Ha-koll! Metod för personer med nedsatt tidshantering

By on 9 juli, 2018
Kajsa Holmqvist Lidström, forskare på Universitetssjukvårdens forskningscentrum på USÖ

Att hålla tiden, veta när man ska skynda sig, planera hur saker ska genomföras, komma upp på morgonen, komma i säng på kvällen och inte skjuta upp saker. Det är självklara saker för att fungera i ett modernt samhälle. Det är förutsättningar för att behålla ett arbete och fungera socialt.

I en studie har forskaren Kajsa Holmqvist Lidström på Universitetssjukvårdens forskningscentrum vid USÖ utvärderat en metod för att hjälpa personer med nedsatt tidshanteringsförmåga att hitta strategier för att klara vardagen bättre. Ha koll! heter metoden och är en ny gruppbaserad arbetsterapeutisk behandling.

Behandling i grupp

Tidshanteringsförmåga är ett samlingsnamn för olika funktioner som främst sitter i hjärnans frontallober, berättar Kajsa Holmqvist Lidström. Ibland kan denna förmåga vara nedsatt till följd av neuropsykiatriska eller psykiska funktionsnedsättningar. Personer med ADHD och ADD kan ofta känna igen sig i dessa problem. Ofta har man provat både medicinering och olika kognitiva hjälpmedel. I projektet Ha koll! får deltagarna jobba strukturerat i grupp.

Lära sig att uppskatta tid
Deltagarna får till exempel öva sig att använda en almanacka för att få en bättre överblick över sitt liv och vardag. Man diskuterar vad som inte fungerar och lär sig att organisera tillvaron bättre. Man försöker uppskatta tidsåtgång i vardagliga aktiviteter och får kartlägga hur lång tid olika saker tar. Många är helt omedvetna om hur mycket tid man ägnar åt exempelvis sociala medier. Det är arbetsterapeuter som leder gruppen och hemuppgifter ingår vid varje tillfälle.

Goda resultat
Resultatet av behandlingen är riktigt lovande.

Vi hade 55 personer som deltog i pilotstudien. Resultaten visade att deltagarna förbättrade sin tidshanteringsförmåga, de utförde fler aktiviteter i vardagen och var mer nöjda med utförandet. 13 blev även intervjuade och deras beskrivningar bekräftande att de förbättrade sin tidshanteringsförmåga och planerings- och organisationsförmåga. De förbättrade även sin förmåga att hantera egna känslomässiga reaktioner kopplade till sina svårigheter att hantera tid. De kände även mer tilltro till sin egen förmåga, och kunde också sätta ord på sina svårigheter på ett bättre sätt och därmed också kunna be om hjälp.

Deltagarna i pilotgruppen kommer att följas upp om ett år. För att vi verkligen ska veta att behandlingen i grupp ger resultat kommer vi nu att i en ny studie jämföra resultat hos personer som fått gruppbehandling med personer som istället fått en individuell behandling.

Fakta
Projektet är ett regionalt samarbete och genomförs på tio psykiatriska- eller vuxenhabiliteringsenheter i Örebro, Uppsala och Falun.

Hälsa | Lokalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login