ut historiskt än av hur det ser ut i dag. Typiska gräsmarksväxter har klarat sig längre där det tidigare fanns ett mer varierat landskap runtomkring. Det ger oss en möjlighet att bevara dem, men det betyder också att flera arter kan vara ”dömda” att försvinna om inget görs.
– Att växter reagerar långsamt på förändringar i landskapet som missgynnar dem kan göra att vi fortfarande har viss tid på oss att genomföra åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden. Det handlar om att sköta de gräsmarker som finns kvar idag, men vi tror också att man kan restaurera gräsmarker som övergivits och blivit skog. På så sätt ökar både den totala gräsmarksytan och variationen i landskapet, säger Emelie Waldén, Stockholms universitet, en annan av forskarna bakom studien.
Forskningen är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, och artikeln är fritt tillgänglig. De digitaliserade historiska kartorna som användes för analysen är också tillgängliga för alla och har redan börjat användas för att identifiera områden för habitatrestaurering, för att hitta hotade svampar och för att se hur olika delar av landskapet har hängt ihop tidigare.
Regionalt
Örebronyheter
Related Posts
Latest News
-
Jennifer och Elias skriver uppsats i Brasilien
Jennifer Olsson och Elias Pihlström går Sjuksköterskeprogrammet vid Örebro universitet,...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Elin Sahlberg ny socialchef i Askersunds kommun
Den 1 mars börjar Elin Sahlberg på sitt nya jobb...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Kumla IBK går på julledighet som serieledare och tung förlorare
Helgen innan jul så spelade Kumla IBKs herrar och damer...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Mingel – *Makeriet* Lördag 21 December 2024
*Makeriet* 2024.12.21 Lördag Stig in till Makeriet och stanna upp! Andas...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Nattens händelser från polisen
Nedan följer ett urval av de ärenden som polisen har...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Nu släpps resorna inför vintern
Missade du att boka favorithotellet inför årets julresa? För dem...
- Posted december 22, 2024
- 0
-
Ny analys av tågresandet runt jul den här dagen är populärast
Veckorna runt jul och nyår är en intensiv reseperiod i...
- Posted december 22, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login