Home   >   Örebro   >   Ganges korsar gränsen till Bangladesh

Ganges korsar gränsen till Bangladesh

By on 31 mars, 2023
– Även om floden Padma inte är helig så är den viktig för den nationella identiteten och i den folkliga mytologin i Bangladesh, säger Sammyh Khan.
Bild: Maria Elisson

Ganges korsar gränsen till Bangladesh, och blir något helt annat. För hinduer är Ganges helig och mångmiljontals troende samlas vid floden för att rena sig, men vilken betydelse har samma vatten när det korsar gränsen till Bangladesh och byter namn till Padma?

Det ska socialpsykologen Sammyh Khan ta reda på.

Sammyh Khan, forskare i socialpsykologi vid Örebro universitet, samarbetar i projektet med forskare i Lund och forskarkolleger i Bangladesh ska göra en enkätstudie med människor kring Padma-floden. Sedan ska en jämförelse med  Indien göras.

Floden Padma har inte samma religiösa status i det muslimska Bangladesh som i Indien.

– Även om den inte är helig så är den viktig för den nationella identiteten och i den folkliga mytologin sägs det att floden är stå stor att man inte vet var den börjar eller slutar, berättar Sammyh Khan.

En sak förenar floden på båda sidor av landsgränsen – vattnet är starkt förorenat. Vid särskilda hinduiska högtider kan 60 miljoner pilgrimer besöka floden under en månads tid. Människor renar sig med flodvattnet som i sin tur fylls på med aska från begravningsbål, djurdelar, slam, industriutsläpp och utsläpp som förorsakar antibiotikaresistens och dödar djur och växter- för att bara nämna några.

Ganges har sin källa i Himalaya och korsar sedan gränsen till Bangladesh och byter egenskaper och namn.

– Det finns ändå en föreställning om att Ganges är så helig att det inte spelar någon roll vad människor gör och religiösa ledare kan hävda att vattnet är självrenande, säger Sammyh Khan.

Samma flodvatten tar sig sedan över till Bangladesh.

Varför vill ni ta redan på hur människor förehåller till Padma?

– Floden är väldigt viktig i Bangladesh och vi vill förstå hur individer tänker om den. Idag finns inga miljöpsykologiska enkätstudier om vilka värderingar som människor grundar sitt sätt att förhålla sig till floder på. Även om studien i detta fall gäller Bangladesh, kan den också ge mer allmänna kunskaper, säger Sammy Khan.

Padma är en del av den nationella identiteten i Bangladesh, precis som Ganges i Indien. Vattnet används för bevattning och i floden fångas nationalfisken hilsa, som får massor människor att söka sig dit för att äta denna uppskattade maträtt.

Bron  en symbol för nationell styrka

Padmas status fick ytterligare en boost i juni förra året. Då öppnades en bro över floden som delar landet i en nordlig och en sydlig del.

– Bron är en symbol för nationell styrka, enighet och ekonomisk tillväxt. Dessutom anses hilsa-fisken som fångas vid bron var den bästa. Det är enbart aktivister som pekar på att bron har en negativ inverkan på miljön genom att öka bebyggelsen och föröda mangroveskogen Sundarbans, som är klassat som ett världsarv.

Det finns miljöaktivister i Bangladesh och än fler i Indien, men kunskapen om föroreningarna är inte utbredd hos allmänheten enligt Sammyh Khan. För de flesta handla det om ekonomi.

Vad hoppas ni att studiens resultat ska bidra till?

– För detta projekt handlar det om ökad kunskap eftersom det finns väldigt lite empirisk vetenskap om hur socialpsykologiska faktorer påverkar attityder om hållbarhet och om människors förhållande till floder, säger Sammyh Khan.

Förste redaktören utanför Storbritannien

Sammyh Khan är ny redaktör för British Journal of Social Psychology, som den första som inte är anställd vid ett brittiskt universitet.

– Det är en stor händelse i min akademiska karriär, säger Sammyh Khan, som innan han kom till Örebro universitetet var verksam vid University of Keele, University of Exteter, University of St Andrews och University of Dundee.

Tidskriften har enligt Sammyh Khan ett brett perspektiv på socialpsykologi, baserat i Europa.

– Den är öppen för alla epistemologiska, teoretiska och metodologiska tankeskolor representerade inom socialpsykologin.

Örebro/Världen
Örebronyheter

Källa: Örebro Universitet
Text och foto: Maria Elisson

You must be logged in to post a comment Login