Home   >   Hälsa   >   Gymnasieelever i den anpassade skolan mår bra

Gymnasieelever i den anpassade skolan mår bra

By on 29 maj, 2024
Arkivbild

De flesta av länets högstadie- och gymnasieelever i den anpassade skolan mår bra, men det finns orosmoln.

En majoritet av ungdomarna i den anpassade högstadie- och gymnasieskolan mår oftast bra, men det finns orosmoln när det gäller till exempel otrygghet och utsatthet. Starka samband ses dessutom mellan att inte må bra och att dricka alkohol eller att ofta känna sig ensam eller stressad.

Det visar resultat från den länsövergripande undersökningen Liv & hälsa ung anpassad skola som för första gången genomfördes bland elever i den anpassade skolan motsvarande årskurs 7–9 och gymnasiet våren 2023. Drygt 300 av dessa elever har svarat på frågor om hälsa, känslor, relationer, framtidstro, fritid, delaktighet, trygghet, utsatthet och levnadsvanor.

– Att ge alla ungdomar möjlighet att komma till tals och spegla sin situation är viktigt. Det bidrar till att skapa en bättre förståelse för vilka faktorer som har samband med ungdomars hälsa. Resultaten från de här två nya rapporterna om hur ungdomar i den anpassade skolan har det kommer att utgöra en viktig del av det folkhälsoarbete som syftar till att skapa stödjande strukturer för att främja hälsosamma och jämlika förutsättningar för alla ungdomar och säkerställa en jämlik hälsa för alla, säger Behcet Barsom (KD), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Hälsa

En övervägande majoritet av ungdomarna inom den anpassade skolan uppger att de oftast mår bra. För samtliga besvär och negativa känslor som ingår i enkäten gäller att det är färre än var fjärde svarande som ofta besväras. Skillnaderna mellan könen i andelen som oftast mår bra är märkbart mindre i Liv & hälsa ung anpassad skola än vad som noterats i ordinarie Liv & hälsa ung.

Även när det gäller andelen som ofta upplever besvär eller negativa känslor, är skillnaderna mellan tjejer och killar mindre.

– Vid den vidare tolkningen och analysen av resultaten är det dock viktigt att även beakta eventuella skillnader i förväntningar och möjligheten att uppfatta och kommunicera upplevelser av känslor och besvär, säger Linda Bååk, analytiker inom Region Örebro län.

Skolan

Resultaten tyder på att ungdomarna inom den anpassade skolformen trivs och har kompisar i skolan. Närmare åtta av tio tjejer och sju av tio killar svarar att de tycker att skolarbetet känns viktigt och att de tycker att lärarna lyssnar på dem.

Det är dock endast sex av tio tjejer och sju av tio killar som känner sig som en del av gemenskapen på hela skolan och omkring två av tio ungdomar svarar att de utsatts för mobbning i skolan. Närmare nio av tio upplever att de har någon på skolan att prata med i svåra situationer.

Trygghet och utsatthet

En betydande del av ungdomarna, särskilt bland tjejerna, uppger att de inte känner sig trygga på allmän plats, på fritidsaktiviteter eller på nätet. Fler än var tredje tjej och var fjärde kille uppger att de under det senaste året har utsatts för hot och var femte ungdom att de utsatts för fysiskt våld. Var fjärde tjej svarar att hon utsatts för en sexuell handling mot sin vilja vid ett eller flera tillfällen och 13 procent av killarna uppger att de har utsatts.

– Resultaten från den första Liv & hälsa ung anpassad skola i Örebro län visar på en utbredd utsatthet som ligger över de nivåer som noteras i ordinarie Liv & hälsa ung. Andelen som utsatts för hot, fysiskt våld och rån är dubbelt så hög och andelen som utsatts för sexuella övergrepp tre gånger så hög, säger Linda Bååk, analytiker inom Region Örebro län.

Skydds- och riskfaktorers samband med hälsan

Sambandsanalyser har genomförts för att uppskatta styrkan i det statistiska sambandet mellan ett tjugotal identifierade skydds- och riskfaktorer för en god hälsa. De starkaste positiva sambanden ses för skyddsfaktorerna att ha god självkänsla, att trivas i skolan, att vara trygg i skolan, att ha någon att prata med om det egna måendet samt att ha kompisar i skolan.

De starkaste negativa sambanden ses för riskfaktorerna att ha druckit alkohol flera gånger, att ofta känna sig ensam samt att ofta känna sig stressad. Bland ungdomar med många skyddsfaktorer eller få riskfaktorer är det dessutom betydligt vanligare att må bra.

– Samtliga studerade faktorer såsom exempelvis känsla av trygghet, tillit till andra, lärarens positiva inställning, tobaksvanor, förekomst av utsatthet av olika slag samt oro för familjens ekonomi har dock alla ett statistiskt säkerställt samband med hälsan. Generella insatser för att öka förekomsten av skyddsfaktorer och minska förekomsten av riskfaktorer är därför av största vikt, säger Carina Persson, epidemiolog inom Region Örebro län.

Hälsa | Örebro/Örebro län
Örebronyheter

Källa: Region Örebro län

You must be logged in to post a comment Login