Home   >   Hälsa   >   Hälsa – Tre av fyra svenskar tror att personer med adhd är överaktiva

Hälsa – Tre av fyra svenskar tror att personer med adhd är överaktiva

By on 16 september, 2016

Kunskapen om adhd behöver förbättras. Tre av fyra svenskar tror att personer med adhd är överaktiva och har svårt att sitta still. Bristande kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos allmänhet och skolpersonal bidrar till att skolgången kan vara väldigt svår för barn med npf. Hjärnfonden lanserar kampanjen ”Min fulla potential” för en skola där alla barn ges möjligheter och tillgodogöra sig undervisningen.

Nästan 75 procent svenskar tror att personer med adhd är överaktiva och 73 procent tror att adhd går att behandla. Det visar en ny Novus-undersökning som Hjärnfonden låtit göra för att ta reda på svenskarnas uppfattning om adhd.

Kärnsymptomen vid adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symtomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. Alla är därför inte överaktiva. En del personer med adhd har bara ett av kärnsymtomen medan andra har flera. Det finns ingen metod som direkt behandlar och avlägsnar funktionshindret adhd, däremot finns stor erfarenhet av verkningsfulla metoder som förhindrar tillkommande svårigheter. Det som har visat sig mest effektivt är så kallad multimodal behandling som innebär att man kombinerar psykosociala och pedagogiska insatser med läkemedel.

– Det är upprörande att många barn inte får sina behov bemötta i skolan. Det saknas fortfarande mycket kunskap och det finns ett stort behov av forskning om npf, men det finns mycket skolan kan göra redan nu genom att lyssna på barnen och deras föräldrar och försöka möta deras behov. Det kan många gånger handla om mycket små saker som i förlängningen skapar stor förändring för barnets möjlighet till inlärning och därmed barnets välbefinnande, säger Anna Hemlin, generalsekreterare för Hjärnfonden.

”Min fulla potential” fokuserar på barnen i skolan
I skolan ställs ofta hårda krav på att anpassa sig. Därför blir barn med npf-diagnos svårt utsatta och problem kan uppstå. Barnen kan uppfattas som tysta eller bråkiga beroende på diagnos. Då problemen är omfattande och kunskapen bristande satsar Hjärnfonden på att sprida goda exempel när skolan ger alla en möjlighet, genom kampanjen ”Min fulla potential”, med stöd av Attention och KIND.

– För att skapa en skola där alla barn ges samma möjligheter att nå sin fulla potential måste forskningsresultat och goda exempel spridas. Det finns många skolor som välkomnar alla, gör extra anpassningar och tar hänsyn till elevers olika behov. Det vill vi att fler ska ta efter, därför gör vi den här kampanjen, säger Anna Hemlin, generalsekreterare för Hjärnfonden. I bland undrar jag om barnen finns i skolan för skolans skull, eller för barnens skull. Sätt barnen i centrum.

Edith Lundin fick sin diagnos så sent som vid 23 års ålder och är en av dem som medverkar i kampanjen.

– Jag ser inte mig själv som annorlunda på något sätt. Jag kan lika mycket som alla andra, vissa saker mer och andra saker mindre. När jag gick i skolan använde man uttrycket adhd på stökiga killar, aldrig på tjejer. Jag har aldrig gillat när man använder ordet dampig.Jag har fått höra från folk ”du ser ju inte ut att ha adhd” eller ”du har inte svårt att sitta still”. Det verkar som om många tror att adhd yttrar sig mer extremt än vad det gör för många. För mig handlar mer om hur det känns inuti en. Jag är inte okontrollerbar bara för att jag har adhd, säger Edith.

Om nfp
Npf, eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, är ett samlingsnamn för olika diagnoser som adhd, Aspergers syndrom, Tourettes med flera. De är närbesläktade och samma person kan ha flera diagnoser. Gemensamt för alla är att det är så kallade osynliga funktionsnedsättningar. Personer med npf har en annorlunda kognition, vilket betyder att man tänker på ett annat sätt än majoriteten, löser problem och hanterar information och inlärning på annorlunda sätt. De egenskaper som man kan uppleva som hinder i vissa sammanhang, kan vara tillgångar i andra.

Tidigare undersökningar visar på bristande kunskap hos lärare och skolledningar

  • Fyra av fem lärare anser att de saknar tillräcklig kompetens för att ge rätt stöd, enligt kompetenscentrumet KIND vid Karolinska Institutet.
  • Sju av tio skolor följer inte skollagen när det gäller hur det särskilda stödet ska organiseras enligt Skolinspektionens tillsynsrapport från 2013.
  • Fyra av fem föräldrar till barn med Asperger och autism säger att deras barn inte går i skolan på grund av bristande stöd och kompetens i skolan, enligt Autism- och Aspergerförbundet.

Kort om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Hjärnfonden. Målgruppen för undersökningen är den svenska allmänheten 18-79 år. Totalt har 1078 intervjuer genomförts under perioden 18 – 24 augusti 2016. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Hälsa
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login